Ordlista
Här finns beskrivningar på ord som du kan stöta på i samband med ett lov eller en anmälan.
Anmälan
Om du planerar att utföra en åtgärd som inte kräver bygglov, kan du i stället behöva göra en anmälan. Du får inte påbörja en anmälningspliktig åtgärd innan du har gjort en anmälan och fått ett startbesked.
Exempel på åtgärder som är anmälningspliktiga är attefallshus, attefallstillbyggnad, rivning utanför detaljplan, installation av eldstad, väsentlig ändring av bärande konstruktion, väsentlig ändring av brandskyddet och väsentlig ändring av ventilation.
Anmälan görs via vår e-tjänst. Där fyller du i dina uppgifter samt laddar upp ritningar och handlingar.
Du kan även välja att använda en blankett för ansökan. Den kan du få via Bygglovsavdelningen eller stadshusets reception. Blanketten skickar du in tillsammans med ritningar och handlingar via e-post till bygglov@arvika.se.
Om du inte har möjlighet att ansöka digitalt kan du skicka din ansökan med post tillsammans med handlingar till:
19. Bygglov
671 81 Arvika.
Du kan även lämna dina handlingar direkt i stadshusets reception, Östra Esplanaden 5, Arvika.
Anmälan behöver skickas in med ritningar, handlingar och uppgifter som behövs för att pröva ditt ärende. Vilka handlingar som behövs beror på vilken typ av åtgärd du planerar att göra.
Inom fyra veckor från det att ansökan är komplett ska du ha fått ett beslut. Behövs en längre tid att utreda ärendet kan den tiden förlängas med ytterligare fyra veckor.
Ansökan
En ansökan om lov eller förhandsbesked ska vara skriftlig och innehålla uppgifter om den person som söker lov som dennes namn, personnummer, adress och mejladress samt telefonnummer. Den behöver också innehålla uppgifter om vilken fastighet och för vilken typ av åtgärd ansökan gäller. Personnummer och mejladress är viktigt för att vi snabbt och enkelt ska kunna skicka meddelanden och handlingar medan ärendet handläggs, men också för att kunna använda våra e-tjänster och få besked via digital brevlåda.
Ansökan görs via vår e-tjänst. Där fyller du i dina uppgifter samt laddar upp ritningar och handlingar.
Du kan även välja att använda en blankett. Den kan du få via Bygglovsavdelningen eller stadshusets reception. Blanketten skickar du in tillsammans med ritningar och handlingar via e-post till bygglov@arvika.se.
Om du inte har möjlighet att ansöka digitalt kan du skicka din ansökan med post tillsammans med handlingar till:
19. Bygglov
671 81 Arvika
Du kan även lämna dina handlingar direkt i stadshusets reception, Östra Esplanaden 5, Arvika.
Ansökan behöver skickas in med ritningar, handlingar och uppgifter som behövs för att pröva ditt ärende. Vilka handlingar som behövs beror på vilken typ av åtgärd du planerar att göra.
- Handlingar som kan behövas
- Inom tio veckor från det att ansökan är komplett ska du ha fått ett beslut. Behövs en längre tid att utreda ärendet kan den tiden förlängas med ytterligare tio veckor.
Arbetsplatsbesök
I stora projekt ska Bygglovsavdelningen eller Myndighetsnämnden vid minst ett tillfälle under arbetets gång besöka den plats där åtgärderna utförs. Om du har ett tekniskt samråd i ditt byggprojekt går vi igenom om det behövs ett arbetsplatsbesök. Om du inte har ett tekniskt samråd sker det heller inget arbetsplatsbesök.
Vid tekniskt samråd bestäms om, hur många och när arbetsplatsbesök ska göras. Information om detta står i startbeskedet eller protokoll från tekniskt samråd.
Kontrollansvarig kontaktar ansvarig handläggare och bokar in tid för arbetsplatsbesök, helst två veckor innan önskad tid.
Attefallsåtgärder
Attefallshus är ett komplement till ett befintligt en- eller tvåbostadshus. Det krävs oftast inget bygglov för att bygga ett attefallshus. I de flesta fall krävs det då i stället en anmälan och ett startbesked för att få börja bygga.
Attefallshuset kan uppföras som en komplementbyggnad och innehålla garage, förråd, gäststuga eller liknande. Det kan också uppföras som en självständig bostad, så kallat komplementbostadshus.
Den totala byggnadsarean för samtliga attefallshus på tomten får inte sammanlagt överstiga 30 kvadratmeter. Befintliga komplementbyggnader och komplementbostadshus som understiger 30 kvadratmeter får du bygga till så att den totala byggnadsarean blir maximalt 30 kvadratmeter.
Förutom attefallshus innefattar attefallsåtgärder även så kallad attefallstillbyggnad på högst 15 kvadratmeter och attefallstakkupor.
Brandskyddsdokumentation
Ett dokument som redogör hur du uppfyller brandkraven i Boverkets byggregler (BBR), vilken brand- och verksamhetsklass byggnaden har samt hur utrymning ska ske. I många fall tas ett utkast till brandskyddsdokumentation eller en brandskyddsbeskrivning fram tidigt i ett byggprojekt för att säkerställa att brandskyddskraven kommer att uppfyllas.
Krav på brandskyddsdokumentation har funnits i BBR sedan 1994 och gäller vid uppförande av alla nya byggnader förutom för komplementbyggnader under 15 kvadratmeter, det vill säga friggebodar.
Även om en brandskyddsdokumentation ska finns för i stort sett alla nya byggnader kan omfattningen av dokumentationen variera beroende på typen av byggnad.
Bruttoarea (BTA)
Bruttoarea förkortas BTA och kan förenklat beskrivas som den sammanlagda mätningsvärda arean av alla våningsplan i en byggnad. Här ingår även hål för trappa och helt inglasat uterum.
Arean på en våning med snedtak räknas på den yta som har en takhöjd på 1,9 meter eller mer. Utöver den ytan räknas även ytan som är 0,6 meter in mot väggen.
Boverkets byggregler, BBR
Boverkets byggregler, ofta förkortat BBR, är en samling föreskrifter och allmänna råd om nybyggnation, tillbyggnader och ombyggnader. En föreskrift är en bindande regel som ska följas. Ett allmänt råd är inte bindande, utan en rekommendation som anger hur du kan eller bör göra för att uppfylla kraven i en lag, förordning eller myndighetsföreskrift, som till exempel plan- och bygglagen.
Det är den person som utför, eller låter utföra, byggarbetet (byggherren) som är skyldig att se till att lagar och förordningar följs.
Byggherre
Byggherre är den som för egen räkning utför eller låter utföra byggnads-, rivnings- eller markarbeten. Byggherren behöver inte vara en fysisk person, utan kan även vara en juridisk person som till exempel ett företag, en bostadsrättsförening, en kommun eller en annan myndighet.
Du som byggherre behöver inte vara fastighetsägare för att ansöka om en åtgärd på en fastighet. Däremot så kommer vi att meddela fastighetsägarna vid en inkommen ansökan från en annan än juridisk eller fysisk person.
Det är byggherren som ska se till att alla bygg-, rivnings- och markåtgärder genomförs enligt de krav, i exempelvis plan- och bygglagen eller Boverkets byggregler (BBR), som gäller för åtgärden. Detta gäller även om åtgärden inte kräver lov eller anmälan. Det innebär till exempel att byggherren ska se till att eventuellt lov följs och att kraven på byggnadsverkets tekniska egenskaper uppfylls. Byggherren kan även ha skyldigheter enligt andra lagar, förordningar eller föreskrifter.
Bygglov
Bygglov är ett tillstånd från kommunen för att bygga nytt, bygga om, bygga till eller ändra användningen av en byggnad eller en anläggning.
Byggnadsarea (BYA)
Den yta en byggnad tar upp på marken, inklusive alla utskjutande delar. I byggnadsarean ingår även ytan av balkonger, verandatak, carport och så vidare (så kallad öppenarea).
Byggnadshöjd
Byggnadshöjden mäts från marknivån. Den räknas till skärningen mellan fasadplanet och ett plan som med 45 graders lutning inåt byggnaden berör byggnadens tak. Det kan innebära att takkupor eller annat som sticker upp kan påverka byggnadshöjden. Observera att en takkupa kan påverka byggnadshöjden så att åtgärden strider mot detaljplanen.
Om marknivån är oregelbunden vid byggnaden behöver du räkna ut medelvärdet på marknivån. Byggnadshöjden räknas från den medelmarknivån.
En byggnads höjd mäts ibland på annat sätt än byggnadshöjd. Om nockhöjd anges menas takkonstruktionens högsta punkt. Är det totalhöjd som anges menas även de delar som finns ovanför nocken vilket till exempel kan vara en skorsten eller ventilationshuv.
Byggnadsnämnd
Kommunernas verksamhet enligt plan- och bygglagen, PBL, hanteras av byggnadsnämnden. Byggnadsnämnden består av ett antal förtroendevalda ledamöter och ersättare som representerar olika politiska partier.
I Arvika kommun är det Myndighetsnämnden som är byggnadsnämnd.
Byggrätt
En byggrätt är den rättighet fastighetsägaren har att bygga på en tomt. Byggrätten regleras i detaljplanen och talar om hur och vad marken får användas till. Till exempel hur många kvadratmeter som får byggas, hur många våningar som får byggas, avstånd till tomtgräns och mellan byggnader med mera.
Byggsanktionsavgift
Byggsanktionsavgift är en avgift som Myndighetsnämnden ska ta ut om någon bryter mot en bestämmelse i plan- och bygglagstiftningen.
I plan- och bygglagen och plan- och byggförordningen, PBF, finns bestämmelser om byggsanktionsavgifter. Där anges vilka överträdelser som det ska tas ut byggsanktionsavgift för och hur dessa avgifter ska räknas fram. Byggsanktionsavgiften ska tas ut även om överträdelsen inte har skett uppsåtligen eller av oaktsamhet.
Delgivning
Beslut om lov och förhandsbesked ska expedieras och kungöras. Ett beslut om lov och förhandsbesked vinner laga kraft enbart om Myndighetsnämnden har gjort expedieringen och kungörelsen på rätt sätt.
Det finns tre olika begrepp som Myndighetsnämnden måste förhålla sig till vid expediering och kungörelse av beslut om förhandsbesked och lov. Det är delgivning, kungörelse och meddelande. Beslutet ska delges vissa medan andra ska få ett meddelande om att beslut har tagits. Beslut om att ge lov och positiva förhandsbesked ska dessutom kungöras i Post- och Inrikes tidningar.
Med delgivning menas att en handling eller ett beslut lämnas till en person på ett dokumenterat sätt. Syftet med delgivning är att det ska finnas bevis på att en person har tagit del av en handling eller ett beslut och vid vilken tidpunkt detta skedde. Delgivning kan ske på flera olika sätt.
Detaljplan
En detaljplan är ett juridiskt dokument som anger bestämmelser för hur marken inom ett visst område får användas och hur byggnader ska se ut och hur stora de får vara.
Fasadritning
En fasadritning visar en byggnads- eller anläggnings utsida. Fasadritningar ska redovisas i alla väderstreck som gäller för åtgärden. Om åtgärden är en tillbyggnad som inte syns mot ett väderstreck behövs oftast inte den fasaden finnas med i ansökan. Fasadritningar redovisas ofta i skala 1:100.
Friggebod
En friggebod är en byggnad som är maximalt 15 kvadratmeter stor och högst 3 meter från marken till taknocken. Det måste finnas ett en- eller tvåbostadshus på tomten för att du ska få bygga en friggebod, och du måste placera den i direkt närhet till bostadshuset. Den får inte placeras närmare tomtgränsen än 4,5 meter. Om den placeras närmare måste du ha dina grannars tillåtelse.
Färdig golvhöjd
Ett mått på hur högt upp golvet kommer att vara när det är färdigt. Färdig golvhöjd anges i situationsplan och sektionsritning. Man räknar ut den färdiga golvhöjden genom att utgå från höjdpunkterna på nybyggnadskartan eller omkringliggande mark och lägga till höjden från marken upp till ovansidan av golvet.
Färdigställandeskydd
Om du som privatperson har anlitat en entreprenör för din byggnation av ett en- eller tvåbostadshus ska du teckna en försäkring eller en bankgaranti som skydd om din entreprenör går i konkurs. Om privatpersonen bygger i egen regi krävs inget färdigställandeskydd.
Om Myndighetsnämnden bedömer att det finns ett behov av färdigställandeskydd måste ett sådant redovisas innan startbesked kan ges.
Förhandsbesked
Ett beviljat förhandsbesked innebär att det har gjorts en prövning om platsen är lämplig för tänkt åtgärd. Förhandsbeskedet är sedan bindande i två år inför en kommande bygglovsansökan. Det är främst utanför detaljplan som det kan finnas behov för ett förhandsbesked, till exempel inför avstyckning eller om det är osäkert om bygglov kommer att kunna beviljas.
I ansökan om förhandsbesked tittar handläggaren på om det är möjligt att tillåta byggnation på den tänkta platsen med hänsyn till landskapet och om det till exempel är möjligt att anordna vatten och avlopp. Översiktsplanen är vägledande i bedömningen och berörda grannar får normalt också yttra sig om åtgärden.
I ett förhandsbesked prövas inte allt, till exempel prövas inte utformningen av en byggnad eller en åtgärd. I en ansökan om lov behöver därför dessa delar fortfarande granskas för att se till att de uppfyller de krav som finns i plan- och bygglagstiftningen innan att ett lov kan ges.
Geoteknisk undersökning
En utredning som undersöker markens egenskaper på en plats, för att kontrollera om marken är lämplig att bygga på. Utredningen görs av en sakkunnig.
Grannehörande
För lovpliktiga åtgärder utanför detaljplan, åtgärder som strider mot detaljplan och vissa andra åtgärder, ska kända sakägare och andra berörda höras. Till kända sakägare räknas fastighetsägare, taxerad ägare, rättighetsinnehavare och samfälligheter. Kända sakägare ska alltid underrättas. Andra berörda innefattar bostadsrättshavare, hyresgäster och boende. Dessa underrättas endast om de är berörda av åtgärden.
Som känd sakägare eller berörd part får man ett brev som beskriver vad som är tänkt att byggas, och man ges då möjlighet att komma in med synpunkter på åtgärden.
Interimistiskt slutbesked
Ett interimistiskt slutbesked är ett tillfälligt slutbesked som Myndighetsnämnden under vissa förutsättningar kan ge i avvaktan på ett slutligt slutbesked. I ett beslut om interimistiskt slutbesked kan det framgå hur länge det gäller. Innan den tiden går ut måste ett slutligt slutbesked ha getts.
Komplementbyggnad
En komplementbyggnad är ett komplement till ett en- eller tvåbostadshus på en tomt. En komplementbyggnad kan till exempel vara ett förråd, carport, garage eller växthus.
Konstruktionsritning
Konstruktionsritning beskriver byggnadens bärande konstruktion. Den redovisar bland annat vilka byggkomponenter som ingår, deras dimensionering samt hur de monteras.
Mängden konstruktionsritningar och kraven på detaljrikedom varierar med projektets komplexitet.
Kontrollansvarig (KA)
Vid större eller komplicerade åtgärder samt för nybyggnation krävs oftast en kontrollansvarig (KA). Det är Bygglovsavdelningen eller Myndighetsnämnden som avgör om du behöver en kontrollansvarig. En kontrollansvarig medverkar för att säkerställa att kraven enligt plan- och bygglagen uppfylls. Den kontrollansvarige hjälper byggherren att:
- Upprätta en kontrollplan
- Följa kontrollplanen
- Utföra nödvändiga kontroller under byggnationen
Du som ska bygga anlitar själv en kontrollansvarig som är certifierad enligt PBL (plan- och bygglagen). Kontrollansvarig ska ha en självständig ställning i förhållande till den som utför den åtgärd som ska kontrolleras.
Du kan söka efter certifierade kontrollansvariga på KIWA:s- eller RISE:s webbplatser.
Om du gör en ansökan eller anmälan via e-tjänst kan du anmäla kontrollansvarig direkt i ansökan.
Du kan också anmäla kontrollansvarig med en blankett. Den kan du få via Bygglovsavdelningen eller stadshusets reception. Blanketten skickar du in tillsammans med ritningar och handlingar via e-post till bygglov@arvika.se.
Om du inte har möjlighet att ansöka digitalt kan du skicka din ansökan med post tillsammans med handlingar till:
19. Bygglov
671 81 Arvika
Du kan även lämna dina handlingar direkt i stadshusets reception, Östra Esplanaden 5, Arvika.
Kontrollplan
En kontrollplan är ett dokument som beskriver hur en åtgärd ska kontrolleras så att projektet följer plan- och bygglagen och är en sammanställning av alla de kontroller som måste utföras under arbetets gång. Kontrollerna ska genomföras för att garantera att arbetet blir rätt utfört och uppfyller gällande lagar och regler.
Alla projekt kräver en kontrollplan. I mindre projekt kan du som är byggherre/ansvarig för ett projekt själv ta fram och ansvara för den och ska då lämnas in redan i samband med ansökan om bygglov. Observera att varken kontrollplanen eller kontrollerna i kontrollplanen ska undertecknas innan ett startbesked har beviljats.
Om det krävs en kontrollansvarig upprättar denne en kontrollplan tillsammans med dig som byggherre. Förslag till kontrollplan ska vanligtvis lämnas in före det tekniska samrådet.
Kontrollplanen fastställs i samband med att startbesked ges.
Kulturmiljö
Ett område eller en byggnad kan vara särskilt värdefulla sett till deras historia, kulturhistoria, miljö eller konstnärliga värden. Om sådana värden finns får byggnaden, eller området, inte förvanskas.
Inom ett område eller för en byggnad som anses särskilt värdefulla sett till kulturmiljön gäller vissa specialregler. Du får till exempel inte bygga lovbefriade komplementbyggnader, så kallade attefallsbyggnader, eller sätta upp solceller utan att söka bygglov för det. Du behöver också ta hänsyn till kulturmiljön när du ska bygga nytt, bygga till, måla om eller ändra din byggnad på annat sätt.
Kungörelse
Beslut om lov och förhandsbesked ska expedieras och kungöras. Ett beslut om lov och förhandsbesked vinner laga kraft enbart om Myndighetsnämnden har gjort expedieringen och kungörelsen på rätt sätt.
Det finns tre olika begrepp som Myndighetsnämnden måste förhålla sig till vid expediering och kungörelse av beslut om förhandsbesked och lov. Det är delgivning, kungörelse och meddelande. Beslutet ska delges vissa medan andra ska få ett meddelande om att beslut har tagits. Beslut om att ge lov och positiva förhandsbesked ska dessutom kungöras i Post- och Inrikes tidningar.
Laga kraft
Att ett beslut får laga kraft innebär att det inte längre kan överklagas till högre instans. Laga kraft uppnås i normalfallet, för beslut som är överklagbara, när tiden för överklagande gått ut och ingen har överklagat beslutet.
Beslut av sista instans och andra beslut som inte får överklagas får laga kraft direkt. Överklagbara beslut kan även få laga kraft genom att mark- och miljööverdomstolen, MÖD, eller, i förekommande fall, Högsta domstolen, HD, inte beviljar prövningstillstånd.
Lägeskontroll
En lägeskontroll är en inmätning på åtgärdens läge, storlek och ibland även höjd. Inmätningen kontrolleras sedan mot handlingar som beviljades vid givet lov innan ett slutbesked utfärdas.
Om en lägeskontroll behövs så finns det noterat i startbeskedet. Vid ett mindre ärende är ett startbesked utfärdat i samband med lov.
Marklov
Marklov är ett tillstånd från kommunen för att schakta, fylla och ändra markens höjdläge. Det kan även krävas marklov vid trädfällning eller trädplantering. Om det krävs lov beror på vilken åtgärd det gäller och vad den sker.
Markplaneringsritning
Markplaneringsritning ska skickas in med ansökan vid större byggnation eller nybyggnation, utöver en situationsplan. I vissa fall kan man redovisa informationen på situationsplanen i stället. Då är det viktigt att situationsplanen inte blir för rörig. Om vi bedömer att informationen blir alltför svårläst kan vi begära att man ändå lämnar in en separat markplaneringsritning. Markplaneringsritning redovisas förslagsvis i skala 1:400.
Marksektion
Marksektionsritning visar en genomskärning av markens höjd idag och markens höjd efter föreslagna förändringar. Marksektionsritning behövs till exempel när du söker marklov för att ändra marknivåer.
Marksektionsritning ska visa:
- Nya och befintliga marknivåer
- Eventuella byggnader som sektionen "skär igenom"
Om markförändringarna hänger ihop med en nybyggnad- eller tillbyggnad av en byggnad kan du i vissa fall redovisa dem på en sektionsritning eller fasadritning.
Meddelande om beslut
Beslut om lov och förhandsbesked ska expedieras och kungöras. Ett beslut om lov och förhandsbesked vinner laga kraft enbart om Myndighetsnämnden har gjort expedieringen och kungörelsen på rätt sätt.
Det finns tre olika begrepp som Myndighetsnämnden måste förhålla sig till vid expediering och kungörelse av beslut om förhandsbesked och lov. Det är delgivning, kungörelse och meddelande. Beslutet ska delges vissa medan andra ska få ett meddelande om att beslut har tagits. Beslut om att ge lov och positiva förhandsbesked ska dessutom kungöras i Post- och Inrikes tidningar.
Medelmarknivå (MMN)
Den genomsnittliga marknivån invid en byggnads fasader.
Nockhöjd
Nockhöjd är definierat som avståndet från den medelnivå som marken har invid byggnaden, eller i planbestämmelsen angivet plan, till yttertakets högsta del. Delar som sticker upp över taket som skorstenar och ventilationstrummor räknas inte in.
Nybyggnadskarta
En nybyggnadskarta är en detaljerad redovisning av hur en fastighet ser ut och kan redovisa höjder, vilka bestämmelser som gäller och var till exempel anslutningspunkterna till vatten- och avloppsnätet finns.
Om din fastighet är obebyggd och inom detaljplan så behöver underlaget för en situationsplan vara en nybyggnadskarta. Även utanför detaljplanerat område kan ett liknande underlag krävas. Till exempel om marken har stora höjdskillnader, osäkra gränser eller ligger inom områdesbestämmelser. I annat fall kan kartan som används som underlag kan hämtas från Lantmäteriet eller Kommunkartan.
Du kan beställa nybyggnadskarta via e-tjänst eller genom att ta kontakt med kommunens kartavdelning.
Planritning
En planritning visar byggnadens olika våningar ovanifrån med rumsindelning, dörrar, fönster, trappor, fast inredning, skorsten, altaner med mera. Om ritningen visar en tillbyggnad eller om du ändrar befintliga väggar ska det redovisas vilka väggar som är nya. Planritning redovisas ofta i skala 1:100.
Prestandadeklaration
En prestandadeklaration redovisar en produkts egenskaper. För en anmälan om eldstad krävs oftast en prestandadeklaration som bland annat redovisar produktens utsläpp och verkningsgrad.
Remiss
En remiss är en skriftlig fråga från en myndighet, i detta fall Bygglovsavdelningen eller Myndighetsnämnden, till en annan myndighet eller organisation. I remissen ber vi om svar på frågor som vi har eller ber om den som får remissen att yttra sig om något. De svar som vi får används sedan som underlag i vår handläggning.
Rivningslov
Rivningslov är ett tillstånd från kommunen för att riva byggnader eller delar av byggnader. Om det krävs lov beror på vart rivningen sker och vilken byggnad eller del av byggnad som ska rivas.
Rivningsplan
När rivningslov eller rivningsanmälan krävs enligt plan- och bygglagen ska en rivningsplan upprättas. Planen ska beskriva hur rivningsmaterialet kommer att hanteras. Innan rivning ska därför en materialinventering av byggnaden göras som visar vilket farligt avfall och övrigt avfall som finns. Materialinventeringen ligger till grund för rivningsplanen som ska lämnas in i samband med rivningslovet eller rivningsanmälan.
Utanför område med detaljplan är vissa åtgärder undantagna från lov- och anmälningsplikt. Undantagen gäller dock inte inom sammanhållen bebyggelse där bygglov eller anmälan behövs med hänsyn till omfattningen av byggnadsverk i bebyggelsen.
Vid sammanhållen bebyggelse gäller bygglovsplikten i områden där följande kriterier är uppfyllda:
- En bebyggelsegrupp som består av minst 10–20 hus.
- De bebyggda tomterna gränsar till varandra eller åtskiljs endast av väg, parkmark och dylikt.
Med "hus" avses bostadshus men också andra byggnader som inte är komplementbyggnader till bostadshus, till exempel butiker och industribyggnader.
Situationsplan
En situationsplan är en karta över din fastighet som visar både befintliga och nya byggnader. Här ska du bland annat redovisa placeringen av det du ansöker eller anmäler om. Situationsplan redovisas förslagsvis i skala 1:400.
Slutbesked
Ett slutbesked är Myndighetsnämndens besked om att ett byggnadsverk får tas i bruk. För att få slutbesked krävs att byggherren visar att alla krav är uppfyllda (enligt lovet, kontrollplanen, startbeskedet) och att Myndighetsnämnden inte anser att det finns skäl att ingripa med tillsyn.
Slutsamråd
När byggåtgärderna har avslutats ska ett slutsamråd hållas. Detta gäller vid större projekt och du får redan i startbeskedet veta om det behöver vara ett slutsamråd i ditt projekt. Vid slutsamrådet går man bland annat igenom hur kontrollplanen har följts och tittar på det som har byggts.
Startbesked
Ett beslut om att åtgärder som kräver startbesked får påbörjas. Startbeskedet innehåller även information om eventuella villkor och lagstiftning som är relevant.
I större och mer komplicerade ärenden föregås startbeskedet oftast av ett tekniskt samråd.
Strandskyddsdispens
För stränder vid hav, sjöar och vattendrag gäller särskilda strandskyddsbestämmelser. Strandskyddet finns till för att säkerställa att vi alla har tillgång till strandområden genom allemansrätten och för att bevara förutsättningar för ett rikt växt- och djurliv i vattnet och på land. Strandskyddet bestämmer hur området runt strandlinjen får bebyggas och regleras i Miljöbalken. Du måste ansöka om dispens från strandskyddet för att få bygga eller göra andra åtgärder inom strandskyddat område.
Naturvårdsverkets webbplats har mer information om strandskydd.
Tekniska egenskapskrav
Krav på byggnadsverk brukar delas upp i utformningskrav och tekniska egenskapskrav. Utformningskrav prövas i bygglovet, medan tekniska egenskapskrav tas upp i samband med tekniskt samråd och startbesked.
Tekniska egenskapskrav är krav som ställs på byggnadsverk avseende bland annat bärförmåga, stadga och beständighet, säkerhet i händelse av brand, skydd med hänsyn till hygien hälsa och miljön med flera.
Krav på tekniska egenskapskrav finns i plan- och bygglagen (PBL) och plan- och byggförordningen (PBF). Regler för tekniska egenskapskrav finns i Boverkets byggregler (BBR) och Boverkets konstruktionsregler (EKS).
Det finns elva tekniska egenskapskrav i plan- och bygglagen, PBL. Kraven ställs oavsett om ett byggnadsverk kräver bygglov eller inte.
Ett byggnadsverk ska ha de tekniska egenskaper som är väsentliga i fråga om
- bärförmåga, stadga och beständighet,
- säkerhet i händelse av brand,
- skydd med hänsyn till hygien, hälsa och miljön,
- säkerhet vid användning,
- skydd mot buller,
- energihushållning och värmeisolering,
- lämplighet för det avsedda ändamålet,
- tillgänglighet och användbarhet för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga,
- hushållning med vatten och avfall,
- bredbandsanslutning, och
- laddning av elfordon.
Kraven på de tekniska egenskapskraven energihushållning och värmeisolering, tillgänglighet och användbarhet, hushållning med vatten, bredband och laddning av elfordon är begränsade så att de inte gäller fullt ut för alla byggnadsverk. Övriga krav gäller för alla byggnadsverk.
Tillgänglighet
Lämplighet för sitt ändamål och tillgänglighet regleras både av utformningskrav och tekniska egenskapskrav. Det är inte alltid lätt att ha koll på vilket krav som ska uppfyllas för att få bygglov (utformningskrav) och vilket krav som ska uppfyllas för att få startbesked (tekniskt egenskapskrav). För att göra det tydligare har Boverket tagit fram en vägledning som visar vilka krav gällande tillgänglighet i Boverkets byggregler (BBR) som är utformningskrav och vilka krav som är tekniska egenskapskrav.
För krav på tillgänglighet och användbarhet för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga finns undantagsbestämmelser. Kravet på tillgänglighet och användbarhet gäller inte för byggnader i följande fall:
- arbetslokal om kravet är obefogat med hänsyn till arten av den verksamhet som lokalen är avsedd för
- fritidshus med högst två bostäder
- tillgänglighet till ett en- eller tvåbostadshus, om det med hänsyn till terrängen inte är rimligt att uppfylla kravet. Det gäller endast tillgängligheten på tomten, tillgängligheten för byggnaden ska fortfarande uppfyllas.
Vissa av de tekniska egenskapskraven för lämplighet för sitt ändamål och tillgänglighet är för detaljerade för att synas i en ritning i skala 1:100. Dessa ska ändå finnas på plats med rätt utformning och placering för att kraven ska vara uppfyllda. Det kan till exempel handla om:
- Ledstråk
- Dörröppnare
- Orienteringsskyltar
- Avåkningsskydd på ramp
- Jämn beläggning på gångytor i byggnader
- Säkerhetslarm på toaletter i publika lokaler
Tekniskt samråd
Tekniskt samråd är ett möte som ska hållas vid lite större projekt såsom nybyggnation av bostadshus, maskinhallar, industribyggnader, affärshus, större garage och liknande. På det tekniska samrådet går man bland annat igenom hur arbetet ska planeras och organiseras. En genomgång görs även av förslaget till kontrollplan och handlingarna i övrigt. Det tekniska samrådets syfte är att se om åtgärden uppfyller de tekniska kraven i bygglagstiftningen. Om dessa krav uppfylls kan ett startbesked utfärdas.
Tillgänglighet
Byggnader och tomter ska i regel vara tillgängliga och användbara för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga. I både plan- och bygglagen, plan- och byggförordningen och i Boverkets byggregler (BBR) finns information om vilka krav på tillgänglighet som gäller. Det finns bland annat regler för vilka mått som gäller inomhus och för lutningar på exempelvis ramper.
Totalhöjd
I totalhöjden ingår samtliga över nocken uppskjutande delar. Här räknas även skorstenar, antenner och liknande in. Om detaljplanen anger en högsta tillåten totalhöjd får ingenting överstiga den angivna höjden.
Utformningskrav
Krav på byggnadsverk brukar delas upp i utformningskrav och tekniska egenskapskrav. Utformningskrav prövas i bygglovet, medan tekniska egenskapskrav tas upp i samband med tekniskt samråd och startbesked.
Det finns tre utformningskrav för byggnader i plan- och bygglagen, PBL. Kraven skiljer sig åt beroende på om åtgärden avser en byggnad, en annan anläggning, en skylt eller en ljusanordning.
En byggnad ska:
- vara lämplig för sitt ändamål
- ha god form-, färg- och materialverkan
- vara tillgänglig och användbar för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga.
Utformningskraven har sedan preciserats i plan- och byggförordningen (PBF). Regler för utformningskrav finns i Boverkets byggregler (BBR).
Tillgänglighet
Lämplighet för sitt ändamål och tillgänglighet regleras både av utformningskrav och tekniska egenskapskrav. Det är inte alltid lätt att ha koll på vilket krav som ska uppfyllas för att få bygglov (utformningskrav) och vilket krav som ska uppfyllas för att få startbesked (tekniskt egenskapskrav). För att göra det tydligare har Boverket tagit fram en vägledning som visar vilka krav gällande tillgänglighet i Boverkets byggregler (BBR) som är utformningskrav och vilka krav som är tekniska egenskapskrav.
För krav på tillgänglighet och användbarhet för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga finns undantagsbestämmelser. Kravet på tillgänglighet och användbarhet gäller inte för byggnader i följande fall:
- arbetslokal om kravet är obefogat med hänsyn till arten av den verksamhet som lokalen är avsedd för
- fritidshus med högst två bostäder
- tillgänglighet till ett en- eller tvåbostadshus, om det med hänsyn till terrängen inte är rimligt att uppfylla kravet. Det gäller endast tillgängligheten på tomten, tillgängligheten för byggnaden ska fortfarande uppfyllas.
Utformningskrav på tillgänglighet kan man generellt se i en ritning i skala 1:100. Det gäller exempelvis:
- Fritt passagemått och placering av dörrar
- Bredd i kommunikationsutrymme
- Vändmått, utrymme för att kunna vända med rullstol
- Hissmått
- Utrymme för förvaring
Utstakning
Utstakning kallas även för utsättning eller utmärkning och innebär att det som finns inritat på situationsplanen märks ut på marken. Utstakningen visar alltså var den planerade åtgärden kommer att hamna på fastigheten.
Verkställbarhet
Lovbeslut enligt plan- och bygglagstiftningen får inte genomföras direkt. Det kallas att de får verkställas först efter en viss tid. Det innebär att du måste vänta den tiden innan du sätter i gång med ditt arbete.
Beslut om bygglov, rivningslov och marklov får verkställas fyra veckor efter det att beslutet har kungjorts i Post- och Inrikes Tidningar. Efter dessa fyra veckor får beslutet verkställas även om det inte har fått laga kraft. Om åtgärden påbörjas innan beslutet har fått laga kraft sker det på byggherrens egen risk, eftersom beslutet kan bli upphävt. Om beslutet överklagas och dessutom inhiberas av en överinstans får beslutet inte verkställas förrän det är slutligt prövat. Med inhibition menar att ett beslut ska avvaktas med att utföras och inte får verkställas.
Lovpliktiga och anmälningspliktiga åtgärder får inte påbörjas innan Myndighetsnämnden har gett ett startbesked. Det finns inga bestämmelser i PBL om när startbesked får verkställas.
Startbesked för anmälningspliktiga åtgärder får därför verkställas direkt. För lovpliktiga åtgärder ska det framgå i startbeskedet när åtgärderna får påbörjas, om lovet inte får verkställas direkt.
Vite
Vite är ett belopp som ska betalas om ett föreläggande eller förbud inte följs.
Våning
Vind räknas som en våning där bostadsrum eller arbetslokal kan inredas om byggnadshöjden är mer än 0,7 meter högre än nivån för bjälklagets översida.
Källare räknas som våning om golvets översida i våningen närmast ovanför ligger mer än 1,5 meter över markens medelnivå invid byggnaden.
Ändrad användning
Att ändra användningsområde för en bostad eller en lokal kan vara bygglovspliktigt eller anmälningspliktigt. Om ändringen är avsevärd krävs ofta ett bygglov (till exempel om du ska ändra ett kontor till en bostad).
Öppenarea (OPA)
Öppenarea förkortas OPA och omfattar en byggnad eller del av byggnad med helt eller delvis öppna sidor.
I öppenarea inräknas till exempel balkong, loftgång, takterrass, arkad, portal, taktäckt uteplats, carport och liknande.
Överklagande
Ett beslut om lov eller förhandsbesked får överklagas av den som beslutet angår. Vem som har så kallad klagorätt kan behöva bedömas från fall till fall. Ett beslut kan exempelvis överklagas av dig som sökande, eller en granne.
Ett överklagande ska alltid skickas till den myndighet som har fattat beslutet. När du får hem information om att beslut har fattats är det viktigt att överklagandet skickas in före det datum som framgår.
Om överklagandet har kommit in i rätt tid, skickas det därefter tillsammans med tillhörande handlingar till länsstyrelsen. Länsstyrelsens beslut kan i sin tur överklagas och prövas då av mark- och miljödomstolen (MMD). Därefter kan vissa beslut överklagas till mark- och miljööverdomstolen (MÖD) eller högre instanser.
Översiktsplan (ÖP)
Kommunen ansvarar för att planera för hur mark och vatten i framtiden ska användas på ett hållbart sätt. En översiktsplan (ÖP) pekar till exempel ut var nya områden för bostäder kan komma att ligga eller var nya verksamhetsområden kan etableras. I dessa planer kan det också peka ut värdefulla områden som är viktiga att bevara. Det kan till exempel handla om jordbruksmark och naturområden.
Översiktsplanen är inte bindande utan vägledande inför beslut om hur mark- och vattenområden och byggd miljö ska användas, utvecklas och bevaras.
Som komplement till översiktsplaner, finns även fördjupade översiktsplaner för delar av kommunen. En fördjupad översiktsplan (FÖP) är en mer detaljerad vägledning vilken utveckling kommunen vill se i ett specifikt område. I dessa planer kan man se vilka delar i området som är tänkta att bevaras eller utvecklas och på vilket sätt det får ske.