God ekonomisk hushållning, riktlinjer

Mål och riktlinjer för god ekonomisk hushållning i Arvika kommun.

Antaget av Kommunfullmäktige den 26 augusti 2019, § 167.
Senast reviderat av Kommunfullmäktige den 24 juni 2024, § 117.

1. Syfte och mål

1.1 Överordnade syften

Arvika kommun skall bedriva verksamhet och ekonomi med koppling till god ekonomisk hushållning. Med god ekonomisk hushållning avses att vi förvaltar våra resurser så att vi skapar en långsiktigt hållbar utveckling, där såväl sociala, ekologiska som ekonomiska perspektiv utgör ledstjärnor.

En viktig hörnpelare för att uppnå en verksamhet och ekonomi i balans är att kommunen som ansvarig för förvaltningen av medborgarnas skattepengar alltid strävar efter att dessa används på effektivast möjligaste sätt. Öppenhet och lättillgänglighet skall känneteckna kommunens rapportering.

För den verksamhet som drivs i bolagsform sker styrningen i huvudsak genom kommunens ägarpolicy, bolagsordningar, ägardirektiv och årliga beslut om budget och avkastningskrav. Utgångspunkten för dessa styrdokument skall dock också vara långsiktigt god ekonomisk hushållning.

1.2 Finansiella mål

1.2.1 Resultatmål

Kommunen skall redovisa ett positivt resultat som över en rullande femårsperiod minst motsvarar 1,5 % av kommunens skatteintäkter och generella statsbidrag för samma period. Avvikelser från målet kan göras för enskilt år under förutsättning att planering finns för uppfyllelse av målet över en rullande femårsperiod.

1.2.2 Investeringsmål

Samtliga investeringar inom den skattefinansierade verksamheten ska inom en rullande femårsperiod finansieras inom ramen för resultat och avskrivningar. Avvikelser från målet kan göras för enskilt år under förutsättning att planering finns för uppfyllelse av målet över en rullande femårsperiod.

1.3 Uppföljning och avstämning av mål

Uppföljning och avstämning av de ekonomiska målen skall göras i samband med upprättande av strategisk plan, uppföljning i delårsbokslut och årsredovisning.

Vid avvikelser skall en plan för hur målen åter uppnås samt hur uppstådda brister skall regleras också godkännas av kommunfullmäktige. Om det av någon anledning skall göras avvikelser från målen utan att detta skall regleras måste detta motiveras. Acceptabla skäl skall kunna motiveras utifrån att debidrar till en långsiktigt god ekonomisk hushållning. Kostnader eller investeringsutgifter som tydligt ger lägre framtida driftskostnader eller på annat sätt påtagligt bidrar till en långsiktigt förbättrad hushållning är sådana acceptabla skäl.

2. Ekonomisk planering och uppföljning

2.1 Budgetmodell och grundläggande principer

Verksamhetsplaneringen för Arvika kommun omfattar en rullande treårsperiod. Kommunfullmäktige antar i juni en strategisk plan som innehåller övergripande mål och inriktning för verksamheten, finansiella mål samt drift- och investeringsramar för planperioden.

Med utgångspunkt från kommunfullmäktiges mål, ramar och inriktning arbetar nämnder och kommunstyrelsens utskott fram förslag till verksamhetsplan och internbudget för respektive politikområde, där de kommunövergripande målen konkretiseras. Verksamhetsplanerna är, förutom ett planeringsinstrument för verksamheten, en återrapportering om hur man avser att uppnå fullmäktiges uppdrag. Kommunstyrelsen fastställer verksamhetsplanerna i december och de redovisas därefter för kännedom till fullmäktige.

Bolagens verksamhetsplaner baseras på den strategiska planen och övriga styrdokument/direktiv som fastställts av ägaren. Bolagens verksamhetsplaner fastställs av respektive styrelse och redovisas för kännedom till kommunfullmäktige i december.

Den strategiska planen revideras varje år. Beslut om budget inkl. skattesats skall tas av kommunfullmäktige senast i juni månad. Om de politiska, finansiella eller verksamhetsmässiga förutsättningarna förändrats väsentligt kan justeringar ske under hösten genom att ett nytt fullmäktigebeslut tas.

För att nå de beslutade verksamhetsmålen kan medel komma att behöva omdisponeras inom den för kommunstyrelsen anvisade ekonomiska ramen. Respektive utskott har rätt att omdisponera medel mellan verksamheter inom utskottets ansvarsområde. Kommunstyrelsen har rätt att omdisponera medel mellan olika verksamheter.

Inom investeringsbudgeten anvisas medel per projekt. Kommunstyrelsen har rätt att omdisponera medel mellan olika projekt inom en verksamhet. Respektive utskott har rätt att omdisponera medel mellan olika projekt inom reinvesteringsbudgeten. Övriga omdisponeringar och nya projekt beslutas av kommunfullmäktige.

Medel för investeringsprojekt som inte avslutats, förs efter särskild prövning över till kommande räkenskapsår. Förslag till ramöverföring presenteras för kommunfullmäktige i samband med fastställande av årsredovisningen.

En årsbudget som ger ett negativt resultat kan i normalfallet inte antas. Kommunen har dock rätt att nyttja resultatreserven eller resultatutjämningsreserven i vissa fall (se mer om resultatutjämningsreserven i kapitel 3). Kommunen kan också under vissa förutsättningar hänvisa till synnerliga skäl.

2.2 Uppföljning och rapportering

Rapporter om kommunkoncernens verksamhetsmässiga och ekonomiska utfall skall förutom årsredovisningen ske samlat till kommunfullmäktige åtminstone vid två tillfällen per år. Ekonomisk och verksamhetsmässig uppföljning med prognos för helåret sker efter mars och delårsbokslut upprättas efter augusti.

Kommunfullmäktige och kommunstyrelsen kan besluta om särskilda verksamhets- och ekonomiuppföljningar för en eller flera nämnder eller styrelser.

De helägda bolagens styrelser är på samma vis som kommunens nämnder skyldiga att rapportera avvikelser till moderbolaget. Styrningen av bolagen regleras närmare i kommunens ägarpolicy, bolagsordningar och ägardirektiv.

3. Resultat (RER) och Resultatsutjämningsreserv (RUR)

Reglerna för resultatutjämningsreserv (RUR) infördes 2013, från och med 2024 ändras kommunallagen. Förändringen innebär att den nya resultatreserven (RER) införs samt att resultatutjämningsreserven (RUR) fasas ut under en tioårsperiod.

Hur man avser att reservera och disponera medel till/från RUR och RER ska framgå av de riktlinjer för god ekonomisk hushållning som kommunfullmäktige fastställer.

Syftet med RUR är att ge en möjlighet att bygga upp en reserv under goda tider för att senare, under vissa omständigheter, användas när skatteunderlagsutvecklingen är svag. RUR ska därigenom vara ett sätt att kunna arbeta med mer långsiktiga mål än balanskravets fokus på ett kalenderår i taget. Med RUR kan kommunen vid en tillfällig intäktsdämpning undvika kortsiktiga neddragningar av verksamheter som eventuellt senare måste byggas upp igen.

RER har i stort samma syfte som RUR men med något friare former då reserven kan användas för att öka flexibiliteten i användningen av reserven. Den ska kunna användas vid oförutsedda kostnadsökningar eller intäktsbortfall så länge det bidrar till god ekonomisk hushållning.

Regler för avsättning och disponering ur RER och RUR i Arvika kommun framgår nedan:

3.1 Avsättning till resultatreserv (RER)

Reservering till resultatreserv (RER) får, enligt 11 kap 14§, andra stycket kommunallagen, göras med högst ett belopp som motsvarar det lägsta av antingen den del av årets resultat eller den del av årets resultat efter balanskravsjusteringar som överstiger:

  1. en procent av summan av skatteintäkter samt generella statsbidrag och kommunalekonomisk utjämning, eller
  2. två procent av summan av skatteintäkter samt generella statsbidrag och kommunalekonomisk utjämning, om kommunen eller regionen har ett negativt eget kapital, inklusive ansvarsförbindelsen för pensionsförpliktelser.

Arvika kommun har ett positiv eget kapital, inklusive ansvarsförbindelsen för pensionsförpliktelser. Det innebär att årets resultat och årets resultat efter balanskravsjusteringar måste uppnå lägst 1 procent av summan av skatteintäkter, generella bidrag och utjämning för att kunna reservera överskjutande positiva resultat till RER.

Maximal avsättning till RER uppgår till högst fem procent av summan av skatteintäkter samt generella statsbidrag och utjämning.

3.2 Avsättning till resultutjämningsreserv (RUR)

Från och med räkenskapsåret 2024 är det inte längre tillåtet att reservera överskott till resultatutjämningsreserv (RUR).

3.3 Disponering av resultatreserv (RER)

Disponering av resultatreserven (RER) får endast göras om balanskravsresultatet är negativt. Reserven får användas för att nå upp till ett nollresultat i balanskravsutredningen.

Resultatreserven ska bidra till en ökad flexibilitet i användningen av kommunens sparade medel. Inom Arvika kommun kan RER i huvudsak användas till följande syften:

  • För att täcka särskilda, planerade kostnader ett enskilt år, exempelvis till följd av nödvändig omstrukturering av verksamhet för att på sikt nå en god ekonomisk hushållning.
  • För att täcka oförutsedda utgiftsökningar eller inkomstbortfall av tillfällig karaktär.

All disponering av RER måste bidra till att uppnå god ekonomisk hushållning i enlighet med denna riktlinje.

En disponering ur RER får inte hämma åtgärder som är viktiga att genomföra för att effektivisera verksamheten.

Om medel från en resultatreserv har använts ska det i förvaltningsberättelsen framgå till vad och varför medlen har använts.

3.4 Disponering av resultatutjämningsreserv (RUR)

Disponering av resultatutjämningsreserven (RUR) sker i Arvika kommun på samma villkor som disponering av resultatreserven (RER), se kapitel 3.3.

3.5 Beslut om reserv

Beslut om disponering av RER och RUR kan endast fattas av kommunfullmäktige. Beslut om användning av medel från RER eller RUR fattas i första hand i samband med beslut om budget, men kan också fattas under året. Av beslutet ska framgå till vad och varför medlen disponeras. I samband med årsredovisningen fastställs en eventuell användning av medel från RER eller RUR, oavsett om användning budgeterats eller ej.

4. Roll- och ansvarsfördelning

4.1 Kommunfullmäktige

Kommunfullmäktige fastställer kommunens mål och riktlinjer för god ekonomisk hushållning. Alla ändringar och eventuella avvikelser från målen eller riktlinjerna skall godkännas av kommunfullmäktige.

4.2 Kommunstyrelsen

Kommunstyrelsen har det löpande ansvaret för uppsikten över kommunkoncernens samlade verksamhet och ekonomi. Kommunstyrelsen övervakar att kommunfullmäktiges beslut om mål och riktlinjer efterlevs. Vidare samordnar och leder kommunstyrelsen arbetet med budget, uppföljning och årsredovisning. Kommunstyrelsen fastställer inom ramarna för dessa riktlinjer hur arbetet skall bedrivas.

4.3 Nämnder och styrelser

Nämnderna ansvarar för att fullmäktiges beslut om mål och ekonomi för den egna verksamheten följs. Nämnderna skall kontinuerligt följa anslagsförbrukning samt utvecklingen av kvalitet och kvantitet i sin verksamhet. Befaras större avvikelser skall detta rapporteras till kommunstyrelsen. Nämnderna skall vidta de åtgärder som krävs för att hålla sig inom beviljade anslag.

Hjälpte informationen på sidan dig?