Översvämningsskydd

flygbild över översvämningsskyddet i sundet

Arvika kommun arbetar på många plan för att mildra effekterna av höga vattenstånd. Översvämningsskyddet som stod klart 2020 är en del i detta, men en stor del av arbetet görs inom olika projekt.

Översvämningsproblematiken i Arvika berör hela Byälvens vattensystem från Kongsvinger i Norge till Säffle vid Vänern. Arvika kommun arbetar därför aktivt med att identifiera åtgärder för att mildra effekterna av höga vattenstånd.

En stor del av arbetet bedrivs inom projekt med olika samarbetspartners både nationellt och internationellt, exempelvis de pågående projekten "Projekt Byälven" och "Making Cities Resilient". Tidigare projekt har varit EU-projekten "FLOWS" (Floodplain Land Use Optimising Workable Sustainability) 2002-2006 och "Climate Proof Areas" 2008-2011.

Översvämningsskyddet, Arvika stad

Arvika drabbades hårt av översvämningen år 2000 då vattnet steg mer än tre meter över medelvattenstånd. Översvämningen varade i två månader och de sammanlagda kostnaderna uppskattades till drygt 300 miljoner kronor.

Arvikas översvämningsskydd stod färdigt 2020 för att skydda staden mot framtida översvämningar. Översvämningsskyddet består av tre delar; en huvuddamm i sundet mellan Kyrkviken och Glafsfjorden samt två spärrdammar på land. Skyddet aktiverades första gången den 31 december 2020 och var i bruk under drygt två veckor.

Respektera avspärrningar

Översvämningsskyddet i sundet mellan Kyrkviken och Glafsfjorden har varit flitigt besökt. Det går bra att kika på skyddet från den östra sidan, den västra sidan är stängd för besökare. Vi ber dig att vara försiktig när du besöker skyddet och endast hålla dig till vägen. Respektera de avspärrningar som finns.

Fakta om översvämningsskyddet

Översvämningsskyddet består av tre delar: en huvuddamm i sundet mellan Kyrkviken och Glafsfjorden och två spärrdammar på land. Öster spärrdamm stod färdig år 2015, väster spärrdamm år 2016 och huvuddammen år 2020. Fakta om dammarna hittar du nedan. Fler frågor med svar om översvämningsskyddet finns på webbplatsen.

Huvuddammen

Huvuddammen är en slät betongkonstruktion tvärs över sundet med en fris av granit närmast krönet. Det finns två öppningar för båttrafik. Båtöppningarna är lika breda som slussen i Säffle (8 m) och når ner till naturligt bottendjup.

Vattenutbytet mellan Glafsfjorden och Kyrkviken är viktigt för Kyrkvikens vattenkvalitet, och av denna anledning finns ytterligare tre stycken sju meter breda öppningar i dammen. De säkerställer att vattenutbytet inte försämras. Tillsammans med båtöppningarna ger dessa öppningar en yta, lika stor som den minsta tvärsnittsarean i sundet. Längs med botten finns rör genom dammen, vilka fungerar som passage för fisk och bottenlevande djur.

När vattnet stiger och det finns risk för översvämning stängs alla öppningarna i översvämningsskyddet. Det vatten som kommer direkt till Kyrkviken via till exempel Viksälven, Sävsjöbäcken och Mötterudsbäcken pumpas ut till Glafsfjorden med hjälp av fem stycken pumpar som är inbyggda i huvuddammens västra del. Tillsammans har de fem pumparna en kapacitet på 30 m3/s och är en av Sveriges största pumpstationer sett
till flöde. Pumparna kan delvis köras på elnätet, men mobila dieselelverk kommer också att användas.

Det permanenta krönet ligger på +48 m ö h (RH 2000) och är förberett för en temporär påbyggnad upp till +50,5 m ö h, vilket motsvarar dimensionerande högsta flöde - det vill säga "ett värsta scenario".

Vid det västra dammfästet finns en teknikbyggnad för pumpstyrning, en transformatorstation och en uppställningsplan för dieselelverk.

Spärrdammarna

Spärrdammarna ser ut som höjda vägsträckor, men är i själva verket täta dammkonstruktioner. Spärrdamm öst, vid infarten till Ingesunds folkhögskola är cirka 200 m lång, 2,5 m hög vid lågpunkten och färdigställdes år 2015.

Spärrdamm väst på vägen ut mot Blåsut, är cirka 350 m lång, 3 m hög vid lågpunkten och färdigställdes år 2016. Spärrdammarnas krönnivå ligger på +50,5 m ö.h. (RH 2000) vilket motsvarar dimensionerande högsta flöde, det vill säga ett värsta scenario.

Byggnadssätt

Två stycken pålbryggor anlades tvärs över sundet och det var från dessa arbetet skedde. Mellan pålbryggorna byggdes så kallade fångdammar av stålspont. Fångdammarna torrlades så att arbetet med betongdammen kunde utföras i torrhet. Det byggdes först en fångdamm för den östra sidan av huvuddammen och sedan en för den västra. Under hela byggtiden hade vatten möjlighet att strömma mellan Kyrkviken och Glafsfjorden.

Hjälpte informationen på sidan dig?