Bildrättigheter i bildarkivet

Här finns mer information om bildrättigheterna i kommunens bildarkiv.

Under 1900-talet har fyra olika lagar reglerat de rättigheter som är knutna till fotografier. Sedan den 1 juli 1994 är fotografier skyddade i 1960 års upphovsrättslag.

Vårt äldre bildarkiv med över 40 000 bilder består till största delen av fotografier av yrkesfotografer som haft ateljé i staden och av några amatörfotografer. Bildarkivet innehåller fotografier från slutet av 1800-talet och fram till en bit in på 1980-talet.

Materialet i vårt äldre bildarkiv är inte att hänföra till begreppet allmän handling utan är enskilda arkiv inlämnade eller inköpta för att bevaras och katalogiseras på ett ur arkivsynpunkt godtagbart sätt. Det är ett mycket värdefullt material som beskriver vår lokalhistoria under en stor del av 1900-talet. I de flesta fall kan vi ange fotografens namn, men det finns också bilder där detta inte går att fastställa.

Upphovsrätt

Upphovsrättslagen ger upphovsmannen, det vill säga fotografen, rättsligt skydd till sitt verk. Fotografen har ensamrätt att förfoga över sitt fotografi. Med förfoga menas att framställa exemplar av det, till exempel genom att låta trycka det i en viss upplaga. Med förfoga menas också att göra det tillgängligt för allmänheten.

Upphovsrätten innehåller också en ideell del som består av rätt till namngivelse när fotografiet publiceras/visas, dels förbud mot att återges i kränkande former. Det faktum att kommunen får ett fotografi innebär inte att vi automatiskt förvärvar rätten att nyttja det eller låta någon annan göra det. Överlåtelse av exemplar innefattar inte överlåtelse av upphovsrätt. Ett problem i samband med förvärv genom köp eller testamente kan vara att säljaren/donatorn bara haft äganderätt till materialet, inte någon upphovsrätt/förfoganderätt som kunnat överlåtas vidare. Den rätte rättighetshavaren kan då motsätta sig varje typ av nyttjande alternativt kräva ersättning. Ibland vet man att säljaren/donatorn haft både äganderätt och förfoganderätt till materialet. Överlåtaren kan vara upphovsmannen själv eller dennes arvinge. Saknas ett tydligt avtal om vad som överlåtits talar mycket för att båda rättigheterna ingått, det kan sägas vara praxis.

Om kommunen förvärvat förfoganderätten, antingen via ett tydligt avtal eller till följd av avtalstolkning, kan både nuvarande och tidigare lagstiftningar påverka rättens utformning.

Beställarpresumtion

Enligt de tre första lagarna, det vill säga 1897 års lag, 1919 års lag och 1960 års lag fanns en huvudregel som innebar att en beställare förvärvade all förfoganderätt till ett fotografi, en så kallad beställarpresumtion. Fotograf och beställare hade dock möjlighet att avtala annat. De bilder kommunen har från den tiden som framställts på uppdrag av någon är det beställaren som är rättighetshavare. Denna rättighet ärvs till dennes legala arvingar. Är det fråga om ett porträtt taget i ateljé är det troligen en beställningsfotografering. Återger fotografiet ett landskap, en miljö eller liknande talar det för att det framställts på fotografens initiativ. 1994 upphörde beställarpresumtionen.

Rättigheter till fotografier som framställts på beställning efter den 1 juli 1994 är fotografens. Beställaren förvärvar den förfoganderätt som avtalats i samband med fotograferingen.

Den 1 januari 1996 förlängdes skyddstiden för alla upphovsrättsligt skyddade fotografiska verk till 70 år efter upphovsmannens död. Fotografiska bilder fick en skyddstid på 50 år från framställningsåret. Med verk avses ett fotografi som har originalitet, självständighet och individualitet. (Två fotografer ska i princip inte kunna ta samma bild).

Sammanfattning

Vid publicering eller kopiering av bilder ska göras en analys av varje bild för att bedöma om upphovsrätten föreligger eller om skyddstiden gått ut. I förekommande fall måste hänsyn tas till lagstiftning som kräver enskilds samtycke, se lag om namn och bild i reklam och dataskyddsförordningen (publicering på Internet).

För den som efter den 1 januari 1996 hanterar fotografier för användning i sammanhang utom rent privata kan följande förenklade riktlinjer användas för vårt arkiv. De visar möjliga rättighetshavare och skyddstider för flertalet fotografier:

Bildrättigheter för olika typer av foton

Typ av fotografi

Rättighetsinnehavare

Fotografi framställt före den 1 juli 1994

Fotografen, beställaren eller annan som förvärvat all förfoganderätt genom köp, gåva, arv eller testamente

Fotografi framställt efter den 1 juli 1994

Fotografen eller annan som förvärvat all förfoganderätt genom köp, gåva, arv eller testamente


Skyddstid

Fotografiska bilder framställda före den 1 januari 1969

Utslocknad, de kan nyttjas fritt

Fotografiska bilder framställda efter den 1 januari 1969

50 år fr o m året efter framställningsåret.

Fotografiska verk

70 år fr o m året efter fotografens dödsår

Om det är omöjligt att finna fotografiets rättighetshavare men ändå är angeläget att använda det, måste det enligt § 54 upphovsrättslagen till rättighetsinnehavare som ger sig till känna betalas ett skäligt publiceringsarvode. Om användning sker uppsåtligen eller av oaktsamhet ska även ett skadestånd betalas.

För merparten av bilderna i vårt arkiv är skyddstiden utslocknad och fotografierna kan nyttjas fritt. En användningsavgift reglerar publicering av bilderna. Då ska fotografens namn och Arvika kommuns bildarkiv anges som källa.

Hjälpte informationen på sidan dig?