Krav- och inkassoverksamhet
- Startsida
- Kommun och politik
- Planer och styrande dokument
- Författningssamling
- Interna riktlinjer
- Krav- och inkassoverksamhet
Krav- och inkassoverksamhet.
Antaget av Kommunstyrelsen den 16 januari 1995, § 5.
Senast reviderat av Kommunstyrelsen den 14 december 2009, § 366.
Kommunens kravverksamhet bedrivs med målet att så långt som möjligt begränsa kommunens förluster på kundfordringar. Åtgärderna ska utformas så att de förebygger dröjsmål med betalningar.
Organisation
För kommunens krav- och inkassoverksamhet svarar ekonomistaben. Arbetet sker i nära samråd med debiterande verksamhet, dels genom kontinuerlig delgivning av aktuella restlängder och dels genom samråd vid kravåtgärder.
I många fall, särskilt i samband med regelbundet tillhandahållna tjänster, utgör förvaltningsinterna regler om sanktioner om ex. avstängning ett verkningsfullt instrument. Sådana riktlinjer bör finnas som komplement till de fall där redan tjänsten eller varan tillhandahållits och betalning inte influtit i avtalad tid.
För långtidsbevakning, där kommunens ordinarie kravrutiner inte gett resultat, anlitas extern inkassobyrå.
Sanktioner
De sanktioner som tillämpas är av olika slag beroende på vilken tjänst eller vara som debiteringen avser. Det kan exempelvis vara avstängning av vatten, uppsägning från barnomsorg eller vräkning från bostad.
Direkta sanktioner i form av avstängning från tjänster som tillhandahålls regelbundet eller återkommande utgör dels en förebyggande åtgärd för att undvika betalningsdröjsmål och dels ett medel att erhålla betalning för tidigare oreglerade fakturor. Viktigaste skälet till avstängning eller uppsägning är dock att undvika att skulden växer ytterligare. Dessa sanktioner ska beslutas och tillämpas av respektive nämnd och förvaltning.
Uppskov och amorteringsplan
Om gäldenär kontaktar kommunen och begär anstånd eller att få betala efter amorteringsplan bör detta kunna accepteras om det gäller enstaka händelse. Amorteringsplan beviljas ej för mindre belopp. Ränta uttages som dröjsmålsränta.
Beslut om anstånd respektive amorteringsplan med ett högsta skuldbelopp på 0,5 basbelopp beviljas av handläggande assistent inom ekonomistaben. Amorteringsplaner för högre belopp beslutas av ekonomichefen.
Krav, tidsfrist
Förfallodag för räkningar fastställs till lämplig tidpunkt, exempelvis med hänsyn till löne- eller pensionsutbetalningstillfälle.
Kravbrev utsänds 10 dagar efter förfallodagen för återkommande regelbundna debiteringar. Vid enstaka debiteringar utsänds betalningspåminnelse, därefter inkassokrav.
Kravkostnader och dröjsmålsränta
Kostnadsersättning enligt lagen om ersättning för inkassokostnader med mera (1981:739) uttages med maximalt tillåtet belopp för inkassokrav (f. n. 180 kr) och amorteringsplan (f. n. 170 kr + 60 kr per amortering).
Dröjsmålsränta uttages enligt 6 § räntelagen. Dröjsmålsräntan baseras på riksbankens diskonto med åtta procents tillägg.
Dröjsmålsräntan kan endera belasta kommande räkning eller debiteras separat.
Betalningsföreläggande och handräckning
Begäran om betalningsföreläggande och handräckning hos kronofogdemyndigheten sker i de fall kommunens kravåtgärder inte gett resultat.
Ersättning uttages enligt förordningen (1990:746 och 1991:1340) om ersättning för kostnader i mål om betalningsföreläggande eller handräckning hos kronofogdemyndighet med maximalt belopp, för närvarande 380 kr i mål om betalningsföreläggande respektive 420 kr i mål om handräckning. Därutöver uttages ersättning för eventuella ansöknings- och expeditionsavgifter, delgivningskostnader, registrerings- eller mantalsbevis som kommunen erlagt.
Långtidsbevakning och avskrivning
I de fall där kronofogdemyndighetens hantering inte ger resultat eller vid mindre skuldbelopp överlämnas ärendet till inkassobyrå för vidare kravåtgärder och långtidsbevakning.
Bokföringsmässig avskrivning sker, efter samråd med berörd verksamhet, då räkning överlämnats till bevakning hos inkassobyrå. Detta innebär inte att kommunen avskrivit sin fordran gentemot gäldenären. Bokföringsmässig avskrivning beslutas av ekonomichefen upp till 0,5 basbelopp och vid högre belopp av Kommunstyrelsens allmänna utskott.
Beloppsgränser
Kravåtgärderna bör anpassas till fordringsbeloppets storlek. Ekonomichefen beslutar årligen om beloppsgränser för olika kravåtgärder samt om avvikelser från beloppsgränserna i de fall där särskilda skäl föreligger.