Krisberedskap, civilt försvar mm

Inledning

Förutsättningarna för säkerhetsarbetet förändras snabbt. Många av de faktorer som gjort vårt samhälle framgångsrikt, skapar också sårbarheter. De bredare hoten och ett nytt säkerhetspolitiskt läge ställer nya krav på att tänka strategiskt. Kommunen behöver därför stärka sin förmåga att effektivt och samordnat möta omedelbara och långsiktiga hot och utmaningar.

Den gemensamma säkerheten och arbetet med att förebygga brott, samhällsstörningar, kriser och krig är ett ansvar för hela det svenska samhället. I arbetet med samhällsskydd och beredskap har kommunen ett särskilt utpekat ansvar att skydda de värden som regering och riksdag har bestämt.

Detta program gäller för hela Arvika kommunkoncern.

Syfte

Styrdokumentets syfte är att beskriva kommunens övergripande inriktning och prioriteringar för arbetet med civil beredskap , säkerhetsskydd, informationssäkerhet och det brottsförebyggande arbetet under perioden 2023–2026.

Det syftar även till att utveckla den kommunala styrningen av arbetet så att styrelse, nämnder och bolag i större utsträckning involveras.

Syftet är vidare att beskriva hur kommunen avser att fullfölja de åtagande som beskrivs i överenskommelse om kommunernas krisberedskap och i överenskommelse om kommunernas arbete med civilt försvar.

Styrande dokument

Kommunens säkerhetsarbete styrs av flera olika lagar, direktiv samt överenskommelser:

• Lag (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap
• Säkerhetsskyddslag (2018:585)
• Lag om kommuners ansvar för brottsförebyggande arbete (2023:196)
• NIS-direktivet
• Lag (2018:1174) om informationssäkerhet för samhällsviktiga och digitala tjänster
• CER-direktivet
• Överenskommelse om kommunernas krisberedskap 2019-2022 (förlängt till 2023)
• Överenskommelse om kommunernas arbete med civilt försvar 2018-2020 (förlängt till 2023)
• Överenskommelse om samverkan inför, under och efter samhällsstörning i Värmlands län

Avgränsning

Styrdokumentet omfattar inte arbetet inom ramen för Lag om skydd mot olyckor (LSO). Detta arbete beskrivs i kommunens Handlingsprogram för skadeförebyggande insatser och räddningstjänst i Arvika kommun 2022 – 2024.

Fastställande och uppföljning

Kommunfullmäktige fastställer programmet under mandatperiodens första år. Programmet följs upp i samband med den årliga uppföljningen som redovisas till Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) samt till Länsstyrelsen Värmland. Uppföljningarna redovisas för Kommunstyrelsen. Kommunen ansvarar för att uppföljning och utvärdering genomförs.

Vissa åtgärder i detta dokument behöver hanteras i verksamheternas årliga planering. Civil beredskap följs upp årligen enligt Lag (2006:544) om kommuners och regioner åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap.

Vision - Ett Arvika som glöder

Arvikas nya vision beskriver kommunens långsiktiga inriktning och politikens vilja. Programmet harmoniserar med kommunens vision samt andra styrande dokument inom kommunkoncernen.

Organisation och ansvar

Kommunstyrelsen har ett övergripande ansvar för interna säkerhets- och säkerhetsskyddsfrågor i kommunen. Kommunstyrelsen ansvarar även för kommunens uppgifter enligt lagen (2006:544) om kommuners och regioners åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap.

Vid extraordinära händelser kan kommunens krisledningsnämnd överta ansvaret från en eller flera nämnder. Det finns ett särskilt reglemente för krisledningsnämnden.

Under höjd beredskap kan kommunstyrelsen fatta brådskande beslut i stället för kommunfullmäktige. Fullmäktige, kommunstyrelsen och andra nämnder är beslutföra med 1/3 av ledamöterna på plats.

Säkerhetssamordningen är placerad på Räddningstjänsten i Arvika och har räddningschefen som närmaste chef.

Säkerhetssamordningen har till uppgift att övergripande driva och samordna arbetet med civil beredskap i kommunkoncernen samt frågor som rör informationssäkerhet och brottsförebyggande frågor. Säkerhetssamordningen utgör även en del av kommunens säkerhetsskyddsorganisation samt signalskyddsorganisation. Säkerhetsskyddschefen är i den rollen direkt underställd kommundirektören.

Civilrättsligt samverkansavtal

Det finns två civilrättsliga samverkansavtal som reglerar den gemensamma säkerhetssamordningen mellan Arvika, Eda, Säffle och Årjängs kommuner. För krisberedskap och civilt försvar innebär detta att statsbidragen tilldelas Arvika kommun som säkerställer bemanning och verksamhetskostnader. För informationssäkerheten finns ett särskilt avtal som styr arbetet med informationssäkerhet och kostnadsfördelningen av denna tjänst. Den nya lagen ”Kommuner mot brott” kommer även den att regleras med ett civilrättsligt samverkansavtal mellan kommunerna. En ekonomisk uppföljning sker i samband med den årliga uppföljningen för LEH.

Civilt försvar

Kommunens uppdrag gällande civilt försvar regleras i första hand i Lag (2006:544) om kommuners och regioners åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap. Uppdraget är brett och staten har tillsammans med Sveriges kommuner och regioner valt att stödja kommunerna i hur uppdraget ska hanteras. Detta finns beslutat i Överenskommelse om kommunernas arbete med civilt försvar 2018-2020. Överenskommelsen har förlängts årligen och sträcker sig nu till 2023. Ett arbete med att ta fram en ny överenskommelse pågår.

Utgångspunkten för arbetet med civilt försvar är krisberedskapen. Kommunen ska i så lång utsträckning som möjligt arbeta med att skapa synergieffekter, det vill säga att satsningar vi gör kopplat till totalförsvaret ska ha bäring även på andra områden i kommunen.
Processen att återuppta arbetet med totalförsvar går inte att fullt ut överblicka. Dels beror det på att det säkerhetspolitiska läget i vår omvärld spelar roll för hur Sverige ska agera, dels att det finns nya förutsättningar för hur man bygger ett totalförsvar. Det innebär att centrala myndigheter inte har klargjort för alla delar av totalförsvaret, vilket direkt påverkar hur vi som kommun ska planera för vår uppbyggnad.

Eftersom inte processen går att överblicka tas ett nytt inriktningsbeslut för arbetet med civilt försvar årligen. Inriktningsbeslutet tas av kommundirektören och behöver harmonisera med överenskommelsen samt det regionala krishanteringsrådet i Värmland. De lokala målen för arbetet med krig beskrivs därför generellt.

Övergripande mål och inriktning

Samhällsskydd och beredskap kan beskrivas med bilden nedan, se figur 1 . Vi ska skydda de nationella målen, ofta benämnt som samhällsviktiga verksamheter, mot det som hotar. För att lyckas med detta behöver vi skapa en förmåga hos de aktörer som ska agera. Det finns olika styrinstrument för att säkerställa förmågan.

Det som hotar

• Olyckor
• Kriser
• Krig

Det som ska skyddas

• Människors liv och hälsa
• Samhällets funktionalitet
• Demokrati, rättssäkerhet och
  mänskliga fri- och rättigheter
• Miljön och ekonomiska värden
• Nationell suveränitet

De som ska agera

• Den offentliga sektorn
• Näringslivet
• Det civila samhället
• Den enskilda individen

Den förmåga som ska skapas

• Förebygga händelser
• Hantera händelser

Styrinstrument

• Regelstyrning
• Ekonomisk styrning
• Kunskapsstyrning

Arvika kommuns krishantering bygger på ett samspel mellan kommunens verksamheter, bolag och övriga aktörer i samhället. Tre principer är vägledande för det svenska krishanteringssystemet:

• De som ansvarar för en verksamhet under normala förhållanden har det också under en krissituation. Det ingår även att initiera och bedriva samverkan.
• Under en kris ska organisation och lokalisering så långt som det är möjligt fungera på samma sätt som vid normala förhållanden.
• Närhetsprincipen. En kris hanteras där den inträffar, av de närmast berörda och ansvariga. Detta hindrar inte verksamheten från att söka hjälp för att hantera krisen.

Med samhällsviktig verksamhet avses verksamhet, tjänst eller infrastruktur som upprätthåller eller säkerställer samhällsfunktioner som är nödvändiga för samhällets grundläggande behov, värden eller säkerhet. I detta sammanhang ska verksamhet förstås som ett vidare begrepp. Verksamhet, tjänst eller infrastruktur inkluderar exempelvis även anläggningar, processer, system och noder.

Nationella mål

De nationella målen för vår säkerhet; att värna befolkningens liv och hälsa, samhällets funktionalitet och förmågan att upprätthålla våra grundläggande värden som demokrati, rättssäkerhet och mänskliga fri- och rättigheter, samt skydda nationell suveränitet.

Kommunen ska arbeta för att minska risken för att oönskade händelser inträffar, för att reducera konsekvenserna om något ändå inträffar och för att ha en god förmåga att hantera samhällsstörningar. Kommunen ska även uppnå en grundläggande förmåga till civilt försvar.

LEH följs upp varje år av MSB och Länsstyrelsen genom indikatorer som bedömer kommunens generella krisberedskap. Indikatorerna finns att läsa i MSBFS 2015:05. Resultatet av uppföljningen rapporteras årligen till kommunstyrelsen.

Målen för det civila försvaret följs inte upp på lokal nivå. Kommunen bistår istället Länsstyrelsen i sitt uppdrag att ta fram en förmågebedömning för Värmland. Förmågebedömningen är en del av underlaget för nästkommande försvarsbeslut.

Lokala mål

De lokala målen för arbetet med krisberedskap och samhällsstörningar anges i två nivåer, övergripande säkerhetsmål och verksamhetsspecifika säkerhetsmål. Dessa mål gäller övergripande för all verksamhet i kommunkoncernen och kommunala samhällsviktiga verksamheter behöver vara insatt i detta program.

Övergripande säkerhetsmål

Arvika kommun ska ha en god förmåga att undvika, motstå och hantera kriser, samhällsstörningar och krig.

Verksamhetsspecifika säkerhetsmål

Före

• Kommunala samhällsviktiga verksamheter ska arbeta systematiskt med kontinuitetshantering och tillhörande åtgärdsplaner för att kunna bedriva verksamheten utan att drabbas av oacceptabla avbrott.
• Kommunen ska vidta förebyggande åtgärder utifrån risk- och sårbarhetsanalysen för att minska risken för oönskade händelser samt öka kommunens förmåga.
• Kommunens arbete med civilt försvar följer den överenskommelse som finns framtagen mellan SKR och staten.

Under

• Kommunen ska ha rutiner och instruktioner som stöd i arbetet med att hantera kriser, samhällsstörningar och krig.
• Nyckelpersoner i den kommunala krisledningen ska vara utbildade och övade för detta.

Efter

• Kommunen ska utreda och utvärdera inträffade kriser och samhällsstörningar.
• Erfarenheter från dessa utredningar och utvärderingar ska användas som underlag för att öka den kommunala krishanteringsförmågan.

Indikatorer

• Antalet utbildade i stabsmetodik
• Antalet genomförda övningar
• Andel samhällsviktiga kommunala verksamheter med uppdaterade kontinuitetsanalyser
• Antalet utbildade i informationssäkerhet
• Antalet anmälda informationssäkerhetsincidenter
• Antalet anmälda säkerhetsskyddsincidenter

Uppföljning

Uppföljning av mål sker i samband med den årliga uppföljningen kopplat till LEH. Resultatet presenteras för kommunstyrelsen.

Ansvar, organisation och styrning

Kommunfullmäktige fastställer detta styrdokument. Kommunstyrelsen ansvarar för att kommunens plan för arbetet med civil beredskap, säkerhetsskydd, informationssäkerhet samt brottsförebyggande frågor följs och hålls aktuella.

Varje nämnd och bolagsstyrelse är, utifrån detta program, ansvarig för civil beredskap, säkerhetsskydd, informationssäkerhet samt brottsförebyggande arbete inom sitt verksamhetsområde. Ansvaret följer verksamhetsansvaret, och linjeverksamheten.

Alla medarbetare har ett ansvar för att följa uppställda styrdokument. Det samma gäller när tillfällig personal eller extern aktör/ uppdragstagare anlitas.

Arbetet med civil beredskap, säkerhetsskydd, informationssäkerhet samt brottsförebyggande frågor ska i så stor utsträckning som möjligt integreras i det ordinarie arbetet.

Inriktningen för kommunkoncernens samlade verksamheter:

• Medverkar i kommunens arbete inom civil beredskap, säkerhetsskydd, informationssäkerhet samt brottsförebyggande frågor.
• Bedriver kontinuitetshantering inom samhällsviktiga verksamheter samt inom de verksamheter som utgör viktiga stödfunktioner för dessa.
• Ställer sina resurser till förfogande vid; en samhällsstörning, extraordinärhändelse och ytterst vid höjd beredskap.
• Säkerställer att krav på civil beredskap beaktas i upphandling som gäller samhällsviktig verksamhet.
• Beaktar säkerhetsskyddslagen
• Bedriver ett systematiskt säkerhetsarbete
• Bedriver ett systematiskt informationssäkerhetsarbete

Arbetsuppgifter avseende civil beredskap

Riskgruppen

Kommunala samhällsviktiga verksamheter deltar i kommunkoncernens tvärsektoriella samverkansgrupp ”Riskgruppen”. Kommundirektörens ledningsgrupp fastställer uppdraget åt arbetsgruppen i en uppdragsbeskrivning. Riskgruppen arbetar med frågor som rör civil beredskap.

Kontinuitetsanalyser

Kommunala samhällsviktiga verksamheter bör ha en uppdaterad kontinuitetsanalys som inte är äldre än 4 år. Säkerhetssamordningen och aktuell verksamhet medverkar på workshopdagen. Verksamheten ska därefter förvalta åtgärdsplanen. Arbetet följs upp årligen.

Beredskapsplaner

I kommunens risk- och sårbarhetsanalys samt i arbetet med kontinuitetshantering framgår vilka beredskapsplaner verksamheter behöver ha. Verksamheterna är i första hand ansvariga för deras beredskapsplaner men arbetet behöver ofta göras i samverkan med andra verksamheter. Säkerhetssamordningen bidrar med samverkan och stöd i arbetet. I handlingsplanen för risk- och sårbarhetsanalysen framgår vem som är ansvarig för vilka planer.

Utbildning och övning

Verksamheterna kommer erbjudas utbildning och övning inom området. Deltagande aktörer är med i den utsträckning som är möjligt. I vissa fall kan statsbidraget finansiera kostnader kopplat till utbildningar och övningar. I utbildnings – och övningsplanen finns mer information.

Krishantering

I händelse av en kris kan verksamheten behöva arbeta i krisledning. Det är händelsen som styr vilka som behöver medverka. Kommunen har utbildade stabschefer samt stabsmedlemmar som kan kallas in i staben. Det finns även en larmlista för att kunna nå stabschefer, beslutsfattare samt expertis. Krisledningsplanen beskriver hur kommunkoncernen arbetar vid oönskade händelser.

Uppföljning

Kommunkoncernen deltar i den årliga uppföljning av arbetet enligt LEH. Säkerhetssamordningen sammanställer uppföljningen och återrapporterar till kommunstyrelsen samt länsstyrelsen.

Arbetsuppgifter avseende säkerhetsskydd, informationssäkerhet och brottsförebyggande beskrivs i kommande kapitel.

Ekonomisk styrning

Det statsbidrag som kommunen tilldelas enligt överenskommelserna för krisberedskap, civilt försvar samt brottsförebyggande arbete används i första hand till personalkostnader för säkerhetssamordningen. Det civilrättsliga samverkansavtalet mellan Arvika, Eda, Säffle och Årjäng beskriver hur medlen används. I samband med den årliga uppföljningen görs en ekonomisk uppföljning.

Återuppbyggnaden av totalförsvaret innebär att staten gör riktade satsningar mot vissa samhällsviktiga funktioner där kommunen kan rekvirera olika statsbidrag. Verksamheterna tillsammans med säkerhetssamordningen bevakar frågan.

Övergripande process för risk- och sårbarhetsanalys

RSA:n är den analys som till stor del ligger till grund för arbetet med fredstida kriser. Risker och sårbarheter som identifieras påverkar exempelvis vilken förmåga kommunens krisledning behöver ha eller vilka övningar som ska planeras in. Analysen omfattar de risker samt samhällsviktiga verksamheter som finns inom det geografiska områdesansvaret. RSA:n beskriver också kommunkoncernens kritiska beroenden samt vilka åtgärdsbehov som skulle bidra till en mer robust kommun, både för den kommunala verksamheten och för de som verkar och bor i kommunen.

RSA-processen har utvecklats under åren och det nuvarande arbetet speglar kommunens mognad och förståelse för extraordinära händelser. Nya föreskrifter, vägledningar och metoder har också stor påverkan på RSA-processen. Säkerhetssamordningen leder RSA-processen för hela kommunkoncernen och riskgruppen utgör arbetsgrupp.

Mål

Mål med kommunens arbete med risk- och sårbarhetsanalyser är att den ska:

• ge underlag för planering och genomförande av åtgärder för att öka förmågan att kontinuerligt bedriva samhällsviktig verksamhet
• ge beslutsstöd för beslutsfattare och verksamhetsansvariga
• ge underlag för information om samhällets risker och sårbarheter till allmänheten
• bidra till att ge en bild över de risker och sårbarheter som finns i samhället i stort som kan påverka kommunens verksamhet inom kommunens geografiska område

Aktiviteter

Den strategiska inriktningen för mandatperioden är att kommunkoncernens samtliga verksamheter ska fortsätta arbetet med att revidera eller ta fram nya kontinuitetsanalyser samt genomföra identifierade åtgärder.

Data från kontinuitetsanalyserna ligger till grund för stora delar av RSA:n. Listan över samhällsviktiga verksamheter inom kommunens geografiska områdesansvar revideras löpande. Övriga risker är hämtade från MSB:s handbok samt det länsgemensamma arbetet som gjorts för att identifiera risker. Inträffade händelse tas också tillvara på i RSA:n. Åtgärdsbehoven i RSA:n tas tillvara på i en handlingsplan. Handlingsplanen beslutas av kommundirektörens ledningsgrupp som bedömer av vem och på vilket sätt åtgärden ska hanteras. RSA-processen kan beskriva på följande sätt, se figur 2.

Geografiskt områdesansvar

I LEH samt berörda överenskommelser framgår att kommunen har ett geografiskt områdesansvar och det ställs krav på ett antal förmågor kommunen behöver åstadkomma.

Mål

• Kommunen ska ha förmåga att hantera det geografiska områdesansvaret före, under och efter en kris, samhällsstörningar eller höjd beredskap.

Delmål

• Kommunen ska verka för att olika aktörer samverkar och uppnår samordning inför en kris, samhällsstörningar eller höjd beredskap.
• Kommunen ska kunna stå värd för en inriktning och samverkansfunktion (ISF) enligt ramverket gemensamma grunder.
• Kommunen ska ha förmåga att ta fram en samlad lägesbild för det geografiska områdesansvaret
• Kommunen ska verka för att information till allmänheten vid en extraordinär händelse samordnas.
• Kommunens förberedelser inför extraordinära händelser ska ske i samverkan med närliggande kommuner och relevanta aktörer utanför det egna geografiska området. En förutsättning för att samverkan ska ske är att de externa aktörerna vill och kan samverka med kommunen.
• Berörda kommuner ska säkerställa att Viktigt meddelande till allmänheten (VMA) kan sändas via anläggningar för utomhusvarning genom att ljudsändare underhålls.
• Kommunen ska ha en inriktning och samordningskontakt (ISK) som kan initiera samverkan dygnet runt och har mandat att initialt företräda kommunkoncernen.

Aktiviteter

Lokalt krishanteringsråd

För att säkerställa kommunens åtaganden att verka för samverkan inför en händelse har Arvika upprättat ett lokalt krishanteringsråd. I krishanteringsrådet ingår aktörer från samhällsviktiga verksamheter, riskobjekt, stora arbetsgivare, frivilliga med flera Krishanteringsrådets syfte är:

• Krishanteringsrådet ska samverka och uppnå samordning före en händelse både under fredstid och höjd beredskap.
• I rådet kan aktörer lära känna varandra för att underlätta hantering av både fredstida händelser och höjd beredskap.
• Kommunen ska identifiera samhällsviktiga verksamheter inom det geografiska området - tillsammans ska vi i krishanteringsrådet skydda dessa verksamheter.
• Krishanteringsrådets medlemmar ska känna till ramverket för gemensamma grunder och förstå vikten av samverkan.
• Efter en inträffad händelse ska krishanteringsrådet bidra till utvärderingen.

Lokal inriktning och samordningsfunktion, ISF

Vid en händelse som kräver samverkan så kan medlemmarna i krishanteringsrådet utgöra en del av kommunens inriktning och samordningsfunktion, ISF. Det är händelsen som avgöra vilka aktörer som blir kallade.

• ISF:en syftar till att nå gemensam inriktning för hantering av störningen, inklusive resurssamordning.
• Deltagarna i en ISF ska verka för att information till allmänheten samordnas
• Alla aktörer inom det geografiska området har en samverkansansvar att påkalla behovet av ISF. Kommunen är värd för ett sådant möte.

Inriktning och samordningskontakt, ISK

I Gemensamma grunder finns beskrivet hur organisationer i krishanteringssystemet behöver ha en inriktning och samordningskontakt, ISK. Ett mer vanligt förekommande namn för funktionen är tjänsteperson i beredskap, TIB. TIB:en är vägen in i kommunen under dygnets alla timmar och utgör grundberedskapen i kommunens krishantering.

Insatsledare för Arvika/Eda är idag tillika TIB för Arvika, Eda och Säffle kommuner. TIB:en har mandat att initiera samverkan dygnet runt, kalla in krisledningsstab samt genomföra initiala åtgärder för att minska konsekvenserna vid en händelse.

Krisledning

Kommunens krisledning (staben) har till uppgift att ta fram en lägesbild samt bereda förslag till beslutsfattaren. I staben finns fastställda funktioner som ska säkerställa det geografiska områdesansvaret. Kommunens krisledning ska ha en uthållighet i minst 7 dygn.

Stabens samverkansfunktion utgör både ISF och ISF-stöd. Funktionen säkerställer att berörda aktörer har möjlighet att samverka och kan bidra till den samlade lägesbilden.

Stabens informationsfunktion ska säkerställa att allmänheten får rätt information vid en händelse. För att säkerställa en god kriskommunikation deltar kommunen i kriskommunikationsnätverket i Värmland. Länsstyrelsen har en viktig roll i den sammanhållna kriskommunikationen i länet.

Viktigt meddelande till allmänheten

De som vistas i kommunen ska kunna varnas vid allvarliga händelser eller vid höjd beredskap. Detta gäller även vid olyckor som inträffat utanför kommunen, men som kan påverka vårt geografiska område.

Vid behov av snabb information ska kommuninnevånarna varnas efter räddningsledarens beslut via Sveriges Radio i riks- och lokalradio direkt åtföljt av aktuell information, råd och anvisningar.

Inom Arvika tätort ska signalen ”Viktigt meddelande till allmänheten” (VMA) kunna ges via tyfoner utefter transportlederna för farligt gods och i anslutning till vissa andra riskobjekt. Signalen ska kunna utlösas från SOS Alarm och huvudbrandstationen i Arvika på begäran från räddningsledaren. Signalen ska kunna utlösas inom 3 minuter efter order. VMA kan även skickas via SMS, röstmeddelande till fasta telefoner samt som notiser i 112 appen.

Vid olyckor och samhällsstörningar där allmänheten kan förväntas söka information i stor omfattning har kommunen möjlighet att nå ut med information via 113 13, Sveriges nationella nummer för information vid allvarliga olyckor och kriser. Detta är ett telefonnummer som hanteras av SOS Alarm.

Civilt försvar

Formerna för hur det geografiska områdesansvaret ska tillämpas vid höjd beredskap kommer att utvecklas under mandatperioden. Grunderna för det civila försvaret bygger på en god krisberedskap och de ramverk som redan tillämpas idag. Säkerhetssamordningen bevakar arbetet och den överenskommelse för civilt försvar som ska revideras 2024.

6. Planering

Kommunens risk- och sårbarhetsanalys ligger till grund för mycket av den planering som behöver göras. Planering handlar om att förebygga, förbereda men också att ha en plan för hur vi återgår till det normala efter en händelse.

Mål

Kommunen arbetar förebyggande med att identifiera kommunens risker i den fysiska planeringen. Det finns uppdaterade beredskapsplaner för att kunna hantera samhällsstörningar, kriser och höjd beredskap. Det finns rutiner för hur en händelse utvärderas. Efter en inträffad händelse ska vi återställa samhället för att vara bättre rustade för framtiden.

Aktiviteter

• Revidera kommunens krisledningsplan. Planen är en generell beredskapsplan som beskriver arbetsmetoder vid en händelse.
• Ta fram en handlingsplan för de åtgärder som identifierats i risk – och sårbarhetsanalysen. Därefter prioriteras vilka beredskapsplaner som ska tas fram under perioden.
• Fortsätta utveckla arbetet med att beakta risker i den fysiska planeringen.
• Fortsätta arbetet med att ta fram kontinuitetsplaner för kommunens samhällsviktiga verksamheter.
• Revidera utbildnings- och övningsplanen.
• Ta fram en beredskapsplan för höjd beredskap

7. Säkerhetsskydd

Kommunens säkerhetsskyddsorganisation behövs för att skapa en grundläggande förmåga att hantera säkerhetsskyddsklassificerad information samt bedriva säkerhetskänslig verksamhet. Säkerhetsskyddsorganisationen består av en säkerhetsskyddschef och biträdande säkerhetsskyddschef. Organisationen är direkt underställd kommundirektören. Säkerhetsskyddslagen styr arbetet med kommunens säkerhetsskyddsarbete.

Överenskommelsen mellan SKR och staten säkerställer att kommunen får använda statliga medel för att bekosta delar av säkerhetsskyddsarbetet även under perioden 2024–2026.

Kommunens säkerhetsskyddsarbete beskrivs på en övergripande nivå i detta dokumenten. Innebörden är att kommunen ska ha de förutsättningar som behövs och som följer av säkerhetsskyddslagen för att kunna arbeta med uppgifterna i LEH. Däremot innehåller säkerhetsskyddslagen flertalet bestämmelser om vilka aktiviteter som behöver genomföras kontinuerligt. Lagen innehåller sanktioner om vite.

Mål

• Ha en uppdaterad säkerhetsskyddsanalys och plan
• Säkerställ att berörd personal har tillräcklig kunskap för att hantera säkerhetsskyddsklassificerad information
• Öka säkerhetsskyddskulturen i kommunkoncernen
  

Aktiviteter

• Revidera säkerhetsskyddsanalysen samt plan enligt gällande lagstiftning
• Revidera tillhörande rutiner vid behov
• Genomför internutbildning för säkerhetsskydd
• Delta i nätverket för säkerhetsskyddschefer i Värmland
• Alla säkerhetsklassade tjänster ska genomföra Försvarshögskolans webbutbildning för säkerhetsskydd
• Genomföra nödvändiga säkerhetsskyddsåtgärder för att upprätthålla förmågan att skicka krypterad information
• Anpassa verksamheten efter säkerhetspolisen vägledningar

Kommunens säkerhetsskyddsplan innehåller fler detaljer om vilka åtgärder som behöver göras för att skydda information och verksamhet som har bäring på Sveriges säkerhet.

Informationssäkerhet

Kommunkoncernen arbete med informationssäkerhet styrs av informationssäkerhetspolicyn. Nedan finns en beskrivning av hur säkerhetssamordning stödjer verksamheterna med att tillgodose gällande policy.

Mål

Kommunkoncernen hanterar information säkert genom att:

• bedriva ett systematiskt arbete med informationssäkerhet i enlighet med tillämplig informationssäkerhetsstandard (ISO/IEC 27001, ISO/IEC 27002) på området
• ha rutiner för att identifiera och hantera kritiska beroenden till system och tjänster för informationshantering som är av central betydelse för kommunens verksamhet,
• ha rutiner för att identifiera och hantera säkerhetsbrister i industriella informations- och styrsystem (SCADA) av betydelse för samhällsviktig verksamhet inom kommunalteknisk försörjning.

Aktiviteter

• Implementera och bevaka kommande EU-direktiv gällande NIS och CER
• Utveckla ledningssystem för informationssäkerhet
• Revidera styrdokument för hur information ska klassas
• Fortsätt arbete med att klassa information
• Förvalta och vidareutveckla organisationen för informationssäkerhet
• Förvalta och vidareutveckla signalskyddsorganisationen
• Stödja verksamheterna med att hitta lämpliga utbildning för informationssäkerhet
• Stödja verksamheterna i arbetet med att identifiera sårbarheter och brister inom informationssäkerheten
• Stödja verksamheterna med att ta fram rutiner och åtgärder för informationssäkerhet
  

Brottsförebyggande arbete

Kommunens brottsförebyggande arbete styrs av lag (2023:196). Syftet med denna lag är att tydliggöra kommunens roll i samhällets samlade brottsförebyggande arbete. Verksamheten ska bedrivas kunskapsbaserat och anpassas efter de lokala behoven. Säkerhetssamordningen utgör samordningsfunktion och kontaktperson för det brottsförebyggande arbetet.

Mål

• Implementera ”Lag om kommuners ansvar för brottsförebyggande arbete”.
• Upprätta en strategisk lägesbild med tillhörande åtgärdsplan.
• Arbeta kunskapsbaserat enligt EST-metoden (Effektiv samordning av trygghet) i samverkan med polisen genom en samordnande funktion.
• Upprätta överenskommelser om samverkan med aktörer inom det geografiska områdesansvaret kring det brottsförebyggande arbetet.

Aktiviteter

• Implementera analysverktyg för det brottsförebyggande arbetet.
• Utveckla och fastställa organisationen för det brottsförebyggande arbetet.
• Ta fram en samlad lägesbild över brottsligheten inom kommunens geografiska område med tillhörande åtgärdsplan för att förebygga brott.
• I samverkan med polisen ta fram medborgarlöften.
• Ta fram en kommunikationsplan för det brottsförebyggande arbetet.
• Påbörja arbete med att ta fram skriftliga överenskommelser med berörda samverkansaktörer.
• Följ upp och revidera lägesbilden samt åtgärdsplanen minst vartannat år.

Ledningsgrupp för samverkan

Ledningsgrupp för samverkan utgör styrgrupp för trygghetsskapande och brottsförebyggande arbete inom kommunens geografiska områdesansvar. Styrgruppen består av representanter kommundirektörens ledningsgrupp samt representanter från Polisen och Region Värmland.

Styrgruppen följer upp arbetsgruppens arbete och gällande lägesbilder. Säkerhetssamordningen är sammankallande till sammanträden i nära samarbete med kommunpolis.

Förslag och handlingsplanen tas fram och beslutas av ledningsgruppen för det trygghetsskapande arbetet, vid behov efter remissrunda i respektive organisation.

Ledningsgruppen ska också få information och uppföljning om Tryggare Arvikas arbete.

Polissamverkan

Idag finns en väl utvecklad samverkan mellan kommunen och polisen. Säkerhetssamordningen och kommunpolisen utgör den vardagliga samverkanspunkten mellan organisationerna. Grunden till samverkan är Medborgarlöftet som tecknats mellan kommunen och Polisen.