Trygghetslarm, trygghetssamtal

Om du känner dig otrygg kan du beviljas olika insatser, som till exempel trygghetslarm eller andra typer av larm.

Trygghetslarm

Trygghetslarm är en säkerhet för dig som bor i eget boende och som på grund av funktionshinder eller ålder löper större risk än andra att komma i nödsituationer och som inte kan larma omgivningen genom att använda vanlig telefon.

Trygghetslarm innebär att du har ett armband eller halsband som du kan använda för att kalla på hjälp vid akuta behov. Via trygghetslarmet kan du larma en trygghetscentral dygnet runt om du behöver hjälp, till exempel om du ramlat. Trygghetscentralen bedömer larmet och larmar vidare till hemvårdspersonal vid behov. Rutinerna för hur trygghetslarmet fungerar är lite olika, beroende på om du bor i vanligt boende eller på något av kommunens servicehus.

Du betalar en installationsavgift och en fast månadsavgift. Debitering görs från den dag larmet installeras.

Du ansöker om trygghetslarm hos kommunens biståndshandläggare, som tar emot din ansökan, utreder och fattar ett beslut om du i din situation har rätt till ett trygghetslarm.

Om du fyllt 75 år kan du ansöka om trygghetslarm via förenklad biståndshandläggning. Det innebär att utredningen är enklare och du får snabbare ett beviljat beslut.

Trygghetslarm i vanligt boende

Arvika kommun har digitala trygghetslarm. Larmen är kopplade till ett SIM-kort och kräver ingen annan telefon.

Larmen består av en trygghetstelefon med bärbar larmknapp. När du trycker på larmknappen så ringer trygghetstelefonen automatiskt upp en trygghetscentral. Du har möjlighet att genomföra samtalet med trygghetscentralen via en inbyggd högtalare och behöver inte vara i närheten av telefonen. Trygghetstelefonen har en mycket känslig mikrofon och trygghetscentralen kan uppfatta även svaga ljud från bostaden.

Du berättar för trygghetscentralen vilken hjälp du behöver. Trygghetscentralen gör en bedömning av larmet och larmar hemtjänstpersonal. Dagtid (kl 07.00.22.00) ansvarar hemtjänstpersonalen för larmberedskapen. Nattetid (kl 22.00-07.00) ansvarar nattpatrullen för att besvara larm. Det kan ta upp till en timme innan personal finns hos dig.

Du ska alltid bära larmet, även i duschen/badet.

Larmets räckvid sträcker sig inom din bostad, inte utomhus.

När kan jag larma?

Använd ditt trygghetslarm när du råkat ur för något allvarligt som du inte klarar att lösa själv, till exempel om du ramlat.

Om du behöver rådgöra med en sjuksköterska, så når du sjukvårdsrådgivningen dygnet runt via 1177. Om du blir akut sjuk ska du i första hand kontakta 112. Trygghetslarmet ersätter inte 1177 eller 112.

Trygghetslarmet ska användas i akuta situationer. Det ska inte användas för att exempelvis kontrollera om hemtjänstpersonal kommer på utsatt tid, släcka eller tända lampor, öppna eller stänga fönster, sätta på eller stänga av TV:n, ta upp saker från golvet eller liknande.

Viktigt att veta

För att trygghetscentralen och personal ska kunna hjälpa dig vid behov måste de ha namn, adress, telefonnummer och annan information som du tycker är viktig. Din biståndshandläggare ser till att denna information lämnas.

Du måste lämna ut nycklar till din bostad för att kunna få hjälp. Nycklarna förvaras säkert och används endast när du själv kallar på hjälp. Om du har en portkod ansvarar du för att lämna aktuell portkod till larminstallatören eller hemvårdsgrupp.

Observera att du inte får ha säkerhetskedja på dörren! Då hindrar du hjälpen från att nå dig i en akut situation.

Larmet testas automatiskt varje dygn, men för din egen upplevelse av trygghet så kan du provlarma någon gång varannan månad och då meddela larmcentralen att du provlarmar. Detta är särskilt lämpligt om du sällan använder ditt larm.

När insatsen larm avslutas blir du kontaktad av larm- och servicegruppen som kommer och hämtar utrustningen.

Trygghetslarm i servicehus

Alla lägenheter i kommunens servicehus är utrustade med en lägenhetsapparat (trygghetstelefon) till vilken en mobil larmknapp är kopplad. Larmet aktiveras efter att du fått insatsen beviljad.

När du trycker på larmknappen så ringer trygghetstelefonen automatiskt upp antingen en trygghetscentral eller hemtjänstpersonal beroende på viket servicehus du bor på. Du har möjlighet att prata med trygghetscentralen/hemtjänstpersonalen via en inbyggd högtalare och behöver inte vara i närheten av telefonen. Trygghetstelefonen har en mycket känslig mikrofon och trygghetscentralen kan uppfatta även svaga ljud från bostaden.

Du berättar vilken hjälp du behöver. Trygghetscentralen/hemtjänstpersonalen gör en bedömning.

Det kan ta upp till en halvtimme innan personal finns hos dig.

När kan jag larma?

Använd ditt trygghetslarm när du råkat ur för något allvarligt som du inte klarar att lösa själv, till exempel om du ramlat.

Om du behöver rådgöra med en sjuksköterska, så når du sjukvårdsrådgivningen dygnet runt via 1177. Om du blir akut sjuk ska du i första hand kontakta 112. Trygghetslarmet ersätter inte 1177 eller 112.

Trygghetslarmet ska användas i akuta situationer. Det ska inte användas för att exempelvis kontrollera om hemtjänstpersonal kommer på utsatt tid, släcka eller tända lampor, öppna eller stänga fönster, sätta på eller stänga av TV:n, ta upp saker från golvet eller liknande.

Viktigt att veta

För att trygghetcentralen och personal ska kunna hjälpa dig vid behov måste de ha namn, adress, telefonnummer och annan information som du tycker är viktig. Din biståndshandläggare ser till att denna information lämnas.

Observera att du inte får ha säkerhetskedja på dörren! Då hindrar du hjälpen från att nå dig i en akut situation.

Larmet testas automatiskt varje dygn, men för din egen upplevelse av trygghet så kan du provlarma någon gång varannan månad och då meddela larmcentralen att du provlarmar. Detta är särskilt lämpligt om du sällan använder ditt larm.

Andra larm

Vid behov av andra typer av larm görs en individuell prövning av distriktssköterska. Andra typer av larm kan till exempel vara dörrlarm, EP-larm (epilepsilarm) och fallarm.

Trygghetssamtal

Du kan även få trygghetssamtal. Det innebär att hemvårdspersonalen ringer upp dig enligt överenskommelse för att höra hur du mår.

Hjälpte informationen på sidan dig?