Våldbejakande extremism

Handlingsplan mot våldsbejakande extremism.

Antaget av Kommunfullmäktige den 29 januari 2018, § 10.

Inledning

I en demokrati har alla rätt att uttrycka sina politiska åsikter, även sådana som kan uppfattas som obekväma. Politiska handlingar som står i strid med demokratins grundläggande spelregler kan dock aldrig accepteras. Det är därför viktigt att värna demokratin mot våldsbejakande extremism.

Våldsbejakande extremism är ett samlingsbegrepp för rörelser, ideologier eller miljöer som inte accepterar en demokratisk samhällsordning och som främjar våld för att uppnå ett ideologiskt mål. Ett öppet och demokratiskt samhälle kan aldrig göra sig helt osårbart för våldsbejakande extremism. I olika sammanhang och under olika omständigheter kommer individer att lockas att ta till våld eller att bryta mot lagen för att försöka uppnå förändringar i samhället. Det kan t.ex. röra sig om att hindra andras demonstrations- och åsiktsfrihet, hot och våld mot meningsmotståndare eller hets mot folkgrupp.

Sommaren 2014 tillsattes en nationell samordnare mot våldsbejakande extremism. Huvuduppdraget för den nationella samordnaren är att stärka och stödja lokal samverkan i syfte att förebygga våldsbejakande extremism. Alla kommuner har en kontaktperson som samordnar det lokala arbetet kring våldsbejakande extremism.

Varje kommun ska ha en lokal handlingsplan mot våldsbejakande extremism. Syftet med handlingsplanen är att:

  • öka kunskapen om begreppet våldsbejakande extremism
  • att tydliggöra ansvarsfördelningen för att klargöra vem som gör vad
  • att visa på vikten av att agera och reagera tidigt
  • att ge redskap som ökar individens möjlighet att själv påverka utvecklingen

Arvika kommun kommer att gå med i projektet ”Värna Värmland mot våldsbejakande extremism” för att säkra tillgången till expertkompetens inom området. Projektet leds av brottsförebyggande centrum i Värmland.

Målet med handlingsplanen är:

  • att minimera riskerna för att kommuninvånare lockas in i våldsbejakande grupper eller organisationer
  • att tydliga strukturer identifieras för hur arbetet kring våldsbejakande extremism ska bedrivas inom kommunens ansvarsområden
  • att höja kunskapsnivån kring vårt samhälles grundläggande värderingar, vilket i sin tur skapar en tryggare vardag för kommunens invånare

För att kunna arbeta på ett effektivt sätt mot våldsbejakande extremism krävs en bred samverkan. Rekommendationerna från den nationella samordnaren är att en samverkan bör ske mellan skola, socialtjänsten, fritidsverksamheten, kommunens säkerhetsfunktion och polisen. Även landstinget och bostadsbolaget bör ingå i samverkan.

Inom kommunen finns en arbetsgrupp, tillika ledningsgruppen för Lärande och stöd som kompletteras med säkerhetssamordnare och kommunpolis. Styrgrupp för arbetet är ledningsgruppen för samverkan.

Förankring:

För att lyckas i arbetet är förankringen av handlingsplanen av stor betydelse. Det är viktigt att kunskapen sprids till samtliga medarbetare inom kommunkoncernen, oavsett arbetsplats.

Revidering och uppdatering:

Handlingsplanen revideras inför varje ny mandatperiod. Lägesbilden som arbetet utgår från stäms av i den operativa arbetsgruppen, flera gånger per år.

Bakgrund

Definition av begreppet våldsbejakande extremism

”Våldsbejakande extremism handlar om att bruka våld som medel för att förverkliga extrema ideologiska åsikter och idéer” (Samtalskompassen).
Begreppet handlar om personer eller grupper som vill skada eller sätta det demokratiska systemet ur spel. De våldsbejakande hoten består främst av fyra olika kategorier: religiösa extremer, vänster respektive höger extremer samt ”den ensamma tyste” som nästan obemärkt kan radikaliseras. Den ensamme tyste kan givetvis radikaliseras även åt den religiösa hållet eller mot vänster- och högerextrem.

De våldsbejakande miljöerna i Värmland

Vit makt-miljön

Den nationalsocialistiska miljön har av tradition ett starkt fäste i Värmland. Länet ingår också i det mest aktiva ”näste” som organiseras från Dalarna av Nordiska motståndsrörelsen. Vit makt-miljön består till stora delar av unga män och de flesta lämnar rörelsen innan tjugofemårsåldern.
Vit makt-miljön utgör främst ett hot mot enskilda personer, framförallt angrips personer med utländsk bakgrund, HBTQ-personer samt politiska motståndare. Det vanligaste brottet är hets mot folkgrupp.

Vid Brottsförebyggande centrums kartläggning under 2014 var det nyligen nedlagda Svenskarnas Parti som stod för den i särklass största andelen aktiviteter.

Den mest hårdföra och militanta organisationen Svenska Motståndsrörelsen (Även benämnd Nordiska motståndsrörelsen) finns också representerad i länet. Närheten till Norge är oroande eftersom organisationen eftersträvar ett större samarbete med sina norska kollegor. Värmland har därför ett strategiskt läge för gemensamma möten. Nordisk ungdom har också genomfört ett antal aktioner senaste året.

Autonoma miljön

Den vänsterautonoma miljön består av ett begränsat antal ungdomar, både killar och tjejer som utifrån en ideologisk målsättning hotar och attackerar förtroendevalda, myndighetspersoner och meningsmotståndare. Målet är att skapa ett klasslöst samhälle utan någon auktoritet som styr.

Deras främsta motståndare är personer inom vit makt-miljön och kampen mot rasism och fascism är central. Miljön är positivt inställd till mångkultur, feminism och HBTQ-personers rättigheter men anser att det demokratiska systemet inte gör tillräckligt och ska därför sättas ur spel.

Värmland kan idag inte uppvisa någon fast grupp inom vänsterextrema organisationer, delvis hänger detta samman med att arbetet bedrivs i lösliga nätverk. Det finns dock anhängare till huvudgruppen Antifascistisk aktion (AFA) framförallt i Karlstadsregionen. Gruppen Revolutionära fronten (RF) har meddelat att verksamheten är nedlagd.

Våldsbejakande religiös extremism

I Sverige har den religiösa extremismen tidigare mest utgjorts av högerorienterad kristen fundamentalism. Under senare år har bilden förändrats och vi ser idag en ökning av en islamistisk al-Qaidainspirerad ideologi med rötter i den militanta jihadismen. (Jihad står för religiös kamp). På senare tid kan vi också se ett ökat fokus på IS som framförallt är aktiva i Syrien och Irak.

Till skillnad från vänster- och högerorienterade organisationer driver inte dessa religiösa grupper ambitiösa hemsidor eller föreningsverksamhet i vanlig bemärkelse även om organisationerna aktivt använder sociala medier för att föra fram sin propaganda och rekrytera nya anhängare. De ofta brutala Youtube-filmer som uppmärksammats på senare tid är ett viktigt medel i strategin att locka sympatisörer och visa handlingskraft.

Organisationerna ger sig både på regimer i muslimska länder och mål i Europa och USA som inte anses stå för den rätta tron. Hotbilden i Sverige är inte alarmerande i dagsläget men samtidigt är det inom denna grupp som risken för enskilda attentat är störst. En annan del av problemet är svenskar som reser till framförallt Syrien för att strida för IS. Dessa terrorresenärer utgör givetvis en fara på plats men också för vad som kan iscensättas efter att personen återvänt hem till Sverige, Till exempel ”den sociala smittoeffekten” som kan locka unga i riskzonen att radikaliseras.

Att göra en lokal riskbedömning är svårt eftersom det inte finns några organisationer som är lätta att följa. Risken bedöms dock vara relativt liten eftersom andelen ”andra generationens invandrare”, som är den mest utsatta gruppen för rekrytering är låg både i länet och i kommunen. Det gäller dock att ha en god kunskap om hur miljön ser ut för att kunna agera och hjälpa till om bilden förändras. Problem inom religiös extremism är hårt knutet till enskilda individer, därför kan problembilden snabbt förändras.

Den ensamme tyste

Den ensamme tyste (DET) kan återfinnas inom alla av ovanstående kategorier men också agera helt fristående, kanske utifrån ett eget trauma eller egen agenda.

Från tragiska skolskjutningar som vi framförallt ser som en amerikansk företeelse men som även förekommit i Finland och som varit hotande nära även i Sverige går det ofta att spåra attentaten till en ensam gärningsman som ibland har mycket banala motiv till sitt handlande. Ensamhet, ett växande hat och frustration i kombination med en personlig problematik skapar ibland tickande bomber som kan explodera utan att vi haft förmåga att se signalerna i förväg. I Värmland finns i likhet med andra län där jaktintresset är stort, stor tillgång på jaktvapen.

Fyra vägar in

Brottsförebyggande rådet (BRÅ) och Säkerhetspolisen (SÄPO) har tagit fram en schematisk bild av fyra vägar in i radikalisering som kan fungera som en hjälp vid försök att förstå vad det är som händer.

  • Utagerarens väg: Ofta en person med problemfylld bakgrund. Det kan handla om missbruk, krigstrauma eller kriminalitet. Det är en ung person, oftast kille som aktivt söker spänning och lockas av den våldsamma miljön.
  • Grubblarens väg: Grubblaren är en person som söker svar på frågor om livet. Ingången är sällan våldsam utan vägen till extremism går via ideologiska studier. Ofta är denna personlighet till en början lugn och lite tillbakadragen.
  • Familjens väg: Här pratar vi om ”det svarta överlämnandet”. Familjemedlemmar eller andra närstående har själva extrema åsikter eller godkänner de ställningstagande som görs. För det mesta kommer dessa från familjer med ingen eller liten kontakt med personer av andra livsåskådningar.
  • Kontaktsökarens väg: För kontaktsökaren är det gemenskap och närhet som är det typiska. Det kan handla om slump vilken typ av organisation personen hamnar i. Många av de extrema organisationerna är duktiga på att locka till sig sökaren genom att erbjuda samhörighet och en gemensam yttre fiende.

Push- och pullfaktorer ¹

Även om grupperna skiljer sig radikalt från varandra så finns det stora likheter i vad som lockar personer in i extrema miljöer. Oftast handlar det om känslomässiga orsaker och forskningen talar om push- och pullfaktorer.

Pushfaktorer är det som genom yttre påverkan styr en individ mot våldsbejakande miljöer medan pullfaktorer är sådant som lockar till en radikalisering.

Nedan följer några exempel på de respektive begreppen:

Pushfaktorer

  • Upplevelser av utanförskap
  • Identitetssökande
  • Söker spänning
  • Låg självkänsla
  • Starkt samhällsengagemang
  • Globala orättvisor
  • Upplevda besvikelser kring demokrati och samhälle

Pullfaktorer

  • Känsla av makt och kontroll
  • Status av att vara någon
  • Social gemenskap
  • Övertygelse om att handla rätt
  • Trygghet och känslan av att hittat hem

Självklart finns det andra orsaker men en kombination av dessa finns ofta med när en persons engagemang i en extrem organisation utreds.

¹Brottsförebyggande centrum, lokal handlingsplan, malldokument, 2016

Genomförande på lokal nivå

För att kunna jobba aktivt mot våldsbejakande extremism på en lokal nivå krävs en bred samverkan och en väl förankrad handlingsplan.

Ledningsgruppen för lärande och stöd, tillsammans med säkerhetssamordnare och kommunpolis, har utsetts som arbetsgrupp och leder det operativa arbetet mot våldsbejakande extremism.

Övergripande ansvar

  1. Arbetsgruppen (Los ledningsgrupp) står för det övergripande ansvaret när det gäller hur det förebyggande arbetet ska utformas. Vid behov av generellt förebyggande insatser (grön nivå) eller specifikt förebyggande insatser (gul nivå) så ska arbetsgruppen sammankallas. Arbetsgruppen ansvarar då för att upprätta kontakt med andra relevanta aktörer och att efterfråga stöd vid behov. Vid behov av individinriktade förebyggande insatser (röd nivå) kontaktas socialtjänsten och polisen direkt. Socialtjänsten och polisen informerar då arbetsgruppen fortlöpande.
  2. Av kommunen utsedd kontaktperson (säkerhetssamordningen) ansvarar för kontakten med Värna Värmland samt är kontaktperson gentemot den nationella samordnaren. Kontaktpersonen ska hålla arbetsgruppen uppdaterad med information från Värna Värmland och den nationella samordnaren. Kontaktpersonen samordnar kontakten med kommunpolisen och SÄPO om behov uppstår. Kontaktpersonen ska vara behjälplig med att organisera föreläsningar som ges via projektet Värna Värmland.
  3. Inom de kommunala verksamheterna görs en anmälan av oro kring personer och /eller grupper till närmsta chef. Närmsta chef anmäler detta sedan vidare till socialtjänst, detta kallas orosanmälan och görs till socialtjänstens reception. Samt till polis och SÄPO, med tanke på lagen som kriminaliserar terrorresor. OBS! Pågående brott måste polisanmälas direkt! Se checklista, bilaga 1.
    Socialtjänsten och polisen informerar i efterhand arbetsgruppen och konsulterar den vid behov.
    Växeln ska hänvisa samtal om våldsbejakande extremism som innebär en orosanmälan till socialtjänstens reception. Övriga frågor om våldsbejakande extremism hänvisas till rädda barnens orostelefon.
  4. Chefer inom kommunen är skyldiga att känna till handlingsplanens innehåll och implementera planens syfte och mål i sin verksamhet. Som chef ansvarar du även för att sprida checklistor till dina medarbetare.
  5. Som anställd inom kommunen bär du ett ansvar att ständigt arbeta med generella förebyggande insatser (grön nivå) för att upprätthålla sunda åsikter och ett öppet inkluderande samhälle Oro kring att en person är på väg in i våldsbejakande extremistisk miljö ska tas på allvar och anmälas till närmsta chef. Närmsta chef anmäler detta sedan vidare till socialtjänst samt polis och SÄPO. Det är också vårt gemensamma ansvar att uppmärksamma risken för infiltration bland medarbetare.

Praktiskt arbete

Det vardagliga arbetet delas in i tre nivåer; grönt, gult och rött läge. Oavsett vilken nivå som definierats är det viktigt att arbetet bedrivs ur ett förebyggande och stödjande perspektiv.

Grön nivå - Generellt förebyggande arbete

Grön nivå är ett normalläge där värdegrundsarbete, samtal och dialog syftar till att upprätthålla sunda åsikter och ett öppet och inkluderande samhälle.
Insatserna är generella, det vill säga att de riktar sig till alla, till exempel på en skola, arbetsplats eller i en förening. I grönt läge pågår också omvärldsanalys och kunskapsspridning.

Ett viktigt syfte med ett aktivt arbete även under grönt läge är att tidigt upptäcka tecken på oro och att vara väl förberedd om något händer. Det finns olika tecken på att de generella insatserna behöver stärkas i en stadsdel eller kommun.

Dessa tecken kan vara:

  • Personer vi möter ger uttryck för oro och en känsla av otrygghet
  • Att tilliten brister mellan människor i kommunen
  • Att det dyker upp klotter, klistermärken eller annat som riktar sig mot grupper i samhället, anmäl till polisen 114 14, mer info om anmälningar finns i bilaga 1.
  • Att det finns grupper som känner sig diskriminerade
  • Att individer eller grupper står utanför den sociala samhörigheten

Med ett väl strukturerat arbete finns det tid och rutiner för att hantera eventuella störningar eller uppkommen oro.

Gul nivå - Specifikt förebyggande insatser

Gul nivå innebär att det finns en identifierad problematik. Det kan handla om signaler från en skola, polis eller socialtjänst om en förhöjd risk. Arbetet här inriktar sig på en specifik problematik och det kan bli aktuellt att kalla samman skolpersonal, poliser och socialarbetare för att diskutera en grupp som väckt oro eller på grund av inträffade händelser i samhället.

Tecken på oro som kan peka på en möjlig koppling till våldsbejakande extremism:

  • personer som signalerar åsikter och budskap genom våldsbejakande symboler och märken
  • personer ger uttryck för olika konspirationsteorier och hat mot bestämda grupper
  • osunda gängbildningar och sammankomster som kan kopplas till extrema organisationer
  • att unga tycker att det är okej med våld i vissa situationer för att protestera mot eller ändra samhället
  • att unga lägger av med fritidsintressen och lämnar gamla kompisar och gäng för att ge uttryck för något av övriga tecken
  • mobbning eller trakasserier ökar
  • skadegörelse och klotter tilltar

Dessa tecken innebär inte med automatik att det finns personer som radikaliserats men det finns en tydligt förhöjd risk och det är viktigt att det dokumenteras för att underlätta eventuellt fortsatt arbete kring problematiken. Verksamheterna dokumenterar enligt ordinarie uppdrag, kom ihåg att göra en polisanmälan om brott har begåtts, exempelvis klotter.

Oroas du över något som du vill lyfta i någon av våra samarbetsgrupper anmäls detta till din närmsta chef, som i sin tur tar kontakt med socialtjänsten samt polis och SÄPO.

Röd nivå - Individinriktade förebyggande insatser

Hamnar läget på röd nivå innebär det att det finns en tydlig och individinriktad problematik. På röd nivå finns personer med ett uttalat riskbeteende som redan har, eller som löper stor risk att begå våldshandlingar eller annan kriminell verksamhet som går att koppla till hens ideologi eller åsikter.

Exempel på riskbeteende kan vara:

  • personer som tillbringar mycket tid med att studera hemsidor, böcker och filmer med ett tydligt extremistiskt budskap
  • personer som är inblandade i tydliga händelser med inslag av våld eller upplopp grundade i extrema åsikter
  • personer uppträder med tydliga märken och symboler som står för en extrem ideologi
  • personer är inblandade i annan kriminalitet som kan kopplas till hens extrema åsikter

Det kan vara svårt att avgöra vad som ska klassas som extrema och våldsbejakande åsikter men det kan till exempel handla om:

  • intoleranta åsikter som förkastar demokratiska principer
  • en konspiratorisk syn på andra människor och grupper t.ex. judar, invandrare, kapitalister eller homosexuella
  • argumenterar för absoluta lösningar med tydliga våldsinslag
  • försöker att legitimera sina åsikter genom en stark misstro mot rådande samhällsordning

Utöver ovanstående kan förändringar också ses i en persons umgänge som kan tyda på en förhöjd risk:

  • personen isolerar sig både från vänner och familj
  • personen börjar umgås i nya kretsar som kan ge anledning till oro, till exempel kriminella gäng
  • byter eller slutar med fritidsintressen
  • uppträder aggressivt och lättprovocerat

För att göra en riktig bedömning när det gäller oro kring en person eller grupp är det viktigt att värdera konsekvenserna av olika insatser. Det kan ibland till och med vara effektivare att vara passiv och inte ingripa alls men för att göra en sådan bedömning gäller det att olika möjligheter och scenarion analyserats.

En värdering kan till exempel ta hänsyn till:

  • vad säger sekretesslagstiftning och/eller anmälningsplikt?
  • riskerar en insats att förvärra och stigmatisera individen och göra insatsen kontraproduktiv?
  • finns det risk att förlora viktiga sociala aktörer kring personen?
  • kan situationen ha missbedömts och övertolkningar gjorts? Har till exempel de tecken som skapat oron andra förklaringar eller orsaker?
  • kan ett passivt agerande leda till en normalisering?
  • finns det risk att situationen förvärras om inget görs?

När åtgärder beslutas finns olika insatser som kan användas och som beroende på situation fungerar olika bra. Socialtjänsten kan ge insatser i såväl öppna former som i form av placering utanför hemmet, både enligt SoL och LVU. Socialtjänsten kan också erbjuda råd och stöd som service.

Vid en situation på röd nivå sammankallas polis, socialtjänst och säkerhetssamordnare och åtgärder bedöms utifrån varje enskilt fall.

Här följer några exempel på saker som är viktiga för ett lyckat arbete:

  • Dialog. Samtalet bör alltid finnas med som utgångsläge oavsett på vilken nivå vi går in. Att bygga tillit och en relation är avgörande för hur väl vi ska lyckas i arbetet. Här är det viktigt att samtalsledaren är väl förberedd och klarar av att befinna sig i ett samtal där moralkompassen kanske pekar åt helt motsatt håll än hens egen.
  • Samverkan. Här kommer samverkansgrupper och etablerade samarbeten på prov. Ett väl utvecklat förarbete leder till ett smidigt och framgångsrikt handlande.
  • Nätverk. Genom att i förväg upparbeta professionella nätverk finnd god tillgång till en bred kunskapsbank när behov uppstår.
  • Information. Det är viktigt att veta i förväg vem och vilka som bör delges information i ett ärende. När skall till exempel polis kopplas in? Vem på socialen är ansvarig för den person det gäller? På vilket sätt skall skolan inkluderas?
  • Stödinsatser. Vilket stöd behöver personen eller personerna för att riskerna ska minska? Här handlar det ofta om ett brett övergripande förebyggande arbete. Det gäller att vara vidsynt och se en rad olika möjligheter och aktörer. Till exempel är arbetsförmedling och försäkringskassa ofta viktiga aktörer när det gäller att bryta isolering och arbetslöshet. Har vi kunskap om vilka personer som finns inom familjen eller vänkretsen som är viktiga? Finns det någon myndighetsperson som har ett högt förtroendekapital som är värd att kontakta?

Ovanstående punkter är bara exempel på insatser som kan leda framåt. Varje ärende är alltid unikt och kräver också unika lösningar. Är verksamheten väl förberedd ökar dock flexibiliteten i de möjligheter som finns och de åtgärder som sätts in.

Orostelefon

Den nationella orostelefonen hanteras av Rädda Barnen. Orostelefonen nås via 020-100 200, samtalet är kostnadsfritt, kan vara anonymt och används för att få stöd och råd. Mer info på Rädda barnens webbplats samt i bilaga 4.

Kommunens kontaktperson gentemot Rädda Barnen är säkerhetssamordnaren.

Hjälpte informationen på sidan dig?