Träbyggnadsstrategi

Inledning

Ett av Arvika kommuns politiska mål är att vi ska vara en hållbar kommun med miljö- och klimatfrågorna i fokus. En strategi för att uppnå målet är arbeta för en ökad resurshushållning, samt att vi värnar om naturen, den biologiska mångfalden och ekosystemtjänsterna som ger oss dricksvatten, spannmål, fisk och träråvara. Arvika kommun har också en långsiktig vision om att vara klimatneutralt till 2030.

Att kommunen verkar för en ökning av andelen trä i byggandet främjar hållbarhetsmålen och är i linje med nationella riktlinjer. Att tillverka trähus kräver mindre energi än andra materialslag. Under en byggnads livslängd sker minst 50 % av koldioxidutsläppen under byggprocessen. Med en träkonstruktion kan utsläppen halveras i jämförelse med en betongkonstruktion. Trä är dessutom klimatsmart eftersom det är förnyelsebart och lagrar koldioxid. Tillgången på trä är god, mer än halva Sveriges yta täcks av skog och mer än 70 % av Värmlands. Under hela 1900-talet har tillväxten i skogen varit större än avverkningen.

En ”träbyggnad” kan definieras som ett byggnadsverk där det mesta av den vertikalt bärande konstruktionen är av trä. En ”träbyggnad” kan alltså vara en bro likväl som ett hus. Det behöver inte synas på en byggnad att den är en träbyggnad. Träkonstruktionen kan vara gömd i väggarna.

Bakgrund

90 % av småhusen i Sverige byggs och har byggts i trä. Att det bara varit i små byggen som träbyggnadstraditionen levt vidare beror på att vi i mer än hundra år i Sverige haft ett förbud mot att bygga trähus högre än två våningar. Förbudet kom till efter de omfattande stadsbränderna i slutet av 1800-talet. 1994 togs förbudet bort i samband med EU-inträdet och ersattes av funktionskrav. Sedan dess har goda lösningar utvecklats för till exempel brandskydd och ljudisolering, vilket tidigare har varit problemområden för flervåningshusen. Träbyggandet sägs nu vara mitt i sitt genombrott och det finns många nya goda exempel att ta del av.

Syfte/Mål

Arvika kommuns mål med strategin är att möjliggöra och uppnå en ökad användning av trä vid nybyggnation och då även i byggnader högre än två våningar.

Trä bör beaktas utifrån klimatpåverkan under byggprocessen, livscykelanalys, möjlighet att regionalt producera material till byggprocessen, kostnadseffektivitet, byggnadstekniska egenskaper så som till exempel energieffektivitet, ljudkrav.

Strategin är vägledande för hur träbyggande ska övervägas inom kommunkoncernen i samband med byggnationer.

Träbyggnadsstrategin gäller för mandatperioden 2019-2022. Den kan komma att revideras under tiden. Och den ska följas upp och förnyas till nästa mandatperiod.

Om olika träbyggnadssystem

Moderna svenska träregelhus kan ses som en utveckling av tidigare stolphus och plankhus. I början uppfördes alla trähus som platsbyggda, numera är en stor andel förtillverkade på fabrik i form av byggsatser av element eller volymelement.

Det moderna industriella träbyggandet utvecklas snabbt och visar många fördelar jämfört med annat byggande och vinner därför marknadsandelar även inom byggande av flerbostadshus, offentliga byggnader och broar. Vid industriellt byggande där volym- och planelement färdigställs på fabrik kan byggtiden förkortas väsentligt, upp till 70 %. Trä är ett lätt och starkt material som passar för industrialisering, då det är enkelt att transportera från fabrik till byggarbetsplatsen. Byggarbetsplatsen blir istället en montageplats vilket är trevligare och tryggare för de som jobbar där, samtidigt som det blir färre störningar för omgivningen eftersom byggnaden kan uppföras på bara några veckor.

Det dyker upp fler producenter av korslimmat trä i Sverige. Korslimmat trä (CLT) är en byggskiva i massivt trä som tillverkas av minst tre skikt korsvis limmade lameller av gran eller furu. Skivorna är lämpliga både för tak, golv och för inner- och ytterväggar. De anpassas för frästa öppningar för dörrar och fönster efter kundens behov. Utveckling av korslimmat trä öppnar upp för byggander på höjden och bidrar till att vi ser trä i en mängd andra tillämpningar, inte bara i bostäder, utan även i till exempel kontor, sjukhus och skolor.

Det finns utmaningar som hindrar ökningen av trä inom byggandet. Det talas om en byggkultur där andra material utgör normaliteten och vilket orsakat en kunskapsbrist inom träbyggandet.

Strategier

Kunskap om träbyggnad

• Öka kunskapen genom att utvärdera genomförda träbyggnadsprojekt.
• Söka tekniska lösningar och information från forskningen, Träbyggnadskansliet eller Träcentrum
• Kommunförvaltningen och de kommunala bolagen bör, med hänsyn till resurser och nytta, medverka i forskningsprojekt, nätverk och till kunskapsspridning om träbyggande.
• Samverkan med föreningarna ”Trästad i Sverige” samt ”Hållbart byggande, som Arvika kommun är medlem i.

Kommunicera träbyggnad

• Kommunen bör vid försäljning av mark till privata aktörer informera om trä som konstruktionsmaterial.
• Genom att föra tidig dialog med byggherrar och arkitekter kring trä som byggmaterial. • Genom rådgivning i samband med bygglov. Informera om möjligheten att bygga i trä, - även annat än småhus.
• Lyfta fram träbyggnadsstrategin och den träbyggnation som färdigställs inom kommunen. Publicera på kommunens webbplats och informera på lokala mässor och vid andra informationstillfällen.
• Kommunala tjänstemän och politiker kan genom information och samverkan med andra aktörer på olika sätt främja trä som byggnadsmaterial. Samverkan kan exempelvis ske med andra kommuner, med byggherrar, entreprenörer etc.

Möjliggöra träbyggnad

• Detaljplaner ska utformas så att det inte hindrar val av trä som konstruktionsmaterial. Hänsyn ska tas vid höjdsättning av bebyggelse. Träets relativt höga konstruktionstjocklek medför ca 0,3m/våning extra utöver standard. Jämfört med en stålkonstruktion kan en träkonstruktion ge färre antal möjliga våningar inom given byggnadshöjd.

Besluta träbyggnad

• Genom sitt markinnehav har kommunen möjlighet att välja att endast sälja till exploatörer som genom genomförandeavtal förbinder sig att bygga i trä.
• Genom ägardirektiv till de kommunala bolagen kan kommunen anvisa att träbyggnadsteknik ska beaktas som ett alternativ i varje byggprojekt. Detta gäller såväl bostäder som lokaler och offentliga byggnader.
• Genom direktiv i samband med eget byggande. När nya byggnadsverk, till exempel broar, lekplatser, p-hus eller andra anläggningar ska uppföras i offentliga miljöer ska trä som byggnadsmaterial alltid prövas.