God ekonomisk hushållning, riktlinjer

Mål och riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv (RUR) i Arvika kommun.

Antaget av Kommunfullmäktige den 26 augusti 2019, § 167.
Senast reviderat av Kommunfullmäktige den 26 juni 2023, § 115.

1. Syfte och mål

1.1 Överordnade syften

Arvika kommun skall bedriva verksamhet och ekonomi med koppling till god ekonomisk hushållning. Med god ekonomisk hushållning avses att vi förvaltar våra resurser så att vi skapar en långsiktigt hållbar utveckling, där såväl sociala, ekologiska som ekonomiska perspektiv utgör ledstjärnor.

En viktig hörnpelare för att uppnå en verksamhet och ekonomi i balans är att kommunen som ansvarig för förvaltningen av medborgarnas skattepengar alltid strävar efter att dessa används på effektivast möjligaste sätt. Öppenhet och lättillgänglighet skall känneteckna kommunens rapportering.

För den verksamhet som drivs i bolagsform sker styrningen i huvudsak genom kommunens ägarpolicy, bolagsordningar, ägardirektiv och årliga beslut om budget och avkastningskrav. Utgångspunkten för dessa styrdokument skall dock också vara långsiktigt god ekonomisk hushållning.

1.2 Finansiella mål

1.2.1

Kommunen skall redovisa ett positivt resultat som över en rullande femårsperiod minst motsvarar 1,5 % av kommunens skatteintäkter och generella statsbidrag för samma period. Avvikelser från målet kan göras för enskilt år under förutsättning att planering finns för uppfyllelse av målet över en rullande femårsperiod.

1.2.2

Samtliga investeringar inom den skattefinansierade verksamheten ska inom en rullande femårsperiod finansieras inom ramen för resultat och avskrivningar. Avvikelser från målet kan göras för enskilt år under förutsättning att planering finns för uppfyllelse av målet över en rullande femårsperiod.

1.3 Uppföljning och avstämning av mål

Verksamhetsplaneringen för Arvika kommun omfattar en rullande treårsperiod. Kommunfullmäktige antar i juni en strategisk plan som innehåller övergripande mål och inriktning för verksamheten, finansiella mål samt drift- och investeringsramar för planperioden.

Med utgångspunkt från kommunfullmäktiges mål, ramar och inriktning arbetar nämnder och kommunstyrelsens utskott fram förslag till verksamhetsplan och internbudget för respektive politikområde, där de kommunövergripande målen konkretiseras. Verksamhetsplanerna är, förutom ett planeringsinstrument för verksamheten, en återrapportering om hur man avser att uppnå fullmäktiges uppdrag. Kommunstyrelsen fastställer verksamhetsplanerna i november och de redovisas därefter för kännedom till fullmäktige.

Bolagens verksamhetsplaner baseras på den strategiska planen och övriga styrdokument/direktiv som fastställts av ägaren. Bolagens verksamhetsplaner fastställs av respektive styrelse och redovisas för kännedom till kommunfullmäktige i november.

Den strategiska planen revideras varje år. Beslut om budget inkl. skattesats skall tas av kommunfullmäktige senast i juni månad. Om de politiska, finansiella eller verksamhetsmässiga förutsättningarna förändrats väsentligt kan justeringar ske under hösten genom att ett nytt fullmäktigebeslut tas.

För att nå de beslutade verksamhetsmålen kan medel komma att behöva omdisponeras inom den för kommunstyrelsen anvisade ekonomiska ramen. Respektive utskott har rätt att omdisponera medel mellan verksamheter inom utskottets ansvarsområde. Kommunstyrelsen har rätt att omdisponera medel mellan olika verksamheter.

Inom investeringsbudgeten anvisas medel per projekt. Kommunstyrelsen har rätt att omdisponera medel mellan olika projekt inom en verksamhet. Respektive utskott har rätt att omdisponera medel mellan olika projekt inom reinvesteringsbudgeten. Övriga omdisponeringar och nya projekt beslutas av kommunfullmäktige.

Medel för investeringsprojekt som inte avslutats, förs efter särskild prövning över till kommande räkenskapsår. Förslag till ramöverföring presenteras för kommunfullmäktige i samband med fastställande av årsredovisningen.

En årsbudget som ger ett negativt resultat kan i normalfallet inte antas. Kommunen har dock rätt att nyttja resultatutjämningsreserven i vissa fall (se mer om resultatutjämningsreserven i kapitel 3). Kommunen kan också under vissa förutsättningar hänvisa till synnerliga skäl.

2.2 Uppföljning och rapportering

Rapporter om kommunkoncernens verksamhetsmässiga och ekonomiska utfall skall förutom årsredovisningen ske samlat till kommunfullmäktige åtminstone vid två tillfällen per år. Ekonomisk och verksamhetsmässig uppföljning med prognos för helåret sker efter mars och delårsbokslut upprättas efter augusti.

Kommunfullmäktige och kommunstyrelsen kan besluta om särskilda verksamhets- och ekonomiuppföljningar för en eller flera nämnder eller styrelser.

De helägda bolagens styrelser är på samma vis som kommunens nämnder skyldiga att rapportera avvikelser till moderbolaget. Styrningen av bolagen regleras närmare i kommunens ägarpolicy, bolagsordningar och ägardirektiv.

3. Resultatsutjämningsreserv

Kommunallagen (11:4) ger kommuner möjlighet att under vissa förutsättningar reservera delar av ett positivt resultat i en resultatutjämningsreserv (RUR). Denna reserv kan sedan användas för att utjämna intäkter över en konjunkturcykel, under förutsättning att årets balanskravsresultat är negativt.

Hur man avser att reservera och disponera medel till/från RUR ska framgå av de riktlinjer för god ekonomisk hushållning som kommunfullmäktige fastställer. Syftet med RUR är alltså att kunna bygga upp en reserv under goda tider för att senare, under vissa omständigheter, användas när skatteunderlagsutvecklingen är svag. RUR ska därigenom vara ett sätt att kunna arbeta med mer långsiktiga mål än balanskravets fokus på ett kalenderår i taget. Med RUR kan kommunen vid en tillfällig intäktsdämpning undvika kortsiktiga neddragningar av verksamheter som eventuellt senare måste byggas upp igen.

3.1 Reservering till resultatutjämningsreserv RUR

Kommuner och regioner får reservera medel till en resultatutjämningsreserv som får användas för att utjämna intäkter över en konjunkturcykel.

Reservering får göras med högst ett belopp som motsvarar det lägsta av antingen den del av årets resultat eller den del av årets resultat efter balanskravsjusteringar som överstiger

  1. en procent av summan av skatteintäkter samt generella statsbidrag och kommunalekonomisk utjämning, eller
  2. två procent av summan av skatteintäkter samt generella statsbidrag och kommunalekonomisk utjämning, om kommunen eller regionen har ett negativt eget kapital, inklusive ansvarsförbindelsen för pensionsförpliktelser.

Resultatutjämningsreserven får inte överstiga 10 procent av nivån för kommunens samlade skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning under det senaste förutvarande året.

3.2 Disponering av RUR

Resultatutjämningsreserven ska kunna användas vid befarad eller konstaterad lågkonjunktur när en svag utveckling av skatteunderlaget gör att kommunen redovisar ett negativt resultat efter balanskravsjusteringar. Prognosen för det årliga underliggande skatteunderlaget för riket, jämfört med den genomsnittliga utvecklingen de senaste tio åren, används som riktvärde för när disponering från RUR får göras. Om prognosen understiger genomsnittet får reserven användas. Ianspråktagandet får aldrig vara så stort att balanskravsresultatet blir högre än noll. Detta gäller både vid budgetarbetet och bokslutsarbetet.

Maximalt 40 procent av RUR får tas i anspråk det första året i en lågkonjunktur. Under det andra påföljande året av lågkonjunkturen får maximalt 50 procent av de återstående medlen tas i anspråk och under det tredje året får hela den resterande medlen tas i anspråk.

3.3 Beslut om reserv

Beslut om kommande års reservering fattas i samband med budgetbeslutet eller i samband med att fullmäktige fastställer årsredovisningen. I samband med årsredovisningen fastställs den verkliga reserveringen. För en budget är de formella kraven inte specificerade på samma detaljnivå som för en årsredovisning. I samband med behandling av delårsbokslut och bokslutsprognoser kan kommunen behöva fatta beslut om en omprövning av reservering respektive disponering. Om det krävs åtgärder i verksamheterna kan dessa eventuellt vägas mot att disponera RUR- under förutsättning att skatteutvecklingen och det prognostiserade resultatet tillåter.

4. Roll- och ansvarsfördelning

4.1 Kommunfullmäktige

Kommunfullmäktige fastställer kommunens mål och riktlinjer för god ekonomisk hushållning. Alla ändringar och eventuella avvikelser från målen eller riktlinjerna skall godkännas av kommunfullmäktige.

4.2 Kommunstyrelsen

Kommunstyrelsen har det löpande ansvaret för uppsikten över kommunkoncernens samlade verksamhet och ekonomi. Kommunstyrelsen övervakar att kommunfullmäktiges beslut om mål och riktlinjer efterlevs. Vidare samordnar och leder kommunstyrelsen arbetet med budget, uppföljning och årsredovisning. Kommunstyrelsen fastställer inom ramarna för dessa riktlinjer hur arbetet skall bedrivas.

4.3 Nämnder och styrelser

Nämnderna ansvarar för att fullmäktiges beslut om mål och ekonomi för den egna verksamheten följs. Nämnderna skall kontinuerligt följa anslagsförbrukning samt utvecklingen av kvalitet och kvantitet i sin verksamhet. Befaras större avvikelser skall detta rapporteras till kommunstyrelsen. Nämnderna skall vidta de åtgärder som krävs för att hålla sig inom beviljade anslag.

Hjälpte informationen på sidan dig?