Detaljplaner

flygfoto över Arvika

Detaljplaner reglerar hur marken och vattnet används och hur bebyggelsen utformas.

Vad är en detaljplan?

Detaljplaner reglerar hur marken och vattnet används och hur bebyggelsen utformas och ska enligt plan- och bygglagen (PBL) upprättas vid följande tillfällen;

  • ny sammanhållen bebyggelse
  • ny enstaka byggnad eller anläggning vars användning får betydande inverkan på omgivningen
  • ny enstaka byggnad inom ett område där det är stort bebyggelsetryck
  • förändring eller bevarande av befintlig bebyggelse

Det finns drygt 300 olika gällande detaljplaner i Arvika stad samt cirka 100 detaljplaner i övriga delar av kommunen och då främst inom tätbebyggda delar. Vissa av detaljplanerna i Arvika är upp till 100 år gamla. Äldre planer som till exempel byggnadsplaner, avstyckningsplaner, stadsplaner med mera gäller idag som detaljplaner och reglerar byggrätt.

Detaljplaner är juridiskt bindande och ligger till grund för bygglovsprövningen. En detaljplan gäller alltid tills den ändras, ersätts eller upphävs.

Kommunstyrelsen, genom Kommunledningsutskottet, har ansvar för detaljplaneringen i kommunen och tar olika beslut i fråga om upprättandet av nya detaljplaner. Hur den fysiska planeringen ska bedrivas regleras av PBL.

Detaljplanens dokument

Detaljplanen innehåller många olika dokument. Här förklarar vi vad de olika dokumenten innehåller.

Plankarta

På plankartan anges exakt vad som gäller inom hela det område detaljplanen omfattar. För all mark anges användning och egenskaper, till exempel användningen bostäder och egenskapen tvåvåningshus. Alla planbestämmelser redovisas tillsammans med plankartan, oftast även på samma dokument. Det är detaljplanekartan som är den juridiskt bindande handlingen.

Planbeskrivning

Planbeskrivningen redovisar förutsättningar och syften bakom detaljplanen och är till för att lättare förstå den färdiga planen. Bakgrunden till olika avvägningar som gjorts i arbetet med planen kan också redovisas. Planbeskrivningen som ofta innehåller illustrationer är inte juridiskt bindande. Genomförandebeskrivningen påvisar de praktiska åtgärder som måste genomföras för att planen ska kunna förverkligas. Den tar upp ekonomiska, tekniska, organisatoriska och fastighetsrättsliga frågor.

Övriga dokument

Till detaljplanen kan det även finnas andra handlingar som inte är obligatoriska. Det kan till exempel finnas ett gestaltningsprogram, som ger riktlinjer om hur bebyggelsen kan utformas. Materialet kan också omfatta ytterligare illustrationer. Det kan vara foton, teckningar, bildmontage eller annat som visar hur området kan se ut när detaljplanen har vunnit laga kraft och alla byggnationer är klara, när detaljplanen är genomförd. Övriga dokument kan vara utredningar gällande exempelvis buller, geoteknik eller natur- och kulturvärden.

Undersökning om betydande miljöpåverkan, UBMP

När kommunen upprättar eller ändrar en detaljplan ska planen genomgå en undersökning om betydande miljöpåverkan (UBMP). UBMP är den process som ska komma fram till om genomförandet av ett planförslag kan antas medföra en betydande miljöpåverkan eller inte. Reglerna om undersökning finns i PBL och i miljöbalkens sjätte kapitel.

Om en plan medger en användning som innebär en betydande påverkan på miljön, hälsan eller hushållningen med mark och vatten, ska enligt PBL en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) upprättas. MKB är ett särskilt dokument där konsekvenserna av en föreslagen åtgärd ska framgå.

Samrådsredogörelse

Efter samrådsskedet upprättas oftast en samrådsredogörelse, där de synpunkter som framförts under tiden för samrådet finns sammanställda. Varje synpunkt kommenteras och bemöts av kommunen. Inkomna synpunkter ska finnas sammanställda när planen antas.

Granskningsutlåtande

En sammanställning görs också över de synpunkter som lämnats i samband med granskningen eller utställningen. Alla inkomna synpunkter med kommentarer bifogas planhandlingarna när detaljplanen ska antas.

Planprocessen

När en detaljplan tas fram har man en process som ska följas, vilken regleras i PBL. Här nedan beskrivs de olika stegen i processen.

Planbesked

Du som vill att kommunen ska ta fram en detaljplan för ett visst område kan börja med att ansöka om ett planbesked. Du ska få svar på planbeskedet senast fyra månader efter du lämnat i en komplett ansökan. I beskedet meddelar kommunen om de kommer att inleda ett detaljplanearbete eller inte. Det beslutet går inte överklaga. Kommunen kan också inleda planarbete utan att det finns ett planbesked.

Kommunen tar ut en avgift för planbeskedet och vid upprättandet av en detaljplan tecknas ett planavtal som reglerar kostnader för arbetet. Detta i enlighet med kommunens taxor och avgifter.

Samråd

Samrådet syftar till att i ett tidigt skede av detaljplanearbetet att samla in information, synpunkter och önskemål som berör planförslaget.

När ett planförslag upprättas ska kommunen samråda med bland annat länsstyrelsen, lantmäterimyndigheten, kända sakägare och boende som berörs. Syftet är att förbättra planförslaget genom att samla in kunskap om det aktuella planområdet. Samt att ge intressenter som berörs insyn i arbetet med att ta fram en detaljplan och möjlighet att lämna synpunkter på planförslaget. Synpunkter ska inkomma skriftligen.

De synpunkter som inkommit under samrådstiden sammanställs i en samrådsredogörelse. Förslaget bearbetas därefter med utgångspunkt från de inkomna synpunkterna.

Granskning

Det slutliga förslaget skickas ut för granskning till bland annat länsstyrelsen, lantmäterimyndigheten, kända sakägare och boende som berörs, där det återigen ges möjlighet att yttra sig över förslaget.

Om du senare ska ha rätt att överklaga beslutet att anta detaljplanen ska du ha lämnat skriftliga synpunkter senast under granskningen. Synpunkterna redovisas i ett granskningsutlåtande. När granskningsutlåtandet är färdigt ska kommunen så snart som möjligt skicka utlåtandet eller information om var det finns tillgängligt till dem som inte fått sina synpunkter tillgodosedda.

Efter granskningen kan kommunen endast göra mindre ändringar av planförslaget, vid större förändringar behöver en ny granskning genomföras.

Antagande

När granskningstiden har gått ut antar kommunfullmäktige eller kommunstyrelsen detaljplanen. När detaljplanen är antagen ska kommunen meddela de som lämnat skriftliga synpunkter om att detaljplanen är antagen och hur du ska göra om du vill överklaga. Även länsstyrelsen, lantmäterimyndigheten och de kommuner och regionplaneorgan som är berörda meddelas.

Laga kraft

En detaljplan vinner laga kraft tidigast tre veckor efter att beslutet har tillkännagetts. Detta är under förutsättning att ingen har överklagat beslutet och att länsstyrelsen inte heller valt att överpröva beslutet.

Gällande detaljplaner

De detaljplaner som vunnit laga kraft under senare år kan du se via kommunkartan. Äldre gällande planer finns att titta på i stadshusets arkiv.

Hjälpte informationen på sidan dig?