Kartor

När man behöver veta precis var en plats finns på kartan - avsett om det är en plats, ett hus, en väg eller något annat - använder man koordinatsystem med värden i både plan- och höjdlägen. Detta kallas för geodetisk mätning och ger stor noggrannhet, ofta mindre än ett par centimeter.

Koordinatsystem för att mäta plana lägen
SWEREF99 är det officiella referenssystemet som används i Sverige idag för att mäta plana lägen.

I dag är det vanligt att man bestämmer sin position med hjälp av satelliter (GPS). Om positionen bestäms enbart med data från GPS-satelliterna blir den uttryckt i det globala referenssystemet WGS 84. Osäkerheten för sådana positioner ligger på cirka tio meter.

Önskar man högre noggrannhet måste man kombinera sina GPS-data med data från punkter på marken, till exempel punkter i det svenska nätverket av permanenta stationer, SWEPOS. Man får då sin position uttryckt i det referenssystem som de markbaserade punkterna är angivna. I Sverige används referenssystemet SWEREF 99 för detta ändamål.

Höjdsystem
Rikets Höjdsystem 2000, RH 2000, är Sveriges nationella höjdsystem och det infördes officiellt år 2005.

RH 2000 representeras på marken av cirka 50 000 fixpunkter och har därmed mycket bättre nationell täckning än sina föregångare RH 00 och RH 70.

Med införandet av RH 2000 har det för första gången skapats möjligheter för alla lokala användare att ansluta sina lokala höjdnät till ett höjdsystem som håller en mycket hög kvalitet såväl regionalt som lokalt.

Nätet är anslutet till våra grannländer och beräknat enligt europeisk standard, vilket innebär att RH 2000 kan betraktas som en del av det europeiska höjdsystemet.

Då landet kontinuerligt rör sig och deformeras i höjdled på grund av landhöjningen måste alla höjdvärden relateras till en viss tidpunkt - epok. Epoken för RH 2000 är år 2000, vilket betyder att höjdvärdena på fixarna beskriver läget år 2000. Landhöjningen är olika stor i olika delar av landet vilket gör att skillnaden mellan RH 00 (år 1900) och RH 2000 är cirka en meter där landhöjningen är som störst, i trakterna kring Umeå, och nära noll i sydligaste Sverige. På motsvarande sätt uppgår skillnaden mellan RH 70 (år 1970) och RH 2000 till ungefär en tredjedel av detta. I Arvikatrakten är landhöjningen cirka 0,5 cm per år.

GIS, geografiskt informationssystem

GIS är ett informationssystem för att samla in, lagra, analysera och presentera lägesbunden information. Enkelt beskrivet är systemen en kombination av kartor och tabellinformation (databaser) som lagras och hanteras i datorn.

Det sägs att 80 procent av all information har en geografisk koppling och därmed finns möjlighet att använda denna teknik för att förenkla och analysera information.

I systemet görs analyser, beräkningar och simuleringar som ger bra beslutsunderlag, när det geografiska läget har betydelse. Analyserna kan svara på frågor om "var" eller "varthän" eller "varifrån" och kan visualisera komplex information på ett överskådligt sätt.

En kartbild skapar olika typer av temakartor för presentation eller så används data för att analysera hur olika beslut kan påverka beroende på geografiska förutsättningar. Statistik och väder är bara några få områden som har nytta av att presenteras på en karta.

GIS finns överallt omkring dig. Den används på webbplatser som Eniro, Hitta, Hemnet och i Google Earth med flera som ger information om ett geografisk läge. Tekniken finns i satellitnavigatorer (som GPS eller GNSS) och i appar till din smartphone och används av en mängd myndigheter och företag som därmed kan leverera effektivare samhällstjänster. Även Arvika kommun använder GIS inom många olika verksamheter.