Handlingar som kan behövas
- Startsida
- Bygga, bo och miljö
- Bygga nytt, ändra eller riva
- Handlingar som kan behövas
Här finns beskrivningar på vanliga handlingar och ritningar som kan krävas vid ansökan om lov och anmälan.
De handlingar som beskrivs på sidan är de som oftast dyker upp i ärenden, men det kan finnas ärenden där andra typer av handlingar krävs, till exempel en geoteknisk undersökning eller ett utlåtande från en sakkunnig. Om Bygglovsavdelningen efterfrågar en handling som du inte känner till, kontakta oss så förklarar vi.
Viktigt att tänka på:
- Handlingen ska ange vilken fastighetsbeteckning som gäller för ansökan.
- Ritningar ska vara skalenliga. Skalan ska anges på ritningen och det ska finnas med en skalstock som vi kan kontrollmäta för att se att skalan stämmer. Om ritningen ska ritas i skala 1:100 kan man använda en vanlig linjal som skalstock när man ritar. 1m = 1cm.
- Ritningar ska inte vara ritade på rutigt, randigt eller färgat papper.
- Situationsplan, markplaneringsritning och nybyggnadskarta ska redovisa pil mot norr.
- Alla åtgärder ska tydligt redovisas, markeras och måttsättas.
Exempelritningar
Sveriges Kommuner och Regioner, SKR, har publicerat ett material med information om vad du ska tänka på när du tar fram bygglovsritningar som kan vara till god hjälp. Nedan finns även olika ritningar som du kan ta hjälp av i processen.
Exempelritningar för bygglov – Nybyggnad av enbostadshus, SKR
Länk till annan webbplats.
Anmälan eller ansökan
Ansökan och anmälan görs via vår e-tjänst. Där fyller du i dina uppgifter samt laddar upp ritningar och handlingar.
Du kan även välja att använda en blankett för ansökan. Den kan du få via Bygglovsavdelningen eller stadshusets reception. Blanketten skickar du in tillsammans med ritningar och handlingar via e-post till bygglov@arvika.se.
Om du inte har möjlighet att ansöka digitalt kan du skicka din ansökan med post tillsammans med handlingar till:
19. Bygglov
671 81 Arvika.
Du kan även lämna dina handlingar direkt i stadshusets reception, Östra Esplanaden 5, Arvika.
Vid större eller komplicerade åtgärder samt för nybyggnation krävs oftast en kontrollansvarig (KA). Det är Bygglovsavdelningen eller Myndighetsnämnden som avgör om du behöver en kontrollansvarig. En kontrollansvarig medverkar för att säkerställa att kraven enligt plan- och bygglagen uppfylls. Den kontrollansvarige hjälper byggherren att:
- Upprätta en kontrollplan
- Följa kontrollplanen
- Utföra nödvändiga kontroller under byggnationen
Du som ska bygga anlitar själv en kontrollansvarig som är certifierad enligt PBL (plan- och bygglagen). Kontrollansvarig ska ha en självständig ställning i förhållande till den som utför den åtgärd som ska kontrolleras.
Du kan söka efter certifierade kontrollansvariga på KIWA:s- eller RISE:s webbplatser.
Om du gör en ansökan eller anmälan via e-tjänst kan du anmäla kontrollansvarig direkt i ansökan.
Du kan också anmäla kontrollansvarig med en blankett. Den kan du få via Bygglovsavdelningen eller stadshusets reception. Blanketten skickar du in tillsammans med ritningar och handlingar via e-post till bygglov@arvika.se.
Om du inte har möjlighet att ansöka digitalt kan du skicka din ansökan med post tillsammans med handlingar till:
19. Bygglov
671 81 Arvika
Du kan även lämna dina handlingar direkt i stadshusets reception, Östra Esplanaden 5, Arvika.
Avvecklingsplan
Ett tidsbegränsat bygglov måste ha en avvecklingsplan. I avvecklingsplanen ska du beskriva hur du kommer att återställa platsen inför att ditt tidsbegränsade bygglov upphör att gälla.
En åtgärd som utförts eller vidtagits med stöd av ett tidsbegränsat lov måste tas bort eller upphöra innan lovets giltighetstid går ut. Avvecklingen av åtgärden ska göras så som det redovisades i avvecklingsplanen vid lovansökan. Om det som utförts eller vidtagits med stöd av ett tidsbegränsat bygglov inte tas bort eller upphör inom angiven tid, blir det olovligt. Byggnadsnämnden är då skyldig att ingripa enligt 11 kap. plan- och bygglagen.
Brandskyddsdokumentation
Ett dokument som redogör hur du uppfyller brandkraven i Boverkets byggregler (BBR), vilken brand- och verksamhetsklass byggnaden har samt hur utrymmen ska ske. I många fall tas ett utkast till brandskyddsdokumentation eller en brandskyddsbeskrivning fram tidigt i ett byggprojekt, för att säkerställa att brandskyddskraven kommer att uppfyllas.
Krav på brandskyddsdokumentation har funnits i BBR sedan 1994 och gäller vid uppförande av alla nya byggnader förutom för komplementbyggnader under 15 m², det vill säga friggebodar.
Även om en brandskyddsdokumentation ska finns för i stort sett alla nya byggnader, kan omfattningen av dokumentationen variera beroende på typen av byggnad. I enklare fall som för ett garage kan brandskyddsdokumentationen vara på en enstaka sida, medan för ett nytt sjukhus kan det vara ett mycket omfattande dokument kompletterat med flera olika bilagor.
Kompetenskraven för den som tar fram brandskyddsdokumentationen kan därför variera på motsvarande sätt. I vissa fall är det lämpligast att ta hjälp av en brandkonsult som är brandingenjör eller motsvarande, men i enklare fall räcker det att någon som har allmän kännedom om byggreglernas brandavsnitt tar fram dokumentationen.
Detaljritning
En detaljritning är en ritning i en stor skala (ofta 1:20 eller 1:10) där man ser detaljerna i en liten del av byggnaden eller projektet.
Energiberäkning
En beräkning av den energi som används per år för att värma upp byggnaden. Den tas fram av exempelvis en sakkunnig energiexpert.
I mindre projekt kan i stället en U-värdes beräkning inlämnas. Det är en beräkning som beskriver hur bra respektive material leder värme. Det redogörs separat för golv, tak och väggar.
Fasadritning
Fasadritningar redovisas ofta i skala 1:100. En fasadritning visar en byggnads eller anläggnings utsida. Fasadritningar ska redovisas i alla väderstreck som gäller för åtgärden. Om åtgärden är en tillbyggnad som inte syns mot ett väderstreck behövs oftast inte den fasaden finnas med i ansökan.
Fasadritningarna ska innehålla:
- Namn på fasad efter väderstreck (till exempel Fasad mot norr).
- Befintliga och blivande marklinjer. Om marken inte ändras ritar man endast befintlig marklinje och skriver att marken inte ändras.
- Redovisning av vad som är befintligt och nytt.
- Yttermått på åtgärden.
- Utvändiga material och färger på fasad- och takbeläggning.
Färdigställandeskydd
Om du som privatperson har anlitat en entreprenör för din byggnation av ett en- eller tvåbostadshus ska du teckna en försäkring eller en bankgaranti som skydd om din entreprenör går i konkurs. Om privatpersonen bygger i egen regi krävs inget färdigställandeskydd.
Om Myndighetsnämnden bedömer att det finns ett behov av färdigställandeskydd måste ett sådant redovisas innan startbesked kan ges.
Konstruktionsdokumentation
Ett dokument som beskriver byggnadens bärande konstruktion, till exempel dimensionering, statiska verkningssätt, lastförutsättningar.
Konstruktionsritning
Konstruktionsritning beskriver byggnadens bärande konstruktion. Den redovisar bland annat vilka byggkomponenter som ingår, deras dimensionering samt hur de monteras.
Mängden konstruktionsritningar och kraven på detaljrikedom varierar med projektets komplexitet.
En kontrollplan är ett dokument som beskriver hur en åtgärd ska kontrolleras så att projektet följer plan- och bygglagen och är en sammanställning av alla de kontroller som måste utföras under arbetets gång. Kontrollerna ska genomföras för att garantera att arbetet blir rätt utfört och uppfyller gällande lagar och regler.
Alla projekt kräver en kontrollplan. I mindre projekt kan du som är byggherre/ansvarig för ett projekt själv ta fram och ansvara för den och ska då lämnas in redan i samband med ansökan om bygglov. Observera att varken kontrollplanen eller kontrollerna i kontrollplanen ska undertecknas innan ett startbesked har beviljats.
Om det krävs en kontrollansvarig upprättar denne en kontrollplan tillsammans med dig som byggherre. Förslag till kontrollplan ska vanligtvis lämnas in före det tekniska samrådet.
Kontrollplanen fastställs i samband med att startbesked ges.
Exempel på kontrollplaner
Bygglovsavdelningen har tagit fram exempel på olika kontrollplaner som du kan använda och redigera utefter ditt byggprojekt. Kontrollplanen ska alltid anpassas efter byggprojektets svårighetsgrad och vad som är relevant för just ditt ärende. Kontrollplanerna finns i både word- och pdf-format.
Lägeskontroll
En lägeskontroll är en inmätning på åtgärdens läge, storlek och ibland även höjd. Inmätningen kontrolleras sedan mot handlingar som beviljades vid givet lov innan ett slutbesked utfärdas.
Om en lägeskontroll behövs så finns det noterat i startbeskedet. Vid mindre ärende är ett startbesked utfärdat i samband med lov.
Markplaneringsritning
Markplaneringsritning redovisas förslagsvis i skala 1:400. Markplaneringsritning ska skickas in med ansökan vid större byggnation eller nybyggnation, utöver en situationsplan. I vissa fall kan man redovisa informationen på situationsplanen i stället. Då är det viktigt att situationsplanen inte blir för rörig. Om vi bedömer att informationen blir alltför svårläst kan vi begära att man ändå lämnar in en separat markplaneringsritning.
Om din fastighet är obebyggd och inom detaljplan så behöver underlaget för markplaneringsritningen vara en nybyggnadskarta. Även utanför detaljplanerat område kan ett liknande underlag krävas. Till exempel om marken har stora höjdskillnader, osäkra gränser eller ligger inom områdesbestämmelser. I annat fall kan kartan som används som underlag kan hämtas från Lantmäteriet eller Kommunkartan.
Markplaneringsritningen ska innehålla:
- Befintliga och nya byggnader eller byggnadsdelar.
- Plushöjd på färdigt golv på åtgärd.
- Infart till tomt.
- Parkeringsplatser och eventuellt angöringsplats.
- Tillgänglig entré till ny- och tillbyggnader samt tillgänglig gångväg från parkeringsplats.
- Markens blivande plushöjd inom olika delar av tomten. Särskilt intill gräns mot gata och grannfastigheter, längs in- och utfart, vid parkeringsplatser samt längs med tillgänglig gångväg mellan entré och parkeringsplats.
- Slänter och murar.
- Hantering av vatten, avlopp och dagvatten (för nybyggnad eller då en ändring sker i hantering av vatten, avlopp eller dagvatten).
Marksektion
Marksektionsritning visar en genomskärning av markens höjd idag och markens höjd efter föreslagna förändringar. Marksektionsritning behövs till exempel när du söker marklov för att ändra marknivåer.
Marksektionsritning ska visa:
- Nya och befintliga marknivåer
- Eventuella byggnader som sektionen "skär igenom"
Om markförändringarna hänger ihop med en nybyggnad- eller tillbyggnad av en byggnad kan du i vissa fall redovisa dem på en sektionsritning eller fasadritning.
Materialinventering
Dokument som redogör vilka material och komponenter som innehåller farliga ämnen och som behöver särskilt omhändertagande. I första hand gäller det material som betraktas som farligt avfall.
Materialinventering är nödvändigt vid rivningsärende.
Nybyggnadskarta
En nybyggnadskarta är en detaljerad redovisning av hur en fastighet ser ut och kan redovisa höjder, vilka bestämmelser som gäller och var till exempel anslutningspunkterna till vatten- och avloppsnätet finns.
Om din fastighet är obebyggd och inom detaljplan så behöver underlaget för situationsplanen vara en nybyggnadskarta. Även utanför detaljplanerat område kan ett liknande underlag krävas. Till exempel om marken har stora höjdskillnader, osäkra gränser eller ligger inom områdesbestämmelser. I annat fall kan kartan som används som underlag kan hämtas från Lantmäteriet eller Kommunkartan.
Du kan beställa nybyggnadskarta via e-tjänst eller genom att ta kontakt med kommunens kartavdelning.
OVK - obligatorisk ventilationskontroll
En obligatorisk ventilationskontroll är en besiktning av byggnadens ventilationssystem. Syftet är att visa att inomhusklimatet är bra och att ventilationssystemen fungerar.
I verksamheter eller flerbostadshus ska en OVK genomföras var tredje eller sjätte år beroende på typ av verksamhet. I ett en- till tvåbostadshus behövs ingen återkommande besiktning, utan krävs endast vid vissa fall inför ett slutbesked. Om det krävs för din åtgärd framgår det av startbeskedet och protokoll vid tekniskt samråd.
Planritning
Planritning redovisas ofta i skala 1:100. En planritning visar byggnadens olika våningar ovanifrån med rumsindelning, dörrar, fönster, trappor, fast inredning, skorsten, altaner med mera. Om ritningen visar en tillbyggnad eller om du ändrar befintliga väggar ska det redovisas vilka väggar som är nya.
Varje våning ska visas separat och du behöver därför skriva vilket våningsplan som ritningen visar. Det kan till exempel vara entréplan/bottenvåning, övre plan/övervåning, källarplan/källare eller vind. Byggnaden ska vara tillgänglig och användbar enligt Boverkets byggregler (BBR). Ritningen ska redovisa hur krav på tillgänglighet uppfylls genom till exempel möblering eller mått. Om vi inte kan bedöma att tillgängligheten uppfylls i vissa delar kan vi komma att begära in kompletterande mått.
Planritningen ska innehålla:
- Väggar, dörrar och fönster. Ange storlek på fönster och dörrar som är nya eller ändras.
- Namn på rumsfunktioner (vardagsrum, sovrum, kök och så vidare).
- Fast inredning samt förslag på lös möblering.
- Redovisning av vad som är befintligt och nytt.
- Yttermått på åtgärden.
- Markering som visar vart sektionen är tagen.
Prestandadeklaration
En prestandadeklaration redovisar en produkts egenskaper. För en anmälan om eldstad krävs oftast en prestandadeklaration som bland annat redovisar produktens utsläpp och verkningsgrad.
Relationsritning
Under ett projekts gång kan det ibland hända att man behöver eller vill göra vissa ändringar. Ritningar över den färdiga byggnaden eller åtgärden kan då skilja sig från det man fick lov eller startbesked för. På en relationsritning redovisar man det verkliga utförandet av en byggnad eller anläggning.
Observera att om man gör ändringar från det man fick lov för kan det komma att krävas ett nytt lov. Kontakta din handläggare om du undrar vad som gäller i ditt fall.
Rivningsplan
När rivningslov eller rivningsanmälan krävs enligt plan- och bygglagen ska en rivningsplan upprättas. Planen ska beskriva hur rivningsmaterialet kommer att hanteras. Innan rivning ska därför en materialinventering av byggnaden göras som visar vilket farligt avfall och övrigt avfall som finns. Materialinventeringen ligger till grund för rivningsplanen som ska lämnas in i samband med rivningslovet eller rivningsanmälan.
Sektionsritning
Sektionsritning redovisas oftast i skala 1:100. En sektionsritning är ett vertikalt snitt genom en byggnad eller byggnadsdel som redovisar höjder, förhållande till mark och taklutning.
Sektionsritningen ska innehålla:
- Mått på byggnadshöjd och/eller nockhöjd.
- Måttsatt rumshöjd. Ange även lägsta höjd om rummet till exempel har sluttande tak.
- Lutning på tak, anges i grader.
- Plushöjd på färdigt golv.
- Marknivåer där sektionen är tagen.
Situationsplan
Situationsplan redovisas förslagsvis i skala 1:400. En situationsplan är en karta över din fastighet som visar både befintliga och nya byggnader. Här ska du bland annat redovisa placeringen av det du ansöker eller anmäler om.
Om din fastighet är obebyggd och inom detaljplan så behöver underlaget vara en nybyggnadskarta. Även utanför detaljplanerat område kan ett liknande underlag krävas. Till exempel om marken har stora höjdskillnader, osäkra gränser eller ligger inom områdesbestämmelser. I annat fall kan kartan som används som underlag kan hämtas från Lantmäteriet eller Kommunkartan.
Situationsplanen ska innehålla:
- Befintliga och nya byggnader eller byggnadsdelar.
- Om några byggnader eller byggnadsdelar ska rivas.
- Yttermått på åtgärden.
- Kortaste avstånd till fastighetsgräns. Anges vinkelrätt mot fastighetsgräns från åtgärdens hörn. Ange minst två mått.
- Plushöjd på färdigt golv på åtgärd.
- Infart till tomt (om infart tillkommer, ändras eller påverkas).
- Parkeringsplats på tomt (om parkering tillkommer, ändras eller påverkas).
- Hantering av vatten, avlopp och dagvatten (om vatten, avlopp eller dagvatten tillkommer, ändras eller påverkas).
Utstakning
Utstakning kallas även för utsättning eller utmärkning och innebär att det som finns inritat på situationsplanen märks ut på marken. Utstakningen visar alltså var den planerade åtgärden kommer att hamna på fastigheten.
Verksamhetsbeskrivning
Ett dokument som beskriver den verksamhet som man ska ha i en byggnad. En verksamhetsbeskrivning ska till exempel beskriva syftet med verksamheten, hur många som ska arbeta där, hur många besökare eller kunder som ska besöka verksamheten och hur många transporter som ska åka till och från verksamheten.