Riktlinje för näringslivsarbetet 2022-2025

Arvika kommuns riktlinje för näringslivsarbetet 2022 - 2025, antagen av Kommunstyrelsen 2022-08-15.

Syfte och mål

Fullmäktige fastställer den strategiska inriktningen av kommunens näringslivsarbete och kommunstyrelsen fastställer riktlinjerna i ett mer beskrivande dokument. Dokumenten utgör tillsammans en politisk riktning för ett aktivt näringslivsarbete med de tre dimensionerna miljömässig hållbarhet, ekonomisk hållbarhet och social hållbarhet som grund. Ett fungerande näringsliv och god sysselsättning är en förutsättning för en långsiktigt hållbar kommun. För att nå ett gott företagsklimat är samverkan och en positiv attityd till företagande en utgångspunkt för hela vår organisation.

Ett aktivt näringslivsarbete ligger till grund för att skapa goda förutsättningar för att starta, driva och etablera företag i Arvika. Kommunens näringslivsarbete ska bidra till en hållbar och långsiktig samhällsutveckling och arbeta för ett gott och hållbart företagsklimat som gynnar det lokala näringslivets konkurrenskraft. Kommunen ska i kontakter med näringslivet ge en god service, ett gott bemötande och saklig information.

Arvikas vision

Arvikas vision "Ett Arvika som glöder" utgör en gemensam ledstjärna som pekar ut riktningen för vår kommun och ska finnas med som en grund för prioriteringar och beslut framöver.

Visionen har tagits fram tillsammans med fokusgrupper med representanter från Arvikas lokala näringsliv, föreningar och kommuninvånare. I arbetet har man kommit fram till att visionen ska vara en förenande kraft som inspirerar och pekar på de kvalitéer som är viktiga för Arvika på vägen in i framtiden. Den nya visionen pekar på ett sätt att leva och verka snarare än ett mål att uppnå, vilket är tänkt att bidra till trygghet och utveckling i en tid av ständig förändring. Visionen uttrycker miljömässig, ekonomisk och social hållbarhet.

Värmlandsstrategin 2040

Värmlandsstrategin 2040 med visionen “Ett hållbart Värmland som förändrar världen” antogs våren 2021 av regionfullmäktige och utgår från de tre hållbarhetsperspektiven. Strategins utgångspunkt är samverkan i hela Värmland för ett genomförande och för en hållbar utveckling. Kommunens näringslivsstrategi ska utgå från Värmlandsstrategin 2040 och de styrkor och utmaningar som ligger framför oss. Fyra insatsområden anses som särskilt viktiga för Värmlands utveckling. Dessa är:

  • Förbättra livsvillkoren
  • Höja kompetensen
  • Utveckla attraktiva platser
  • Stärka konkurrenskraften

Förbättra livsvillkoren handlar om individen, hälsan och välfärden. Social sammanhållning, grön beredskap och kraftsamling för innovation.

Höja kompetensen innehåller utbildnings- och kompetensnivå, kompetensmatchning och livslångt lärande.

Utveckla attraktiva platser handlar om platser med människan i centrum, kultur och kreativitet, hållbara transporter, service och digital infrastruktur.

Stärka konkurrenskraften innebär att ha goda förutsättningar för entreprenörer, konkurrenskraftig spets och bredd, stärkt förnyelseförmåga, övergång till cirkulär biobaserad ekonomi.

Värmlands forsknings- och innovationsstrategi för hållbar smart specialisering

Region Värmland har antagit en ny strategi forsknings- och innovationsstrategi. Smart specialisering handlar om att öka konkurrenskraften inom ett urval lovande områden och samtidigt bidra till de omställning av samhället som krävs för en hållbar utveckling. För att ta del av EU:s regionalfondsmedel ska varje region ha en strategi för smart specialisering. Kommunen ska i näringslivsarbetet inkludera strategi för hållbar smart specialisering. De sju prioriterade områdena är:

  • Skoglig bioekonomi
  • Digital hälsoinnovation
  • Avancerad tillverkning och komplexa system
  • Systemlösningar med solel
  • Attraktion genom hållbar platsutveckling
  • Livsmedel i hållbara samspel
  • Dataspel och spelifiering

I det långsiktiga näringslivsarbetet finns sedan många år ett fokus inom solenergi och Glava Energy Center. Kommunen har inom övriga området nära samverkan med klustren utom kring dataspel och spelifiering.

Mål/delmål

Mål och delmål för arbetet:

Ett hållbart, konkurrenskraftigt och diversifierat näringsliv genom:

  • att företagsklimatet förbättras
  • att befintliga företag har en hållbar tillväxt och sysselsättning
  • att fler lokala företag deltar i kommunens upphandlingar
  • att fler företag etablerar verksamhet i kommunen
  • att samverka med näringslivet om kompetensförsörjning
  • att tillsammans med andra utveckla attraktiva aktiviteter och platser för besökare och invånare
  • att kommunen och näringslivet bidrar till att skapa likvärdiga villkor för företagande utifrån ett jämställdhets- och jämlikhetsperspektiv
  • att stimulera entreprenörskap och innovationsförmåga så fler startar och driver företag

Arvika - stad och land tillsammans

Arvika kommun har ett strategiskt läge i västra Värmland, med cirka 14 000 invånare i staden och cirka 12 000 på landsbygd och i mindre tätorter. Närheten till Norge och då fram för allt Oslo, har stor betydelse för kommunen, dess invånare men också för företagen på orten. Även närheten till Karlstad, en viktig motor för utvecklingen i Värmland, är av stor betydelse. Omkring 11 000 arbetstillfällen finns inom kommunen.

Kommunen har en verkstadsindustri med anor och med en stark kulturell identitet. Här finns flera globala företag inom tillverkningsindustrin. Många arbetstillfällen finns även inom besöksnäring, handel och event. Kulturen är ständigt närvarande i konsten, konsthantverket och musiken. Många av arbetstillfällena återfinns i enmans- och fåmansföretag. Även offentlig verksamhet utgör stora arbetsgivare där Arvika kommun är den största följt av Region Värmland och Karlstad Universitet genom Musikhögskolan Ingesund.

Utmaningar och trender som påverkar näringslivet

Utmaningar gemensamma för både kommunen och näringslivet är att färre ska försörja fler, vilket innebär att gruppen som inte är i arbetsför ålder blir större i jämförelse med gruppen i arbetsför ålder. Konkurrensen om arbetskraften ökar och medför behov av tekniska lösningar och innovationer för att möta brist på arbetskraft. Ett långsiktigt hållbart integrationsarbete i samverkan ger sysselsättning och minskar bristen på arbetskraft. En utmaning är behovet av kompetens då mindre orter ibland har svårare att rekrytera högskoleutbildade. En ökad jämställdhet och mångfald bidrar till ett mer differentierat och kreativt näringsliv, både vad avser företagsledare och på ledande befattningar i vårt näringsliv.

En alltmer global värld innebär ökad konkurrens och möjligheter för näringslivet i Arvika kommun. Konkurrensen innebär att näringslivet har förmågor och insikter och ser behov av nya produkter, tjänster och innovationsprocesser. En god samverkan mellan näringslivet, kommunen, universitet och näringslivsfrämjande organisationer är en väg framåt. Oroshärdar runt om i världen påverkar även det lokala näringslivet. Arvikas placering mellan Karlstad och Oslo och med goda kommunikationer, tack vare järnväg och väg, skapar möjligheter för företagen att göra affärer. Aktiva insatser behövs för att ökat nyföretagande. Kommunens arbete inriktar sig främst på samverkan och finansiering av Nyföretagarcentrum i västra Värmland, Ung Företagsamhet, näringslivets organisationer, samt klusterorganisationer som ex. Paper Province, Compare och IUC/Stål och verkstad.

Agenda 2030 som verktyg för ökad hållbarhet berör alla. Näringslivets behov av hållbara affärsmodeller och behovet av att minska belastningen på vårt ekosystem ger förutsättningar för affärsmöjligheter. I samband med upphandling ställs krav på hållbarhet och från kommunens perspektiv vad avser upphandlingar, är erfarenheten att insatser behövs för att öka kompetensen för att delta i offentliga upphandlingar. Samtidigt som kommunen kan underlätta för fler att lämna anbud. Utvecklad och tidig dialog med näringslivet om offentlig upphandling kan bidra till affärer för företagen.

Digitalisering och automation står för genomgripande förändringar av vårt näringsliv och företag som lyckas utnyttja de tekniska framstegen och som ser affärsmöjligheterna är vinnarna. E-handeln utmanar traditionell handel och påverkar de lokala företagens överlevnad. Ökad synlighet på internet och en god digital infrastruktur ger möjligheter för lokala företag att göra affärer. Kommunen deltar i EU-projekt som stödjer små och mindre företags affärsutveckling, hållbarhetsarbete och digitalisering för att underlätta omställning.

Beskrivning av branscher

Tillverkningsindustri

Tillverkningsindustrin är den största privata branschen i kommunen. Flertalet av de tillverkande företagen har en internationell inriktning. Här finns Volvo CE, världsledande på tillverkning av hjullastare. Arvika Gjuteri AB tillverkar komponenter i gjutjärn till fordonsindustrin, Thermia AB utvecklar och tillverkar värmepumpsystem och Swegon AB är stora inom tillverkning av klimatsystem. Här finns också flertalet mindre företag med hög spetskompetens. Det är tydligt att det är hos de mindre verkstadsbolagen som det i dagsläget sker en tillväxt och finns goda växtmöjligheter framåt för att kunna anställa fler.

Besöksnäring, handel och tjänster

Arvika är en småstad med intressant kulturmiljö, både rutnätsstaden, närheten till vatten och bebyggelsen bidrar till detta. Närheten till naturen och naturreservatet Glaskogen lockar även många utländska besökare. Klässbols Linneväveri som tillverkar produkter i linne, är ett uppskattat besöksmål. Musiken, konsten och konsthantverket är också av betydelse för turismen. Mängden event, utställningar och konserter visar på bredden av utbud. Under sommaren arrangeras ett flertal evenemang som också lockar besökare till staden.

Handeln är viktig för att en plats ska kännas levande och attraktiv. I stadskärnan finns butiker som erbjuder ett varierat utbud av produkter. Caféer och restauranger bidrar till ett attraktivt centrum. Här finns mötesplatser som drivs i kommunens regi, som bibliotek, sim- och sporthall, samt Ritz kulturhus.

Handelns utredningsinstitut mäter årligen handelns utveckling bland Sveriges kommuner. Arvika har under några år haft ett index på dagligvaror på strax över 100 vilket innebär att försäljning per capita är mer än den genomsnittliga i riket. Det har kunnat uppnås mycket tack vare besökande norrmän. Försäljningen av sällanköpsvaror har konkurrens av köpcenter och e-handel, index har legat relativt lika under några år och är 69 under 2019.

Med ett förändrat konsumtionsmönster och genom e-handelns snabba framväxt har det under några år skett en omvandling av verksamhetsslagen i centrum. Från det offentliga, Föreningen Aktiva Arvika och fastighetsägarnas sida finns en samverkan kring utveckling av fastigheter i stadskärnan för att stadskärnan ska upplevas levande och trevlig. Mycket tyder på att trenden med olika typer av tjänster och upplevelser även fortsatt står i fokus när ny verksamhet etableras i centrala lägen.

Landsbygdens företag och utvecklingsgrupper

En förutsättning för levande landsbygd är att det finns både välfärdstjänster och arbetstillfällen. Tillgång till båda skapar framtidstro och bygder utvecklas. Företagarföreningar och utvecklingsgrupper bidrar och verkar för bygdens bästa. Kommunens dialog med föreningar och företag är angelägen, för att skapa god tillgänglighet till kommersiell service, välfärdstjänster och infrastruktur. På landsbygden finns de flesta branscher representerade som jordbruksföretag, handel, transportföretag, tillverkningsindustri, tjänsteföretag och företag inom besöksnäring.

IT och utveckling av tjänster inom digitalisering

I Arvika har denna sektor historiskt sett utgjort en mindre del av näringslivet. De senaste åren har den vuxit med flera IT företag och en IT hubb, och med många mikroföretag i ett följe. Med bakgrund av samhällets utveckling med digitalisering och elektrifiering finns det anledning att aktivt stödja näringen och vara lyhörd för dess behov så att den kan fortsätta och växa. Inom IT-sektorn finns också extra goda möjligheter till nyetableringar genom ett upparbetat kontaktnät i Norge. Framväxten av digitala affärsmodeller och startups sker i branschen.

Genomförande och uppföljning av riktlinjen

Ansvaret för genomförande och förverkligande av riktlinjen är gemensamt för förvaltningen och bolagen. Intentionerna och inriktningen ska genomsyra alla berörda verksamheter.

Näringslivslotsen är organiserad inom Kommunledningsstaben och har ett övergripande uppdrag att samordna strategins genomförande. Det innebär att näringslivslotsen ska säkerställa att åtgärder och insatser genomförs, bland annat genom att koordinera och stödja arbetet. Näringslivslotsen ansvarar för en årlig aktivitetsplan och för en sammanhållen process samt för att riktlinjerna följs upp.

Näringslivslotsen

Näringslivslotsen är vägen in för näringslivet och en samverkansfunktion som har till syfte att främja ett hållbart växande näringsliv. Lotsen består av tjänstepersoner med rådgivande ansvar och utökas vid behov.

Företags- eller tillståndsärenden till kommunen behöver ibland stöd från flera myndighetsutövande funktioner. Strävan från Arvika kommuns sida är att det ska vara enkelt för företagaren och att ärendehantering ska ske smidigt inom kommunen. Näringslivslotsen skapar möten som är anpassade utifrån företagarens behov, beroende på vilka områden som berörs inom kommunen. Det kan exempelvis vara att föra dialog med bolagen, bygglov, miljö och hälsa, brandskydd serveringstillstånd, fysisk planering och mark och exploatering. Detta för att företagare ska få en snabb återkoppling om fortsättningen och vad som är nästa steg.

I etableringsgruppen som samordnar ett företags behov, finns olika funktioner inom kommunen representerade. Detta samarbete gör det lättare att vara tydlig i processen framåt.

Näringslivsstrategins prioriterade områden

Med utgångspunkt i kommunens vision och i Värmlandsstrategin 2040 kommer följande områden utgöra de övergripande strategiska prioriteringarna i kommunens näringslivsstrategi och som konkretiseras i denna riktlinje:

  1. Ett hållbart företagsklimat
  2. Attraktionskraft
  3. Tillgång till kompetens
  4. Fysisk planering, hållbara transporter och infrastruktur

Område 1. Ett hållbart näringslivsklimat

Arvika kommun verkar inom många områden som tillsammans påverkar det upplevda näringslivsklimatet. En god anda och samsyn mellan kommun och näringsliv förbättrar förutsättningarna för att näringslivet ska växa. Fundamentet i dialogen med företagare är att den ska vara rättssäker, effektiv, enkel och informativ. Lika behandling är självklar och viktig att lyfta. Jämställdhets- och mångfaldsperspektiv tillför värden och i vårt främjande arbete bidrar det till ökad kreativitet, produktivitet och attraktivitet. Jämlikhet och mångfald skapar förutsättningar för idéer och ett engagemang oavsett ålder, kön, etnisk tillhörighet, sexuell läggning, religion, funktionsnedsättning, könsöverskridande identitet och uttryck, social situation eller bostadsort.

Entreprenörer präglas ofta av ett innovativt och kreativt synsätt. Det är nödvändigt för att kunna tillföra något nytt på marknaden. För att kunna uppnå det goda samtalet med idébärare bör strävan därför vara att ha ett förhållningssätt som uppmuntrar, är lösningsorienterat, inger hopp, och skapar en känsla av tillit till det offentliga.

Kommunens service och myndighetsutövning ska utgå från företagens behov. Det ska vara enkelt att driva företag i Arvika. Detta förutsätter effektiva processer, engagemang och en vilja att förstå företagarna. Oavsett ärende och kontaktväg ska kommunen erbjuda god service och ett gott bemötande. En strukturerad och tydlig information på kommunens webbplats samt genom fortsatt utveckling av e-tjänster kan digitaliseringens möjligheter utnyttjas vilket underlättar vardagen för företagarna vid hantering av ärenden och vid kontakt med kommunen. Webbsidan www.verksamt.se Länk till annan webbplats. är en användbar ingång för näringslivet.

Med god kommunikation och dialog mellan det offentliga och det privata näringslivet finns alla förutsättningar för att det skapas en samsyn kring prioriteringar och även gränsdragningar vad respektive part kan bidra med för att utveckla Arvika.

För att skapa en högre stabilitet i arbetsmarknaden och minska sårbarheten av konjunktursvängningar behöver näringslivet vara mångfacetterat med avseende på branscher. Kommunen ska möjliggöra etablering och utveckling av befintliga företag genom en aktiv och god dialog med näringslivet, dess organisationer samt utvecklingsgrupper.

Insatser för att främja ett hållbart näringslivsklimat

  • Genomföra besök och möten hos/med företag och organisationer där tjänstepersoner och förtroendevalda deltar
  • Främja dialog och samverkan mellan kommun, utvecklingsgrupper, byalag och företagarföreningar på landsbygden via forum
  • Främja dialog och samverkan med företag via gemensamt forum
  • Delta i, analysera, hantera och följa upp resultat i olika mätningar t.ex. i Sveriges Kommuner och Regioners mätning av myndighetsutövningen genom mätningen Nöjd-Kund-Index
  • Regelbundet arbeta för en god intern främjande process i ärenden genom etableringsgruppen
  • Kommunikation via nyhetsbrev och sociala medier
  • Genomföra företagsträffar för dialog och kunskapsutbyte i olika ämnen exempelvis upphandling
  • Fortsatt engagemang tillsammans med näringslivet i Nyföretagarcentrum västra Värmland
  • Erbjuda företagen aktiviteter vad avser digitalisering, hållbarhet och affärsutveckling via olika projekt
  • Införa e-tjänster, ex Serverat, som underlättar näringslivets kontakter med kommunen i myndighetsutövande tillstånd
  • Samverka med regionala aktörer inom finansiering, klusterorganisationer och den regionala etableringsfunktionen
  • Ta initiativ och delta i Eu-projekt som främjar näringslivets behov
  • Samverka kring specialiseringen skoglig bioekonomi för att få ut det bästa värdet av skogen utifrån ett hållbarhetsperspektiv
  • Samarbeten mellan offentlig sektor och innovativa företag kring framtidens digitala hälsotjänster
  • Erbjuda samarbeten med tillverkningsindustrin för en grön omställning

Område 2. Attraktionskraft

För ett hållbart Arvika behöver stad och landsbygd samverka. God samhällsplanering ger förutsättningar för den vackra och gemytliga kommunen som upplevs trygg och lockar till möten människor emellan. Arvika kommun genom Visit Arvika, Föreningen Aktiva Arvika och utvecklingsgrupper tillsammans med näringsliv och föreningar bidrar till en levande stadskärna och landsbygd. De små och medelstora företagen i kommunen står för många av våra sysselsättningstillfällen. Att behålla och stärka de företag vi har samtidigt som vi behöver fler entreprenörer för en långsiktigt hållbar arbetsmarknad.

Att bo och leva med naturen utanför husknuten har under pandemin blivit ett alltmer intressant alternativ för människor boende i större städer. Det kan antas att förutsättningarna för att det ska ske en större omfattning med inflyttning till landsbygden är att det finns en viss grundnivå vad gäller utbud av service, tillgång till bredband, skolor och motionsanläggningar.

Kommunfullmäktige har antagit en serviceplan för offentlig och kommersiell service som visar på utbudet av service och tjänster i våra tätorter och på landsbygd. Planen bidrar till möjligheten att söka stöd för kommersiell service och hemsändning av varor, samt investerings- och driftstöd.

Insatser för att stärka konkurrens- och attraktionskraften

  • Stödja Föreningen Aktiva Arvika med engagemang och resurser så att föreningen kan bidra till ett levande centrum med attraktiva mötesplatser och bra utbud av varor och tjänster
  • Visit Arvika stödjer besöksnäringen och marknadsför Arvika tillsammans med aktörer inom branschen
  • Främja den kulturella och kreativa sektorn för ett hållbart företagande och attraktiva livsmiljöer
  • Stärka företagens innovationskraft och förutsättningarna för fler innovativa företag och deras omställning till cirkulär ekonomi
  • Skapa goda förutsättningar för entreprenörer för att säkerställa att stöd, strukturer och finansieringsmöjligheter möter företagens behov över tid
  • Upprätthålla dialog med fastighetsägare för bostadsbyggande och etableringar
  • Utveckla det gränsöverskridande samarbetet och stärka relationen till Norge
  • Upprätthålla dialog med NIFA (Nordic Innovation Food Arena) som representerar de gröna näringarna.
  • Upprätthålla dialog med föreningar och eldsjälar
  • Attrahera till inflyttning, kompetensförsörjning och fler besökare
  • Destinationsutveckla inom natur- och kulturturism genom nära samverkan med Visit Värmland och klustren för att tillgängliggöra våra värden för fler
  • Värna vårt rika kulturarv och våra kulturmiljöer
  • Delta och lägga resurser i det nya Leaderprojekt som under perioden 2023–2027 går in i en ny period med fokus på utveckling av landsbygden
  • Samverka med Glava Energy Centers fortsatta arbete med att utveckla systemlösningar för solel
  • Arbeta för att tillförlitlig digital infrastruktur inklusive förbättrad mobiltäckning finns i hela kommunen
  • Ta initiativ till ett nytt arbetssätt för att utveckla vandringsleder

Område 3. Tillgång till kompetens

Utbildningsnivån från gymnasiet och vidare till eftergymnasial utbildning och sedan till högre studier behöver stärkas för att möta behovet av arbetskraft inom näringslivet. Fler behöver som en del i det livslånga lärandet både utvecklas och ställa om till nya uppgifter, exempelvis via yrkes- och vuxenutbildningar. Kompetensbehov finns i alla sektorer och näringslivet i Arvika kommun har en utmaning, likt många andra att hitta rätt kompetens och att också ställa om inför ny teknik. Arbetsmarknaden utvecklas och alla branscher berörs av hållbarhetsarbete, digitalisering, robotisering, automation och artificiell intelligens. Grupper som saknar sysselsättning behöver inkluderas vad avser både behov av utbildning och sysselsättning. Den könssegregerade arbetsmarknaden behöver bli mer jämställd och inkludera fler. Att arbeta med attityder och värdering och stimulera yngre i entreprenörskap är en del av ett långsiktigt arbete.

Insatser för att öka tillgången på kompetens

  • Arbeta för att förändra normer och attityder kring företagande så att fler vill driva företag
  • Samverka med utbildningsaktörer i arbetet med det livslånga lärandet
  • Stärka entreprenörsandan via skolans engagemang samt medfinansiering i Ung Företagsamhet
  • Samverka med Arvika Näringslivscentrum kring lokaler för näringsliv och kompetensförsörjning
  • Delta i projektet ”Utvecklingskontor Västra Värmland”
  • Erbjuda företag affärsutveckling i projektet ”Hållbar Export i Westra Wermland”
  • Samverka med teknikföretagen angående utbildningsbehov

Område 4. Fysisk planering, hållbara transporter och infrastruktur

Genom god fysisk planering säkerställs behov av tomter för bostäder och verksamheter. Det ger möjligheter för inflyttning och för att befintliga och nya företag kan utvecklas. Nära kontakter mellan kommunen och företagen i planeringsprocesser stärker näringslivsklimatet.

Ett hållbart gränsöverskridande transportsystem för gods- och persontrafik gynnar näringslivets möjligheter att utvecklas. Det ska vara enkelt att transportera varor och personer till och från kommunen. En långsiktig strävan finns att fler transporter sker via järnväg och kollektivt resande. Järnväg och vägar behöver rustas och ett arbete pågår hos Trafikverket. Goda pendlingsmöjligheter, god tillgång till gång- och cykelleder och utbyggd kollektivtrafik gynnar näringslivets kompetensförsörjningsbehov.

Insatser för att stärka den fysiska planeringen för näringslivets behov:

  • Delta i och stödja Trafikverkets arbete med hållbara transporter.
  • Delta och stödja i projektet Oslo - Stockholm 2:55.
  • Samverka med regionen i frågor om kollektivtrafik
  • Säkerställa en effektiv planeringsprocess vid etablering av verksamheter
  • Verka för bra utbud av mark och lokaler för verksamheter i dialog med näringen
  • Erbjuda attraktiva tomter för bostäder

Uppföljning av riktlinjen

Riktlinjen följs av årlig aktivitetsplan och uppföljning av målen sker inom ramen för strategi, riktlinje, strategisk plan, verksamhetsplan, årsredovisning, delårsrapport och verksamhetsberättelse och kvartalsvisa redovisningar till Kommunledningsutskottet.

Hjälpte informationen på sidan dig?