VA-plan

Inledning

Arvika kommun är belägen i Västvärmland och är en landsbygdskommun. Kommunen gränsar till Eda, Sunne, Torsby, Kil, Grums, Säffle och Årjäng kommuner i Sverige, samt Kongsvinger i Norge. Det är ca 26 000 invånare i Arvika kommun, varav ungefär två tredjedelar bor i tätorten och den resterande tredjedelen i den omgivande landsbygden. Kommunen är rik på sjöar och rinnande vatten och det finns 170 sjöar större än 10 hektar. Större delen av kommunen tillhör Byälvens avrinningsområde. De östra delarna avvattnas dock av Borgviksälven.

Bakgrund och syfte

För att trygga en god vattenförsörjning till invånarna i Arvika kommun idag och i framtiden krävs en fungerande VA-planering. Idag saknas en helhetsbild av behovet inför framtiden gällande vattenförsörjning och avloppshantering i kommunen och det finns ett behov av en gemensam förvaltningsplan för att följa åtgärdsprogrammet om vattenförvaltning som Vattenmyndigheten för västerhavet har fastställt. Programmet innebär att ”Kommunerna skall utveckla vatten och avloppsplaner” som en del i det led att uppnå de miljökvalitetsnormer som satts upp för landets vattenförekomster.

Länsstyrelsen har tagit fram en nationell modell för framtagandet av en VA-plan, som delas in i fyra steg:

1. VA-översikt: Sammanställning av förutsättningar som påverkar beslut inom VA.
2. VA-policy: Grunden på vilka framtida beslut och handlande inom VA ska vila.
3. VA-plan: Inriktning och prioriteringsordning för framtida VA försörjning.
4. Implementering och uppföljning: Arbete med konkreta åtgärder.

Detta dokument omfattar det tredje steget, VA-planen. De två föregående delarna är VA-översikt, färdigställd 2012 (uppdaterad 2017), samt en VA-policy antagen av kommunfullmäktige 2019-10-28 § 223. VA-översikten fokuserar på hur det ser ut med vatten- och avloppsförsörjningen idag, och VA-policyn består av ett antal ställningstaganden med strategier och riktlinjer. Syftet med VA-planen är att skapa en tydlig och långsiktig vatten- och avloppsförsörjning i Arvika kommun för både allmän och enskild vatten- och avloppsförsörjning.

I VA-översikten har ett antal “fokusområden” tagits fram och lagts i en viss prioriteringsordning. Dessa fokusområden är i detta fall inte samma sak som prioriterade områden för anslutning till det allmänna VA-nätet, utan kan även omfatta andra åtgärder för att förbättra vattenkvaliteten eller andra hälso- och miljöaspekter.

VA-planens tidplan

VA-planen sträcker sig över period på 14 år och ska uppdateras minst vart 4:e år (en gång varje mandatperiod) och ska följa uppdateringar av Arvika kommuns översiktsplan. För att målen med VA-arbetet ska bli nåbart och förståeligt så delas det upp i etapper med olika inriktningar.

Hela planen sträcker sig från 2021 - 2034.

Etapp 1, år 2021 - 2024 där aktiviteterna, i första hand, är inriktade mot att ta fram och besluta om strategier, policys, riktlinjer, etc. som ska användas i det dagliga arbetet som rör VA-frågor.

Etapp 2, år 2025 - 2028 är inriktade mot att jobba aktivt med utredningar av VA-försörjningen, både enskilda och allmänna anläggningar, åtgärder av ledningsnätet, samt utredning, bevakning eller faktiska insatser av utvalda fokusområden i VA-översikten.

Etapp 3, år 2029 – 2034, fortsatt arbete med åtgärder enligt VA-planens aktiviteter och i slutet av planperioden ska en ny VA-plan påbörjas, inklusive uppdaterad VA-översikt och VA-policy.

Planen ska aktualiseras minst varje mandatperiod.

Ställningstaganden från VA-policyn

Aktiviteter i VA-planen utgår ifrån VA-policyns ställningstaganden. Vid respektive aktivitet finns en eller flera ansvariga avdelningar eller organisationer. Alla aktiviteter är tidsatta eller ska pågå kontinuerligt.

Övergripande för hela koncernen

”Förfrågningar om utökning av verksamhetsområdet behandlas av en planering- och exploateringsgrupp som är förvaltningsövergripande.”

Aktiviteter:

• Samhällsbyggnad ansvarar för att en planering- och exploateringsgrupp behandlar förfrågningar om eventuell utökning av verksamhetsområden.
  Ansvarig: Samhällsbyggnad
  Klart: Kontinuerligt arbete.

”Förändringar av enskilt eller allmänt VA ska föregås av information till berörda.”

Aktiviteter:

• Inför varje projekt involverande enskilda avlopp, i utvalt fördefinierat område, ska information skickas till berörda fastighetsägare.
  Ansvarig: Miljöstaben
  Klart: Kontinuerligt arbete.

Enskilt VA

”Åtgärdstakten på enskilt avlopp bör vara 5% vilket ger ca 20 år utnyttjandetid för enskilda avlopp”

Aktiviteter:

• Fortsatt tillsyn av enskilda avlopp där fastigheter i Kyrkvikens avrinningsområde ska prioriteras. Tillsynsplanen beslutas av myndighetsnämnden.
  Ansvarig: Miljöstaben
  Klart: Kontinuerligt arbete.

”Tillsynen på enskilt avlopp ska fortsatt prioriteras i de områden där det finns störst risk för olägenheter för människors hälsa eller miljö.”

Aktiviteter:

• Utöver Kyrkvikens avrinningsområde ska övriga s.k. fokusområden i VA-översikten prioriteras.
  Ansvarig: Miljöstaben
  Klart: Kontinuerligt arbete.

”Gemensamma lösningar ska beaktas vid förhandsbesked/bygglov av flera hus samtidigt samt vid tillsyn på närbelägna äldre avlopp.”

Aktiviteter:

• Skaffa kunskap om de juridiska aspekterna vad gäller gemensamhetsanläggningar, såsom anläggningslagen, för att på kunna vägleda fastighetsägare gällande gemensamma lösningar.
  Ansvarig: Samhällsbyggnad med stöd av ATAB

Allmänt VA

”Innan utökning eller nybildande av verksamhetsområde ska utredning om förutsättningarna att lösa VA-frågan enskilt utföras. Verksamhetsområdets geografiska avgränsning ska göras utifrån detta.”

Aktiviteter:

• Rutiner ska tas fram som ska innehålla arbetsgången för hur utökning eller nybildande av verksamhetsområde ska gå till, beslutas av kommunfullmäktige.
  Ansvarig: ATAB med stöd av samhällsbyggnad och miljöstaben
  Klart: 2022

”I normalfallet ska utökning av verksamhetsområdet ske i samband med detaljplaneläggning eller inom befintliga detaljplaner.”

Aktiviteter:

• ATAB och Samhällsbyggnadsavdelningen ska i samband med att frågan om utökning av verksamhetsområdet väcks även väcka frågan om behovet av detaljplaneläggning.
  Ansvarig: Samhällsbyggnad med stöd av ATAB
  Klart: Kontinuerligt arbete.

”Reservvattentäkt ska utredas och fastställas med skyddsföreskrifter.”

Aktiviteter:

• Utreda lämplig reservvattentäkt som uppfyller behovet motsvarade Racken genom översiktlig studie.
  Ansvarig: ATAB
  Klart: 2025
• Ta fram underlag för bildande av vattenskyddsområde för reservvattentäkt. Beslut tas av kommunstyrelsen via ATABs styrelse.
  Ansvarig: ATAB
  Klart: 2028

”Förnyelsetakten på VA-anläggningarna ska vara minst 1 % av nuanskaffningsvärdet.”

Aktiviteter:

• Fastställa förnyelsebehovet i ledningsnätet genom aktiv och systematisk dokumentation av statusen. Beslut tas i ATABs styrelse.
  Ansvarig: ATAB
  Klart: Kontinuerligt arbete.
• Klargöra produktions- och reningsanläggningarnas kvarvarande funktion utifrån gällande tillstånd och lagstiftning.
  Ansvarig: ATAB
  Klart: 2026.
• Ajourhålla nuanskaffningsvärdet utifrån de investeringar och reinvesteringar som görs.
  Ansvarig: ATAB
  Klart: Kontinuerligt arbete.
• Fastställa och ajourhålla 3-årig reinvesteringsplan utifrån förnyelsebehovet. Beslut tas i ATABs styrelse.
  Ansvarig: ATAB
  Klart: Kontinuerligt arbete.

”Vattentäkter ska ha uttagstillstånd i de fall det krävs.”

Aktiviteter:

• Dricksvattentäkter som kräver tillstånd ska genomföras.
  Ansvarig: ATAB
  Klart: 2025

”Allmänna vattentäkter ska ha aktuella vattenskyddsområden i de fall det krävs”

Aktiviteter:

• Framtagande och fastställande av nödvändiga vattenskyddsområden ska ske.
  Ansvarig: ATAB
  Klart: 2027
• Uppdatering av skyddsföreskrifter för nuvarande vattenskyddsområden så att det stämmer överens med nutida förhållanden och lagkrav. Eventuellt häva inaktuella vattenskyddsområden.
  Ansvarig: ATAB
  Klart: 2025

”Vattentjänsterna vatten, avlopp och dagvatten ska bedömas var för sig vid utbyggnad av VA.”

Aktiviteter:

• Rutiner för hur varje vattentjänst ska bedömas vid kartläggning av verksamhetsområden ska tas fram. Ska ingå i rutinen för utökning eller nybildande av verksamhetsområde, beslutas av kommunfullmäktige.
  Ansvarig: ATAB i samråd med samhällsbyggnad och miljöstaben
  Klart: 2024

”Nödvattenplan ska finnas för samtliga områden med allmän VA.”

Aktiviteter:

• Uppdatera nuvarande nödvattenplan för Arvika tätort till att bli användarvänlig.
  Ansvarig: ATAB med stöd av räddningstjänsten.
  Klart: 2024
• Upprätta enklare nödvattenplan för övriga områden med allmän vattenförsörjning.
  Ansvarig: ATAB med stöd av räddningstjänsten.
  Klart: 2024

”Vid nybyggnation av överföringsledningar ska särskild hänsyn tas till samordningsvinster utifrån problemområden och ge möjlighet till inkoppling till allmän VA genom avtal.”

Aktiviteter:

• Samordna med miljöstabens tillsyn på enskilda avlopp vilka möjligheter som finns till anslutning kommunalt VA genom avtal.
  Ansvarig: ATAB med stöd av Miljöstaben.
  Klart: Kontinuerligt arbete.

Dagvatten

När det kommer till aktiviteter gällande dagvattenhantering i kommunen har en sammantagen aktivitet utformats, som omfattar alla ställningstaganden om dagvatten från VA-policyn. De ställningstaganden det gäller är listade nedan, med en efterföljande aktivitet.

“Vid dimensionering av dagvattensystem ska klimathänsyn tas, minst enligt gällande vägledningar.”
“Dagvattenutlopp ska kartläggas med avseende på föroreningsbelastning.”
“Skyfallsberedskap motsvarande minst 100-årsregn ska eftersträvas i öppna dagvattensystem vid ombyggnationer av allmänplatsmark och vid detaljplanläggning.”

Aktiviteter:

• Utforma en dagvattenstrategi som inkluderar dagvattenhantering med avseende på klimat-förändringar och dess konsekvenser, samt samla befintligt material om dagvattenutlopp för att kartlägga föroreningsbelastning. I dagvattenstrategin ska en checklista ingå, som kan användas vid ombyggnation av allmänplatsmark och detaljplanläggning. Beslutas av kommunfullmäktige.
  Ansvarig: Samhällsbyggnad med stöd av ATAB.
  Klart: 2022

Fokusområden

Denna VA-plan är inte en utbyggnadsplan av den allmänna VA-nätet, vilket beror på kommunens begränsade resurser och det faktum att Arvika är en landsbygdskommun. Idag finns det inte mer än enstaka områden som är aktuella för anslutning till allmänt VA. Arvika Teknik, samhällsbyggnad och miljöstaben jobbar kontinuerligt med dessa frågor och det kan bli aktuellt med anslutningar till det allmänna VA-nätet inom tiden för denna VA-plan. När nya fokusområden blir aktuella för anslutning kommer nödvändiga utredningar och ställningstaganden utföras individuellt för varje område. Fastigheter som ligger i direkt anslutning till VA-verksamhetsområdena kan komma att prioriteras för anslutning.

I dagsläget är det eventuellt enbart Högvalta som är aktuellt för anslutning till det allmänna VA-nätet.

Det finns däremot fokusområden i form av områden som av olika anledningar bör prioriteras, vilket innefattar att de bör utredas eller åtgärdas för att människors hälsa och miljön annars kan påverkas negativt. Det omfattar exempelvis att enskilda avlopp ska bytas ut för att förbättra renings-funktionen, istället för att utöka VA-verksamhetsområdet och ansluta fler fastigheter. Dessa fokusområden är listade i Arvika kommuns VA-översikt.

Hälso- och miljökonsekvenser

Denna beskrivning av miljökonsekvenser behandlar endast det huvudsakliga syftet med VA-planen.

Allmänt VA

VA-planen bidrar till att vattenverk och avloppsreningsverk underhålls på ett sådant sätt att optimal drift kan uppnås, vilket innebär att utsläpp av gödande ämnen eller ämnen som på annat sätt skadar miljön kommer regleras, samt att dricksvattenkvaliteten kan fortsätta hålla hög kvalitet. Vattentäkter med vattenskyddsområden stärker skyddet av dricksvatten i nutid och i framtid. Risken för föroreningsspridning minskar vid införandet av vattenskyddsområden eftersom särskilda föreskrifter styr vilken typ av markanvändning och aktivitet som tolereras inom vattenskyddsområdet. Införandet av en reservvattentäkt kommer öka en säker vattenförsörjning ytterligare.

Kraftiga regnskurar kommer ske allt oftare till följd av klimatförändringarna och VA-planen möjliggör för en anpassning av framför allt ledningsnätet och omhändertagandet av dagvatten vid skyfall. Risken för översvämning och spridning av föroreningar till recipient minskar om åtgärder vidtas. En utvärdering av ledningsnätet kan även leda till att antalet bräddningar minskar, vilket i sin tur även medför att spridningen av förorenat avloppsvatten minskar.

För att VA-arbetet ska vara miljömässigt hållbart vid planering av nybyggnationer är det viktigt att Arvika Teknik AB, miljöstaben och Samhällsbyggnad samverkar, vilket denna VA-plan kommer främja.

Enskilt VA

VA-planen ger även underlag för att minska näringsläckage till kommunens vattenförekomster från enskilda avlopp, då de enskilda avloppen ska åtgärdas om reningsfunktionen är bristfällig. Kyrkviken har otillfredsställande ekologisk status och regelbundet låga syrgashalter förekommer i sjön, därför är det viktigt att eventuella bristfälliga enskilda avlopp åtgärdas i Kyrkvikens avrinningsområde.

Sociala och ekonomiska konsekvenser

Att investera i goda vatten- och avloppslösningar är en stor kostnad för kommunen och stora resurser krävs för att säkerställa en trygg vatten- och avloppsförsörjning. VA-planen kommer leda till en mer anpassad investeringsbudget, som innebär att kostnader inte blir onödigt stora. Planen kommer alltså förhindra att framtida VA-behov leder till att nödvändiga förändringar och åtgärder inom VA blir mycket kostsamma. Att planera för ett minskat näringsläckage till sjöar och vattendrag kommer göra att en god status kan uppnås utan att åtgärder måste vidtas för att balansera konsekvenserna av sådana läckage, såsom övergödning, vilket minskar kostnaderna.

Vid utbyggnad av de allmänna verksamhetsområdena kommer marknadsvärdet öka för de fastigheter som ansluter sig, som tidigare haft enskilt VA. Anslutningen leder dock till kostnader i form av anläggningsavgifter och bruksavgifter. Det krävs även investeringar i själva VA-anläggningen och dess teknik.

Trygghet, social gemenskap och delaktighet är viktiga aspekter för social hållbarhet. Införandet av vattenskyddsområden och tillstånd för vattenuttag säkrar dricksvattenförsörjningen i kommunen och stärker tryggheten för invånarna. Införandet av en reservvattentäkt kommer stärka tryggheten ytterligare.

Bidrar VA-planen till att uppnå miljökvalitetsmålen

En viktig del i arbetet med försörjning av vatten- och avlopp är ett få en helhetsbild över hur de påverkar miljön och människors hälsa. Ett sätt att undersöka detta är att bedöma huruvida VA-planen bidrar till att uppnå de svenska miljökvalitetsmålen som berör vatten och avlopp.

Giftfri miljö

VA-planen förebygger att gödande ämnen som fosfor inte läcker ut till vattendrag och större vattenförekomster, genom att VA-anläggningarna förnyas och en modern reningsteknik eftersträvas. Partiklar och miljöfarliga ämnen som rinner av hårdgjorda ytor i dagvattnet ska tas om hand på ett hållbart sätt, vilket ska hindra att föroreningar når recipient. VA-planen bidrar därför till att detta miljökvalitetsmål kan uppnås.

Ingen övergödning

På samma sätt som för målet ”Giftfri miljö” innebär VA-planen att näringsläckage till sjöar och vattendrag minskar och därför kan en utbredd övergödning förhindras. De vattenförekomster som redan är påverkade av näringsämnen ska utredas vidare så att åtgärder kan sättas in. VA-planen bidrar till att detta miljökvalitetsmål kan uppnås.

Levande sjöar och vattendrag

I VA-planen finns åtgärder som förhindrar vidare spridning av skadliga ämnen. Minskat näringsläckage kommer förhindra syrefattiga miljöer på sjöbottnar, vilket innebär att döda sjöbottnar undviks. VA-planen bidrar därför till mer levande sjöar och vattendrag.

Grundvatten av god kvalitet

En del av VA-planens syfte är att säkerställa tillgången på dricksvatten, både idag och framtiden. Framtagandet av vattenskyddsområden och tillstånd för vattenuttag ger en ökad säkerhet och trygghet för tillgången på dricksvatten. VA-planens efterföljande arbete ska även minska risken för föroreningsspridning till grundvattnet. VA-planen bidrar därför till att detta miljökvalitetsmål kan uppnås.

Hav i balans

Trots att Arvika inte är en kustnära kommun kan sjöar och vattendrag i kommunen påverka havet när vattnet rinner vidare och tillslut når Västerhavet eller Östersjön. VA-planen bidrar sammantaget med en minskad spridning av miljöfarliga ämnen, vilket ska förhindra att den biologiska mångfalden även i kust och skärgård försämras. VA-planen bidrar därför till att detta miljökvalitetsmål kan uppnås, även om det snarare är en indirekt påverkan.

God bebyggd miljö

VA-planen bidrar till en god hushållning av vatten och mark. Naturvärden ska värnas om och byggnader och anläggningar ska utformas så att optimala VA-lösningar kan uppnås. En viktig del i att bo är säkra vatten- och avloppslösningar, vilket VA-planen bidrar med och bidrar även till att detta miljökvalitetsmål uppnås.

Bidrar VA-planen till att miljökvalitetsnormerna uppnås?

Ytvatten- och grundvattenförekomster i Arvika kommun är klassade enligt VISS, med tillhörande miljökvalitetsnorm, vilket beskrivs i VA-översikten. Denna VA-plan ska bidra till att miljökvalitets-normerna uppnås genom att utreda de vattenförekomster som troligen är påverkade av övergödning. Avloppsreningsverk, ledningsnätet och enskilda avlopp ska kontinuerligt åtgärdas så att läckage av näringsämnen inte sker till recipient.

De vattenförekomster som särskilt kommer påverkas av VA-planen är:

• Kyrkviken: Den ekologiska statusen är otillfredställande och den kemiska statusen uppnår ej god status med avseende på flertalet prioriterade ämnen. Kyrkviken är i stort behov av förbättrade ekologiska och kemiska förutsättningar, där VA-planen kan exempelvis förebygga spridning av näringsämnen och ännu mer syrefattiga förhållanden.

Slutlig bedömning av konsekvenser

VA-planen är en åtgärdsplan och beskriver hur kommunen ska planera framtida utveckling av VA-verksamheten. Sammanfattningsvis så bidrar VA-planen till att uppnå en hållbar utveckling gällande vatten- och avloppsförsörjning både på det sociala, det ekonomiska och det ekologiska planet. Genom optimal drift av avloppsreningsverk och vattenverk kan risken för näringsläckage minskas och vattenkvaliteten säkras. Inrättande av vattenskyddsområden kommer dessutom öka tryggheten för invånarna. VA-planen gör det möjligt att i ett tidigt skede ta hänsyn till klimatförändringar och den ökade frekvensen av skyfall. VA-planen bidrar även till att miljökvalitetsmålen och miljökvalitetsnormerna på olika sätt kan uppnås.

VA-planen bidrar till att kommunens investeringsbudget kan anpassas så att kostnader för vatten och avlopp inte blir onödigt stora. Planen ska förhindra stora konsekvenser på miljön som blir kostsamma att åtgärda och istället förebygga att dessa konsekvenser sker. Investeringarna som krävs i det allmänna VA-nätet, och investeringar för de som äger en fastighet med bristfälligt enskilt avlopp kan bli kostsamma, men bör ses som nödvändiga investeringar för samhället. Det är nödvändigt med samverkan mellan samhällsplanering och VA-planering för att främja miljömässig och ekonomisk hållbar utveckling.