Kommunfullmäktige - arbetsordning

Arbetsordning för Kommunfullmäktige.

Antaget av Kommunfullmäktige den 24 april 1978, § 77.
Senast reviderat av Kommunfullmäktige den 30 mars 2020, § 73.

Kommunfullmäktige utgör motor i demokratiarbetet och medborgardialogen, samt beslutar i strategiska, långsiktiga och principiellt viktiga frågor. Kommunfullmäktiges framtidsgrupp bidrar i denna process och fokuserar på uppdrag där underlag tas fram för debatt och dialog.

Kommunstyrelsens roll är att bereda ärenden för politiskt beslut i Kommunfullmäktige, samt ansvara för all verksamhet utom den myndighetsutövning som hör till Myndighetsnämnden.

Kommunens styrfilosofi ska vara framtidsinriktad, bygga på förverkligandet av visionen för Arvika kommun, ekonomiska styrprinciper och på de av Kommunfullmäktige antagna kärnvärdena. Dessa kärnvärden sak genomsyra både den politiska organisationen och förvaltningsorganisationen.

  • Medborgarfokus
  • Stolthet
  • Resultatinriktning
  • Öppenhet
  • Förnyelse

Utöver det som föreskrivs om Kommunfullmäktige i lag eller annan författning gäller bestämmelserna i denna arbetsordning.

1. Inledning

Denna arbetsordning tillsammans, med kommunallagen och kommunens reglemente, innehåller bestämmelser som reglerar kommunfullmäktiges arbete.

Sammansättning, nyvalt fullmäktige m.m.

§ 1. Antal ledamöter och ersättare

Fullmäktige består av 49 ledamöter med ersättare (beslutas av Länsstyrelsen). Antalet ersättare ska utgöra hälften av det antal platser som varje parti får i fullmäktige, eller det antal som annars följer av vallagens bestämmelser om hur ersättare utses.

§ 2. Val av presidium

Det nyvalda fullmäktige väljer bland sina ledamöter, vid sitt första sammanträde, ett presidium för kommande mandatperiod. Presidiet ska bestå av en ordförande, en förste vice ordförande och en andre vice ordförande. Innan fullmäktige valt presidium ska ordet föras av den, bland fullmäktiges ledamöter, som varit ledamot längst sammanhängande tid (ålderspresidenten) om inte fullmäktige beslutar annat. Om flera ledamöter har lika lång tjänstgöringstid som ledamot, ska den äldste av dem vara ålderspresident. Ålderspresidenten företräder fullmäktige fram till dess att presidium är valt. Avgår ordförande eller vice ordförande utses vid närmast följande sammanträde ny ordförande eller vice ordförande

§ 3. Tillfällig ordförande

Om samtliga i presidiet är förhindrade att inställa sig vid eller fullgöra fullmäktiges sammanträde utser fullmäktige annan ledamot att för tillfället föra ordet. Ålderspresidenten för ordet till dess att en tillfällig ordförande utsetts.

§ 4. Presidiets uppgifter och ansvarsområden

Fullmäktiges presidium ska:

  • upprätta förslag till budget för revisorernas verksamhet före oktober månads utgång (bestämmelsen hindrar inte presidiet från att samråda med styrelsen, en annan nämnd eller revisorerna vid beredning av förslaget.)
  • svara för kommunens allmänna representation
  • ha regelbundna överläggningar med revisorerna, minst två gånger per år
  • ansvara för de övergripande demokratifrågorna i dialog med representanter för samtliga politiska partier som finns representerade i fullmäktige.

§ 5. Ordförandes uppgifter och ansvarsområden

Fullmäktiges ordförande ska:

  • leda fullmäktiges sammanträden
  • vara kommunens officiella representant
  • i sitt uppdrag verka för att utveckla demokratin

§ 6. Presidiets representation

Kommunstyrelsens ordförande i samråd med kommunstyrelsens förste eller andre vice ordförande beslutar om kommunfullmäktiges ordförande, förste eller andre vice ordförandes deltagande i kurser och konferenser, resor och logi utanför Sverige som innebär en kostnad för kommunstyrelsen. Kommunfullmäktiges presidium beslutar om kommunfullmäktiges ordförande, förste eller andre vice ordförandes deltagande i kurser och konferenser, resor och logi inom Sverige som innebär en kostnad för kommunfullmäktige.

§ 7. Fullmäktiges platser

Vid sammanträdena sätter sig ordföranden samt förste och andre vice ordföranden på sina särskilda platser. På övriga platser sätter sig fullmäktigeledamöterna utifrån en fastställd lista.

§ 8. Valberedning

Det nyvalda fullmäktige väljer vid sitt första sammanträde en valberedning, bestående av sju ordinarie ledamöter samt sju ersättare från partier som är representerade i fullmäktige. Fullmäktige väljer samtidigt en ordförande och en vice ordförande i beredningen. Ordförande ska representera majoriteten och vice ordförande minoriteten. Valberedningen ska upprätta förslag till fullmäktiges samtliga val, utom till val av presidium och valberedning.

2. Sammanträden

§ 9. Sammanträdesordning

Det nyvalda fullmäktiges första sammanträde hålls i oktober, den sista måndagen i månaden. Fullmäktige håller därefter ordinarie sammanträde varje månad förutom juli.

Sammanträde bör om lämpligt ske sista måndagen i månaden.

För varje år bestämmer fullmäktige dag och tid för sammanträdena. Om det finns särskilda skäl får ordföranden, efter samråd med de två vice ordförande, dels bestämma om ändrade sammanträdesdagar och tider, dels utsätta dag för extra sammanträde med fullmäktige samt vid enstaka tillfällen ställa in sammanträden. Samråd bör om möjligt också ske med gruppledarna för de olika partierna.

Ett sammanträde ska även hållas om kommunstyrelsen eller minst en tredjedel av fullmäktiges ledamöter begär det.

Om ordföranden beslutar att ett sammanträde ska ställas in eller att dagen eller tiden för ett sammanträde ska ändras, ska ordföranden se till att varje ledamot och ersättare underrättas om beslutet. Uppgift om beslutet ska snarast tillkännages på lämpligt sätt.

Om fullmäktige inte hinner slutföra ett sammanträde på den utsatta sammanträdesdagen, kan fullmäktige besluta att förlänga tiden för sammanträdet. Fullmäktige kan också besluta att avbryta sammanträdet och att hålla fortsatt sammanträde en senare dag för att behandla de ärenden som återstår. I ett sådant fall beslutar fullmäktige genast när sammanträdet ska fortsätta. Om fullmäktige beslutar att hålla fortsatt sammanträde, ska ordföranden tillkännage tid och plats för det fortsatta sammanträdet på vanligt sätt. Om sammanträdet ska fortsätta inom en vecka, behöver något tillkännagivande inte ske. I ett sådant fall måste ordföranden dock underrätta de ledamöter och ersättare som inte är närvarande när sammanträdet avbröts om tiden och platsen för det fortsatta sammanträdet.

§ 10. Ajournering

Ett sammanträde får, genom beslut med enkel majoritet, ajourneras för att utomstående ska få tillfälle att föredra ett ärende inför fullmäktigeledamöterna, för att ledamöterna ska få tillfälle till enskilda överläggningar, eller om det med hänsyn till sammanträdes längd finns behov av en kortare paus.

§ 11. Plats för sammanträde

Fullmäktige ska sammanträda på Arvika Näringslivscentrum, hörsalen. Ordföranden får, efter samråd med de två vice ordförandena, bestämma en annan sammanträdesplats om det finns särskilda skäl.

Kommunfullmäktige får, om särskilda skäl föreligger, sammanträda med ledamöter närvarande på distans. Sådant sammanträde får endast äga rum om ljud- och bildöverföring sker i realtid och på ett sådant sätt att samtliga deltagare kan se och höra varandra på lika villkor. Ordföranden avgör om närvaro får ske på distans.

§ 12. Hur sammanträdena tillkännages

Ordföranden ska tillkännage tid och plats för varje sammanträde med fullmäktige och uppgifter om de ärenden som ska behandlas (föredragningslistan). Fullmäktiges sammanträden ska tillkännages på kommunens digitala anslagstavla minst en vecka före sammanträdesdagen.

Om ett ärende är så brådskande att det inte hinner tillkännages, ska uppgift om ärendet tillkännages på anslagstavlan senast före klockan 12.00 sammanträdesdagen.

§ 13. Kallelse till sammanträde

Varje ledamot och ersättare ska kallas till sammanträde minst en vecka före sammanträdesdagen. Kallelsen ska innehålla uppgift om tid och plats för sammanträdet och om de ärenden som ska behandlas.

Information om sådana ärenden som tillkännagetts ska lämnas till varje ledamot och ersättare.

§ 14. Ärendenas ordning

Vid sammanträde behandlas ärendena i den ordning de står på dagordningen i kallelsen. Fullmäktige kan dock ändra ordningen om det är lämpligt på grund av ärendenas beskaffenhet eller inbördes sammanhang. Ordföranden bestämmer när under ett sammanträde ett ärende ska behandlas som inte finns med i tillkännagivandet. Fullmäktige får besluta att avbryta handläggningen av ett ärende under ett sammanträde för att återuppta det senare under sammanträdet.

§ 15. Beredning av ärenden

Om fullmäktige inte beslutar något annat, avgör kommunstyrelsen hur fullmäktiges ärenden ska beredas.

På varje ordinarie fullmäktigesammanträde ska de fullmäktigeärenden som kommit in efter det närmast föregående ordinarie sammanträdet, redovisas.

Ett brådskande ärende får avgöras trots att ärendet inte har beretts, om samtliga närvarande ledamöter är ense om beslutet.

§ 16. Återtagande av förslag

En ansökan eller en motion får återtas (dras tillbaka) innan fullmäktige tagit slutlig ställning i ärendet.

§ 17. Upprop

Varje sammanträde börjar med upprop av fullmäktige.

En ledamot eller ersättare som infinner sig efter uppropet eller som lämnar pågående sammanträde ska anmäla detta till sekreteraren.

§ 18. Protokollsjustering

Två ledamöter ska utses att tillsammans med ordföranden justera sammanträdesprotokollet. Justeringen sker med digital signering vid den tidpunkt som ordföranden bestämt, dock senast fjorton dagar efter sammanträdet. Tidpunkten ska anges vid valet av justerare. Om digital signering inte kan användas på grund av tekniska problem, så äger signeringen rum i stadshuset i Arvika.

Fullmäktige får besluta att en paragraf i protokollet ska justeras omedelbart.

§ 19. Ersättarnas tjänstgöring

En ledamot, som är förhindrad att delta i sammanträde eller del av sammanträde, ska snarast möjligt anmäla detta till sekreteraren. Sekreteraren kontaktar därefter den ersättare som står närmast i tur att tjänstgöra. Om ersättaren inte kan nås inom rimlig tid eller om ersättaren inte har möjlighet att tjänstgöra, kontaktas den ersättare som står närmast i tur och så vidare.

Om en ledamot, utan att i förväg ha anmält hinder, uteblir från ett sammanträde eller lämnar ett sammanträde efter anmälan om förhinder, inträder i ledamotens ställe den ersättare som är närvarande vid sammanträdet och står i tur att tjänstgöra. En ledamot är skyldig att anmäla till sekreteraren om hen avbryter sin tjänstgöring. En ledamot eller en ersättare bör inte avbryta eller påbörja sin tjänstgöring under pågående handläggning av ett ärende. En ledamot som har avbrutit tjänstgöringen vid ett sammanträde på grund av något annat hinder än jäv får därefter under samma dag inte tjänstgöra vid sammanträdet.

§ 20. Skyldighet att närvara

Kommunalråd bör närvara vid fullmäktigesammanträden för att, om fullmäktige så önskar, lämna upplysningar i förekommande ärenden. Revisorerna och verksamhetschefer eller tjänstepersoner i kommunen är skyldiga att lämna upplysningar vid fullmäktiges sammanträden, om fullmäktige begär det och om det inte finns något hinder mot det på grund av sekretess.

3. Hur ärenden väcks

§ 21. Ärenden

Ärenden i fullmäktige får väckas av en nämnd, ett kommunalt bolags styrelse, en ledamot genom motion och en revisor i vissa fall. Ärenden i fullmäktige får även väckas genom folkinitiativ.

Ordföranden ska se till att bara sådana ärenden avgörs, som har tillkännagetts enligt § 12. Ett brådskande ärende får dock avgöras om samtliga närvarande ledamöter beslutar det.

§ 22. Motioner

En motion ska vara skriftlig, och kan lämnas av en eller flera ledamöter. Ämnen av olika slag får inte tas upp i samma motion.

En motion väcks genom att den lämnas in till Kommunledningsstaben eller ges till Kommunfullmäktiges ordförande vid ett sammanträde.

En ersättare får enbart väcka en motion när ersättaren tjänstgör som ledamot vid ett sammanträde.

När motionen behandlas har den ersättare som väckt motionen rätt att yttra sig.

En motion bör beredas så, att fullmäktige kan fatta beslut inom ett år från det att motionen väcktes. Kommunstyrelsen ska två gånger per år redovisa de motioner som inte har beretts färdigt. Redovisningen bör lämnas för kännedom till fullmäktiges ordinarie sammanträden i april och oktober.

§ 23. Medborgarförslag

Den som är folkbokförd i kommunen får väcka medborgarförslag i fullmäktige.

Medborgarförslag ska vara skriftligt och måste innehålla adress och telefonnummer. Lämnas till kommunledningsstabens kansli eller vid ett fullmäktigesammanträde.

Fullmäktige remitterar förslaget till Kommunstyrelsen för beredning eller beslut beroende på ärendets art.

Medborgarförslag bör handläggas så att svar kan ges inom tolv månader.

§ 24. Revisorernas initiativrätt

Revisorerna kan initiera ärende i fullmäktige med anledning av sin granskning och om sin förvaltning, när de bedömer att så behövs. Fullmäktiges ordförande svarar för att sådana ärenden tas upp till behandling så snart som möjligt efter att beredning har skett.

§ 25 Bolagens initiativsrätt

Styrelsen i kommunalt bolag får väcka ärenden i fullmäktige, i sådana ärenden där bolaget är skyldigt att tillse att fullmäktige hålls informerade och får ta ställning.

4. Yttranderätt och frågor

§ 26. Yttranderätt

Vid sammanträden har varje ledamot rätt att uttala sig fritt i alla frågor som behandlas.

Ledamöter får yttra sig i turordning efter att ha begärt ordet. Turordningen får dock brytas för kort replik, enligt vad som särskilt överenskommits.

Om någon i sitt yttrande avlägsnar sig från ämnet eller tillåter sig personligen förolämpande uttryck, ska ordföranden uppmärksamma ledamoten på detta och kräva att det upphör. Rättar sig inte ledamoten efter det, så ska ordföranden frånta ledamoten ordet. I övrigt får inte någon avbrytas i sitt anförande.

Kommunens revisorer får delta i överläggningen när fullmäktige behandlar revisionsberättelsen och årsredovisningen, samt vid ett ärende som berör revisorernas egen förvaltning eller granskning. Revisorerna och deras sakkunniga ska alltid ges tillfälle att yttra sig vid fullmäktiges behandling av revisionsberättelsen.

Ordförande i en nämnd som inte är ledamot eller ersättare i fullmäktige har rätt att delta i överläggningen när fullmäktige behandlar ett ärende som berör nämndens ansvarsområde.

Kommunalråd som inte är ledamot i fullmäktige har rätt att närvara vid fullmäktiges sammanträden. Sådant kommunalråd får delta i överläggningar och framställa förslag men inte delta i besluten.

§ 27. Interpellationer

En ordinarie ledamot eller en tjänstgörande ersättare får i ett ärende som tillhör: fullmäktige, kommunstyrelsen eller annan nämnd, ställa frågor till ordföranden i kommunstyrelsen eller annan nämnd. Detta kan ske i form av en interpellation eller en fråga för att inhämta information.

En interpellation ska vara skriftlig och lämnas av ordinarie ledamot eller tjänstgörande ersättare.

Interpellationer ska avse ämnen som hör till fullmäktiges eller en nämnds handläggning.

En interpellation får inte avse ärenden som rör myndighetsutövning mot enskild.

Interpellationer bör enligt kommunallagen endast ställas i angelägenheter av större intresse för kommunen.

Interpellationen som lämnas in tas upp på fullmäktiges sammanträde och fullmäktige beslutar om den får ställas. En interpellation bör besvaras senast under det sammanträde som följer närmast efter det då interpellationen ställdes. Uppgift om att ett interpellationssvar kommer att lämnas vid visst sammanträde bör tas in i tillkännagivandet.

En ersättare som har ställt en interpellation får delta i överläggningen då svaret på interpellationen behandlas, oberoende av om ersättaren tjänstgör vid sammanträdet eller inte.

Om en interpellation avser förhållandena i ett sådan juridisk person som avses i kommunallagen 10 kap. 2-6 §§ får ordföranden i nämnd till vilken interpellationen har ställts, överlåta besvarandet till en av fullmäktige utsedd ledamot i styrelsen för en sådan juridisk person, eller till ordföranden i styrelsen eller annan nämnd i ett kommunalförbund som kommunen är medlem i.

§ 28 Enkla frågor

För att inhämta upplysningar får ledamöterna ställa frågor. Frågor ska avse ämnen som tillhör fullmäktiges eller en nämnds handläggning. De får inte avse ärenden som rör myndighetsutövning mot enskild. En fråga ska helst vara skriftlig och lämnas av en ordinarie ledamot. Frågan ska vara så formulerad att den omedelbart kan besvaras på mötet.

När en fråga besvaras får bara den som ställer frågan och den som svarar delta i överläggningen. Efter att frågan ställts och svar har lämnats, så ges frågeställaren och den som svarar möjlighet till replik på 1 minut vardera. Därefter är frågan färdigbehandlad.

Vad som ovan sägs om interpellation gäller i tillämpliga delar även fråga. Svaret på frågan behöver dock inte vara skriftligt.

§ 29. Talartid

Fullmäktiges gruppledare kan komma överens om tidsbegränsade anföranden. Denna tidsbegränsning gäller dock endast under den period som partierna kommit överens om och överenskommelsen beslutas av fullmäktige.

§ 30. Allmänhetens frågestund

Fullmäktiges sammanträden inleds med allmänhetens frågestund. Den som är kommunmedlem får ställa en allmänhetens fråga. Frågorna ska vara av allmänt intresse och handla om sådant som fullmäktige normalt behandlar. Frågor som rör eller innehåller information om enskilds personliga förhållande får inte ställas. Inte heller frågor som handlar om myndighetsutövning mot enskild.

För att svaren ska hinna förberedas ska skriftligt inlämnade frågor lämnas till Kommunledningsstabens kansli senast kl. 15:00 fredagen veckan före det sammanträde vid vilken frågan avses att ställas.

Frågeställaren kan personligen infinna sig vid sammanträdet och ställa sin fråga. Om frågan inte skickats in i förväg så kan dock svar på frågan behöva lämnas vid nästkommande sammanträde. Frågan kan även läsas upp av ordföranden. Anonyma frågeställare accepteras inte. Frågorna besvaras i den ordning de inkommit.

Information om allmänhetens frågestund bör finnas med i tillkännagivandet av sammanträdet.

5. Hur ärenden avgörs

§ 31. Beslut

Beslut fattas med enkel majoritet (stödjas med mer av hälften av rösterna) om inte något annat är föreskrivet, såsom vid bordläggning och återremittering.

Vid lika röstetal har ordförande utslagsröst, utom i ärenden som avser val eller anställning av personal, då beslut vid lika röstetal istället fattas genom lottning.

Varje ledamot i fullmäktige har en röst.

Ledamot har rätt att avstå från att delta i en omröstning eller i ett beslut. Detta ska anmälas till ordföranden innan beslutet fattas. Ledamot som inte gjort en sådan anmälan anses ha deltagit i beslutet om det fattas med acklamation.

Ordföranden är alltid skyldig att rösta när det behövs för att ärendet ska kunna avgöras.

§ 32. Yrkanden

När fullmäktige har förklarat överläggningen i ett ärende avslutad, går ordföranden igenom de yrkanden som har framställts under överläggningen och kontrollerar att de har uppfattats korrekt. Ordföranden befäster genomgången med ett klubbslag. Därefter får inte något yrkande ändras eller läggas till, om inte fullmäktige beslutar medge det enhälligt. Om ordföranden anser att det behövs ska den ledamot som har framställt ett yrkande göra det skriftligt.

§ 33. Omröstning och reservation

Vid omröstning avger ledamöterna sina röster genom handuppräckning.

Om en ledamot har reserverat sig mot ett beslut och ledamoten vill motivera reservationen, ska ledamoten göra det skriftligt. Motiveringen ska lämnas till sekreteraren före den tidpunkt som har fastställts för justeringen av protokollet.

§ 34. Bordläggning och återremiss

Ett ärende ska bordläggas eller återremitteras, om minst en tredjedel av de närvarande ledamöterna begär det.

Om ärendet tidigare bordlagts eller återremitterats på detta sätt krävs dock enkel majoritet.

För bordläggning eller återremiss i fråga om val krävs enkel majoritet.

Ett beslut om återremiss ska motiveras.

Ett bordlagt ärende ska behandlas på fullmäktiges nästa sammanträde, om fullmäktige inte beslutar något annat.

Ett återremitterat ärende ska snarast efter den ytterligare beredningen tas upp till ny prövning.

§ 35. Val

Val ska vid omröstning ske med slutna sedlar.

Om valet inte är proportionellt ska valsedel vara enkel, sluten och omärkt samt fri från all tvetydighet i fråga om personernas namn.

Valsedel ska uppta namn på samma antal personer, som valet avser. Om proportionellt val finns särskilda föreskrifter.

6. Administration

§ 36. Administrativ service

Fullmäktige har rätt att erhålla sekreterare från Kommunledningsstaben.

§ 37. Förvaring av handlingar

Fullmäktiges protokoll och övriga handlingar ska förvaras på Kommunledningsstaben. Kommunstyrelsen svarar för vård och förvaring av fullmäktiges arkivhandlingar enligt arkivlagen, arkivreglemente och upprättad dokumenthanteringsplan. Värdehandlingar ska förvaras på betryggande sätt.

7. Revision

§ 38. Löpande redovisning till fullmäktige

Revisorerna redovisar löpande resultatet av sin granskning till fullmäktige. De sakkunnigas rapporter samt rapporter och bedömningar från revisorerna tillställs fullmäktiges presidium så snart en granskning är avslutad. Rapporterna tas upp för kännedom på fullmäktiges nästa sammanträde.

I revisionsberättelsen förtecknas de rapporter som förmedlats till fullmäktige och som formellt hör till revisionsberättelsen.

Hjälpte informationen på sidan dig?