Biblioteksplan
Biblioteksplan för Arvika kommun 2026-2029.
Antaget av Kommunfullmäktige den 15 december 2025, § 226.
Giltighetsperiod: den 1 januari 2026 - den 31 december 2029
1. Inledning
1.1. Om bibloteksplan
Enligt bibliotekslagen (SFS 2013:801) ska alla kommuner anta biblioteksplaner för sin verksamhet. Denna plan är ett långsiktigt strategiskt dokument som beskriver inriktningen på Arvika kommuns folkbibliotek, dess verksamhet och utveckling under perioden 2026-2029. Skolbiblioteken styrs av Skolbiblioteksplan grundskolan respektive Gymnasial skolbiblioteksplan.
- Bibliotekslagen
- FN:s konvention om barnets rättigheter
- Agenda 2030
Samt kommunala styrdokument såsom:
- Arvika kommuns vision
- Strategisk plan
- Verksamhetsplan för Samhällsutveckling
1.2. Samverkan
Arvika bibliotek ingår i samarbetet Bibliotek Värmland, tillsammans med övriga värmländska kommuner. Samarbetet ger resursmässiga fördelar genom delade tjänster, gemensamt biblioteksdatasystem och webbplats och möjlighet att dra fördel av varandra i utvecklingsarbete. Det ger också en stor fördel till kommunens invånare då hela Värmlands mediebestånd görs tillgängligt. Genom drift- och servicenämnden, som är Värmlands gemensamma nämnd, ges också möjlighet att göra gemensamma upphandlingar och skriva gemensamma avtal.
1.3. Biblotekets övergripande roll i samhället
Enligt bibliotekslagen har de offentligt finansierade biblioteken en central uppgift i att utveckla demokratin.
Ett demokratiskt samhälle bygger på informerade invånare med förmåga att fatta välgrundade beslut. En viktig del av bibliotekets funktion är att tillhandahålla bred och allsidig information, både det som efterfrågas och det som utmanar. Biblioteket står för åsikts- och yttrandefrihet och är neutralt i politiska, religiösa och ideologiska frågor. Bibliotekets personal har bred kompetens och kan vägleda i ett stort och komplext informationsflöde.
Biblioteket ska vara tillgängligt för alla. Det betyder att alla har rätt till bibliotekets utbud oavsett bostadsort men också att det ska vara tillgängligt för alla oberoende av språk, funktionsnedsättning, ekonomiska eller sociala förutsättningar.
Enligt bibliotekslagen (2013:801) ska varje kommun ha folkbibliotek, dessa ska:
- verka för det demokratiska samhällets utveckling genom att bidra till kunskapsförmedling och fri åsiktsbildning
- främja litteraturens ställning och intresset för bildning, upplysning, utbildning och forskning samt kulturell verksamhet i övrigt
- finnas tillgänglig för alla
1.4. Utmaningar
Samhällsförändringar går idag snabbt och biblioteket behöver vara proaktivt och ha förmåga att ställa om utifrån behov i närsamhället.
I kommunens verksamhetsplan 2025-2027, för Samhällsutveckling pekas flera utmaningar ut. Bland annat kriser, ett försämrat säkerhetsläge, desinformation och klimatförändringar. Det konstateras också att de senaste årens ekonomiska utveckling i Sverige har gjort vardagen svårare för många.
En förändrad demografi med färre barn som föds och minskad befolkning samtidigt som den äldre befolkningen och de som behöver vård och omsorg ökar. Även klimatförändringar nämns som en stor utmaning.
Biblioteket möter dessa utmaningar genom satsningar för äldre och för ökad ekonomisk jämlikhet, det görs också satsningar för personer i utanförskap och med psykisk ohälsa.
Som en del i arbetet med klimatfrågor bidrar biblioteket med kunskapsspridning kring klimatförändringar och hållbar livsstil genom föreläsningar, litteratur och workshops. Hållbara lån bidrar både till effektiv resursanvändning och till ekonomisk utjämning.
Biblioteket arbetar också med Medie- och informationskunnighet (MIK), samt kunskapsspridning kring desinformation.
2. Syfte och mål
2.1. Utvecklingsområden
Utifrån uppdrag i styrdokument och läget i omvärld och närsamhälle har Arvika bibliotek utsett tre strategiska utvecklingsområden för planperioden:
- Medskapande och demokrati
- Läsfrämjande och läsinspiration
- Hållbarhet och livskvalité
3. Ansvar och organisation
Kommunstyrelsen har det övergripande ansvaret för folkbiblioteket. Planen beslutas av kommunfullmäktige. Denna plan ersätter Biblioteksplan för Arvika kommun 2021-2024, med förlängning 2025.
4. Uppföljning och revidering
Uppföljning sker årligen i verksamheten.
5. Plan för Arvika kommuns folkbibliotek
5.1. Arvika biblotek
Biblioteket står för grundläggande värderingar såsom mänskliga rättigheter, jämställdhet och demokrati. Alla ska ha tillgång till litteratur, kultur och information utifrån sina förutsättningar.
För att stärka allas möjligheter till ett rikt liv och ett aktivt deltagande i samhället ska biblioteket arbeta för inkludering. Det innebär särskilt fokus på minoriteter, personer med annat ursprung än Sverige, barn, unga, personer med funktionsnedsättning, hbtqi samt personer som är socialt eller ekonomiskt utsatta.
Arvika bibliotek är också en viktig samhällsfunktion. Arvikas invånare kommer för att inspireras, uttrycka sin kreativitet, studera eller arbeta, använda dator eller wifi, skriva ut dokument, få hjälp med digitala tjänster eller sköta vardagliga ärenden. För vissa barn och unga är biblioteket dessutom en trygg plats där de blir sedda och hörda.
Arvika är en till ytan stor kommun och många bor långt från centralorten. För att säkerställa likvärdig biblioteksservice i hela kommunen finns en omfattande uppsökande verksamhet. Biblioteksbussen besöker alla skolor och förskolor i kommunen, därutöver finns hållplatser för allmänheten med god spridning på landsbygden. Särskilt för barn är det viktigt att biblioteket finns nära. För att i större utsträckning nå ut till kommuninvånare som av olika anledningar inte kommer till biblioteket finns pop-up biblioteket. Det innebär att biblioteket åker ut till platser där möten med användare sker i deras miljöer, där de känner sig trygga och finns i sin vardag. Med biblioteksbussen och bibliotekscykeln görs många aktiviteter, ofta i samarbete med andra kommunala verksamheter, föreningar och civilsamhälle.
För de som inte har möjlighet att själva besöka biblioteket erbjuds hemleverans av medier via boken kommer. Det digitala biblioteket är alltid tillgängligt och erbjuder både e-tjänster och inspiration.
5.2. Utvecklingsområde: Medskapande och demokrati
Biblioteket står för öppenhet och är till för alla. För att detta ska fungera i praktiken behöver bibliotekets användare ges inflytande och möjlighet till medskapande. Biblioteket ska aktivt arbeta för att utbudet av medier och aktiviteter utformas för och tillsammans med Arvika kommuns invånare. Under planperioden ska Arvika bibliotek utveckla metoder för medskapande och delaktighet för alla men särskilt beakta prioriterade grupper.
Biblioteket ska vara en trygg och inkluderande plats, särskild uppmärksamhet läggs på barn och unga och på personer med funktionsnedsättning.
Biblioteket ska verka för fri åsiktsbildning och tillhandahålla information med bredd och kvalité.
Ett allt större medieflöde och ökad hastighet i informationsdelning gör att arbetet med MIK blir allt viktigare. Biblioteket ska stärka invånarnas förmåga att hantera, värdera och analysera det informationsflöde som omger oss. Den tekniska utvecklingen går fort och kunskap kring källkritik och källtillit behöver höjas i vissa grupper.
Jämlik digital delaktighet är en demokratifråga. Många står fortfarande utanför och framför allt äldre och personer med funktionsnedsättning är grupper som behöver vägledning och kompetensutveckling. Arvika bibliotek kommer under planperioden fortsätta bidra till kommunens digitaliseringsarbete.
Artificiell intelligens, AI, är ett område som kommer påverka alla de närmaste åren. Bibliotekets medarbetare följer utvecklingen och kommer under planperioden utbildas för att säkerställa att Arvika bibliotek även i framtiden blir en plats i framkant och som kan infomera i frågor som rör användande av AI.
Biblioteket har hög trovärdighet hos allmänheten, i en kris är biblioteket en plats för säker information. Bibliotekets personal har hög kompentens att arbeta med tillgängliggörande av information liksom att säkerställa information i olika tillgängliga format. I kris är det också viktigt att det finns platser som upprätthåller någon form av normalitet. Biblioteket ska därför möjliggöra tillgång till kultur i de fall detta är möjligt.
Biblioteket ska bidra till att öka demokratisk delaktighet. Vi ser hur samtalsklimatet blir tuffare, samhället blir alltmer polariserat och vi umgås gärna med andra som tycker som vi. Sociala medier bidrar till detta. Algoritmer gör att vi inte ser de som tycker annorlunda och det inbjuder till ett samtalsklimat som ofta är hårt och i många fall otrevligt och till och med kränkande eller olagligt. Under planperioden ska Arvika bibliotek som plats bli en självklar arena för samtal och debatt i kommunen.
Mål under perioden:
- Utveckla metoder för användarinflytande
- Erbjuda kunskapshöjande aktiviteter inom källkritik
- Profilera biblioteket som en arena för samtal och debatt
5.3 Utvecklingsområde: Läsfrämjande och läsinspiration
Att ha en god läs- och skrivförmåga är en nyckel för utbildning, arbete och samhällsdelaktighet och viktigt för att kunna påverka sitt liv. Det är en förutsättning för att tillgodogöra sig information och för att leva ett fullt liv på fritiden och i arbetslivet.
Att kunna läsa är inte bara en förutsättning för att klara skola och arbetsliv utan spelar också en viktig roll för rekreation, fantasi och empati.
Läsning som fritidssysselsättning har idag konkurrens av många andra aktiviteter. Fritidsaktiviteter och skola tar mycket tid och många barn och unga är vana spel och rörliga medier som ger snabb stimulans. Läsning upplevs ofta mer tålamodskrävande. Det är vanligt att läsning kopplas till prestation, i skolan och i samhället i övrigt. För vissa barn kan detta vara en motivationsfaktor, för andra behövs motivation kopplat till intresse.
Barn från läsande familjer har bättre förutsättningar för bra språkutveckling och därmed bättre förutsättningar att bli goda läsare. Biblioteket ska därför aktivt arbeta med aktiviteter för att nå barn i familjer där läsning inte är lika vanligt. Det läsfrämjande arbetet ska bestå av olika metoder för att nå barn och unga med olika intressen.
Biblioteket ska inspirera och väcka läslust i alla åldrar.
Den tidiga språkutvecklingen är viktig och här lägger biblioteket stort fokus. För att utveckla ett bra språk behöver barn tidig stimulans genom sagor, sång och ramsor. På biblioteket i Arvika finns Bokstart i ordinarie verksamhet sedan några år. Vi samarbetar också med barnhälsovård, förskola och Region Värmland för en röd tråd kring läsfrämjande för de små barnen.
För barn i skolålder har biblioteket fokus på barnens fritid. Det läsfrämjande arbetet utgår från det vidgade textbegreppet, det innebär ett brett atbetssätt med berättelser utifrån olika former såsom böcker, tv-spel och film. I det läsfrämjande arbetet ingår också olika former av skapande. I Skaparverkstan ska läsfrämjande aktiviteter erbjudas där olika sätt att utrycka sig uppmuntras. Biblioteket arbetar aktivt med att göra läsning och litteratur tillgänglig för alla oavsett förmåga och preferenser genom att visa på olika sätt att läsa.
Barn och unga är prioriterade men den läsfrämjande verksamheten ska också vara för vuxna. De är på många sätt förebilder och för att få läsande barn behöver vi läsande vuxna.
Att läsa är på många sätt viktigt för vuxna, inte bara som förebilder utan har ett egenvärde. Det finns stora skillnader vad gäller vilka som läser skönlitteratur. Den typiska läsaren är en välutbildad kvinna som bor i storstad. Kön och socioekonomiska faktorer spelar en betydande roll i om vi blir läsare eller inte. Läsande av skönlitteratur kan bidra till att vidga vårt sätt att se på oss själva och omvärlden och kan leda till ökad livskvalité. På biblioteket ska olika former av socialt läsande erbjudas.
Mål under perioden:
- Utveckla läsfrämjande verksamhet för barn i skolålder
- Tillgängliggöra läsfrämjande aktiviteter utanför centralorten
- Fortsätta utveckla läsning för personer i utanförskap
5.4 Utvecklingsområde: Hållbarhet och livskvalité
Biblioteket jobbar med social, ekonomisk och ekologisk hållbarhet. Arvika bibliotek är öppet för alla och en plats där människor vistas och möts oavsett religion, ekonomi och politisk tillhörighet. På biblioteket ska alla känna sig välkomna. Biblioteket bjuder in till möten eller till enskildhet. Det ska vara en trygg plats som är inkluderande och inspirerande, den ska uppmuntra till kreativitet, skapande och innovation. Det finns en lyhördhet för användarnas behov. Barn och unga är prioriterade, detta ska synas både i lokalen och i verksamheten.
Psykisk ohälsa är en växande samhällsutmaning. Genom att erbjuda boksamtal, skapande aktiviteter, föreläsningar och kulturaktiviteter bidrar biblioteket till att skapa meningsfulla upplevelser. Biblioteket är också en plats för att utbyta tankar och idéer.
Olika typer av boksamtal erbjuds för att vidga perspektiv och utmana åsikter. Läsning i grupp kan också bidra till en social upplevelse. På Arvika bibliotek finns flera bibliotekarier som är utbildade i Shared reading. Detta är en metod som har sitt ursprung i England och utvecklas och sprids av The Reader Organisation i Liverpool. Metoden är väl dokumenterad och visar på att människor i socialt utanförskap eller psykisk ohälsa kan få bättre självkänsla och ökat välmående genom att läsa och diskutera skönlitteratur.
Ekonomisk och ekologisk hållbarhet går ofta hand i hand. Tillgängliggöra böcker och andra medier för att användas många gånger är en del i bibliotekets grunduppdrag.
Genom att dela på saker som används sällan kan vi bidra till minskad konsumtion och bättre resursanvändning. Hållbara lån, såsom verktyg, blodtrycksmätare, kikare, gitarr och symaskin har även syftet att väcka nyfikenhet och upptäckarlust samt bidra till ekonomisk jämställdhet och har till viss del fokus på barnfamiljer.
På biblioteket arrangeras även föreläsningar och samtal kring miljö och klimat, ofta i samarbete med föreningslivet.
Biblioteket är en mötesplats där tankar och idéer utbyts. Det är en plats för livslångt lärande, för kunskap och bildning. Lära av varandra aktiviteter uppmuntras och kan se ut på många olika sätt, exempelvis språkcafé, stickcafé eller en workshop i 3D-print. Biblioteket ska även uppmuntra fantasi och kreativitet. Som ett led i detta finns Skaparverkstan.
Skaparverkstan är en kreativ mötesplats för barn och unga i skolålder. Syftet är att ge barn och unga olika sätt att uttrycka sig. Det kan vara lättare att förmedla tankar och känslor genom olika konstnärliga och kreativa metoder. Det finns också ett syfte att barn ska få ta del av teknik på olika sätt, detta för att väcka nyfikenhet och öka intresset för teknikrealterade utbildningsvägar.
Under planperioden ska verskamhet för mellanstadiet prioriteras. Detta görs via en satsning på Upptackarverkstan. Där får barn i mellanstadieålder skapa med digitala verktyg som green screen, 3D-print och robotar men erbjuds också boktips och pyssel.
Även unga, i åldern 13+ är en prioriterad grupp. Biblioteket samarbetar med övriga verksamheter i kommunen som jobbar med målgruppen och kommer under planperioden ha fokus att arbeta med användarinflytande och utveckla verksamheten efter målgruppens behov.
Genom att erbjuda kulturupplevelser som är gratis och lätt tillgängliga för alla bidrar biblioteket till bildning och livslångt lärande. Det är också en viktig del i biblioteket som mötesplats. Genom olika kulturella uttryck som musik, konst, skapande och samhällsdebatt blir biblioteket en plats där människor får tillgång till nya perspektiv och upplevelser.
Mål under perioden:
- Utveckla arbetet med Hållbara lån
- Fortsätta arbeta med olika metoder för att nå personer med psykisk ohälsa eller socialt utanförskap
- Utveckla Skaparverkstan som plats för kreativitet, innovation och lärande