Gräv- och schaktmassor, hantera

Ibland blir det gräv- och schaktmassor "över" i ett projekt. Sådana schaktmassor kan ibland återvinnas i olika anläggningsarbeten.

Att använda avfall för anläggningsändamål bygger på principen om att effektivare nyttja våra naturresurser. Det innebär att överskotts- och restmaterial som klassificeras som avfall i större utsträckning ska återanvändas vid nya anläggningsarbeten.

Återvinningen får inte förorena den nya platsen och riskera människors hälsa och miljön. Både den som beställer arbetet och den som tar emot avfallet har därför ett ansvar för hur det hanteras.

Ska du använda schaktmassor?

Schaktmassor är massor av jord, lera, sand och andra markmaterial som kan bli över när man gräver på en plats för att bygga hus, vägar och industrier. När massorna inte kommer till användning på den plats där de grävdes upp kan de ibland användas på en ny plats.

Tänk på att även bortschaktad opåverkad jord som man vill göra sig av med automatiskt blir ett avfall på grund av själva behovet av kvittblivningen, exempelvis överskottsmassor från schaktning vid grundläggning av nya byggnader. Det är viktigt att skilja mellan att återvinna massor och bortskaffa massor (deponering).

Att ta emot schaktmassor som är förorenade är inte tillåtet utan anmälan eller tillstånd. Tänk på att det alltid är du som planerar att använda massorna som är ansvarig att ha den kunskap som krävs för att bedöma vilken miljöpåverkan som ditt projekt kan innebära.

Asfalt

Asfalt får inte användas för att fylla ut mark. Uppbruten asfalt ska i första hand köras till asfaltverk för återvinning och tillverkning av ny asfalt. Asfalt innehåller oljeprodukter och har ett begränsat användningsområde som vägbeläggning. Asfalt tillverkad före 1975 innehåller stenkolstjära, så kallad tjärasfalt, innehållande PAH:er (polyaromatiska kolväten) som är miljö- och hälsoskadliga. Tjärasfalt med höga PAH-halter (PAH 16˃300 mg/kg) klassas som farligt avfall och ska köras till en godkänd avfallsanläggning.

Betong

Betong innehåller en viss del hälsofarligt sexvärt krom som kan utlakas till omgivningen och påverka den negativt. Från en betongkonstruktion är urlakningen liten, men när den rivs och krossas ökar ytan på materialet vilket ökar exponeringen av materialet. Betong som ska återanvändas ska vara provtagen och ren. Markutfyllnad med betong kan vara aktuellt främst i mindre känsliga markområden så som industrimark och trafikområde.

Vad krävs för att en användning av avfall ska ses som återvinning?

Vissa grundkrav måste uppfyllas:

  1. Det ska finnas ett behov av massor till något anläggningsprojekt. Det som ska anläggas behöver ha en verklig funktion. Syftet får inte vara att bli av med avfallet. Skulle andra massor ha transporterats till platsen om inte avfallet funnits att tillgå?
  2. Mängden massor måste vara rimlig i förhållande till det som du har tänkt bygga. Du får endast använda den mängd som krävs för anläggningens funktion. Tiden för att färdigställa anläggningen behöver vara rimlig med både start- och slutdatum. Om tillgången på massor är så begränsad att det tar lång tid för anläggningen att bli färdig kan det ifrågasättas om anläggningen verkligen fyller en funktion.
  3. Massorna måste vara lämpade för den anläggning du har tänkt bygga. Avfallets tekniska egenskaper ska vara jämförbart med traditionella anläggningsmaterial.

Om dessa tre kriterier inte är uppfyllda så är inte syftet med att återanvända massor uppfyllt. Om massor tas emot utan att uppfylla kriterierna betraktas det som deponering vilket kräver tillstånd från länsstyrelsen.

Krävs anmälan eller tillstånd för återvinningen?

Du kan behöva anmäla till Myndighetsnämnden eller söka tillstånd hos länsstyrelsen för att använda schaktmassor eller annat avfall. Det är den eventuella risk som den planerade anläggningen kan utgöra för miljön som avgör om anmälan eller tillstånd krävs. Du som verksamhetsutövare ska själv bedöma risknivån.

Återanvändning av massor får inte ske på ett sådant sätt att föroreningsbelastningen på den nya platsen ökar, blir sämre eller att området ser skräpigt ut. Platsen måste väljas så att det inte innebär en betydande förorening av mark, ytvattenområde, grundvatten eller andra känsliga miljöer. Det är generellt mängden massor, dess innehåll av naturliga ämnen och föroreningar samt risken för grumling och exponering för omgivningen på den nya platsen som avgör om det krävs anmälan eller tillstånd.

I många fall är det svårt att själv väga in alla miljöaspekter och bedöma föroreningsrisken. Det är därför klokt att kontakta miljöstaben i god tid innan åtgärden ska genomföras för att få hjälp och råd. En bedömning görs i varje enskilt fall men generellt gäller följande:

  • Anmälan krävs inte om halterna i avfallet underskrider nivåerna för Mindre än ringa risk enligt Naturvårdsverkets handbok 2010:1. Användningen betraktas då som icke-anmälningspliktig miljöfarlig verksamhet (U-verksamhet).
  • Anmälan krävs så snart ett avfall har ett totalinnehåll av någon parameter överstigande nivån för Mindre än ringa risk eller en lakbarhet överstigande de nivåer som anges i Naturvårdsverkets handbok 2010:1 (kapitel 9.3), se 35 § 29 kap i miljöprövningsförordningen (2013:251). Anmälningsplikt C-verksamhet. Verksamhetskod 90.141.

  • Tillstånd krävs om risken är mer än ringa, alltså att avfallet möjligen kan förorena mark och vatten, se 34 § 29 kap i miljöprövningsförordningen (2013:251). Tillståndsplikt B-verksamhet. Verksamhetskod 90.131.

Hur görs jag en anmälan?

I anmälan ska du utförligt beskriva syftet med ditt projekt, din riskbedömning, ritningar och information om vilka föroreningshalter materialet innehåller. Kom in med anmälan senast sex veckor innan åtgärden ska vidtas. Beslut i ärendet fattas av Myndighetsnämnden. Skicka in anmälan via blanketten nedan.

När du gjort din anmälan kontrollerar vi att den är komplett, i annat fall begär vi in kompletteringar. När anmälan är komplett kommer miljöstaben att bedöma om vi delar din bedömning av risknivån. Om vi delar din bedömning att anmälningsplikt råder kommer vi att fatta beslut i ärendet.

Vad händer om jag inte gör någon anmälan?

Om du lagt upp avfall utan att först anmäla detta till Myndighetsnämnden och det i ett senare skede uppstår misstankar om att uppläggningen kan utgöra en föroreningsrisk kan Miljöstaben förelägga dig om att redovisa massornas föroreningsinnehåll. Om du saknar dokumentation som styrker massornas ursprung kan Miljöstaben förelägga dig om att utföra provtagning. Det kan också komma att innebära krav på återställande, det vill säga bortforslande av massorna.

Andra tillstånd som kan krävas

Om din anläggning kan komma att väsentligt ändra naturmiljön, vilket oftast är fallet när det gäller uppläggning av massor, behöver du ha ett samråd med länsstyrelsen, ett så kallat 12:6 samråd enligt 12 kap. 6 § miljöbalken. Detta krav gäller även om det inte finns någon risk för föroreningar.

Inom detaljplanelagt område kan det krävas marklov om en åtgärd medför ändring av markytans höjdnivå. Bedömning görs i det enskilda fallet och marklov söks hos Bygglovsavdelningen.

Kontrollera också eventuella områdesskydd så som natur- och kulturreservat, strandskydd och vattenskyddsområde med mera - användning av massor i sådana områden kräver särskilt tillstånd.

Hjälpte informationen på sidan dig?