Sjöstaden

Texten om sjöstaden Arvika är sammanställd av antikvarie Annalena Nordström och tidigare stadsträdgårdsmästaren Benno Gustafsson.

Byälvens och Glafsfjordens vattensystem har under århundraden varit en betydelsefull farled och ekonomisk pulsåder i Västvärmland. Utmed stränderna finns rika förekomster av förhistoriska lämningar och under 1600­-1900-talen har stora kvantiteter gods fraktats till och från de många järn- och glasbruken samt trä- och pappersindustrierna. Den stora marknadsplatsen i Sulvik låg invid Glafsfjorden och för köpstaden Arvika, som vänder sig mot Kyrkvikens vatten, spelade sjöfarten länge en avgörande roll.

Fram till 1800-talets mitt trafikerades farleden av flatbottnade lastbåtar med råsegel och fällbara master.Vid Byälvens utlopp i Vänern överfördes en del av lasten till större båtar för vidare transport över Vänern. Mindre båtar drogs med handkraft så kallad trälning eller med hjälp av vindspel förbi Hökeströmmen och strömmarna vid Säffle.

De varor som fraktades till den stora utskeppningshamnen i Göteborg fick, på grund av de många fallen i Göta älv, lastas över till häst och vagn vid staden Brätte, Vänersborgs föregångare. Därifrån fördes det via Edsvägen ned mot Göta älv, söder om fallen vid Lilla Edet.

1607
Öppnades den första slussen vid Lilla Edet. Göta älvs segelled, söder om Åkerström (Trollhättan) övertog därmed Edsvägens äldre funktion som transport- och kommunikationsled mellan Vänerlandskapen och Göteborg.

1752
Öppnades en förbindelsekanal mellan Vänern och Göta älv för trafik. Kanalen, med sluss vid Brinkebergskulle, fick namnet Karlsgrav efter uppdragsgivaren Karl XII.

1800
Var Trollhätte kanal, med åtta djupa slussar, färdigbyggd. Därmed var farleden mellan Vänerbygden och Göteborg fullbordad.

1811
Anlades Oscars stad invid Kyrkvikens norra strand. I stadsplanen avsattes strandområdet, som inte riskerade att översvämmas under vår och höst, för marknads- och upplagsplatser. Från torget markerades en gata rakt ned mot viken och på västra och östra Furunäset utritades landbryggor. Vid stranden intill Mikaelikyrkan fanns äldre lastageplatser med järnbodar och bryggor tillhörande järnbruken i Gunnarskog.

Erhöll statsrådet Baltzar von Platen, som spelade en viktig roll vid tillkomsten av Göta kanal, tillsammans med landshövding Olof af Wibeli Kungl. Maj:ts uppdrag att undersöka Byälvens 80 km långa farled mellan Vänern och norska gränsen. Kanalutredningen gav positivt besked men dess genomförande kom att dröja.

1821, 1826
Gjordes försök att få Fredros och Sälboda bruksägare att flytta sina lastageplatser till köpingens hamn. Då där inte fanns några bryggor motsatte sig bruksägarna detta.

1825
Trafikerades farleden av 25 lastbåtar.

1830-60-talet
Hade köpingens kakelugnsmakare en lertäkt invid sjöstranden.

1832-44
Öppnades en ny större slussled i Trollhättan, anpassad efter måtten i Göta kanal.
1832 ombyggdes även slussen vid Lilla Edet.

1837
Den 11 oktober invigdes officiellt slussen i Säffle och kanalen utmed Byälven av konung Carl XIV Johan. Därigenom erhöll bygden runt Glafsfjorden en direktförbindelse med den stora utskeppningshamnen i Göteborg. Den förbättrade sjöfarten medförde en kraftig stimulans för järnbruken och hela näringslivet i Västvärmland. Ångbåtar ersatte de äldre små flatbottnade segelbåtarna och skutorna.

1841
Anlöpte hjulångaren Wettern Arvika. Högvatten möjliggjorde att den kunde "gå ända upp till torget". Händelsen firades med en stor bal.

1842
Beslutades att de första bryggorna skulle byggas i hamnområdet.

1847
Inköptes ångare Westergöthland, f d Wettern, till Arvika och sattes under namnet Arvika i trafik mellan Göteborg, Åmål och Arvika.

1849
Uppförde handlanden J J Dahlén ett magasin på västra Furunäset.

1850
Passerades slussen i Säffle av 50 ångfartyg, 333 segelfartyg och 551 pråmar.

1850-talet
Uppförde handelsmännen C H Mebius, Th Sandelin och C J Flodqvist stora timrade magasin på östra Furunäset.

1851
Slutbesiktigades farleden mellan Säffle och Sulvik.
Sattes "Propeller-jern-ångfartyget" Arvika i reguljär trafik mellan Arvika och Göteborg. (Båten såldes 1862).

1851-52
Byggdes en brygga mellan Mebius och Sandelins magasin och en väster därom utanför köpingens brygga.

1853
Insattes propellerskonertern Wilhelm i trafik.

1854
Insattes ångfartyget Suhlwik i fraktfart mellan Göteborg och alla större bryggor kring Glafsfjorden.

1856-58
Utfördes muddrings, förbättrings- och bryggarbeten i hamnområdet.
Byggdes en "ny ducdalbe" utanför köpingens brygga.

1857
Uppförde handlanden W Philgren ett magasin på östra Furunäset.

1850-60-talet
Övertog köpingen de olika affärsmännens privata bryggor och hamnen blev därigenom en gemensam angelägenhet. Ångbåtstrafiken tilltog och medförde en kraftig stimulans för näringslivet. Ett stort antal nya industrier etablerade sig i köpingen.

1860
Passerades slussen i Säffle av 86 ångare, 454 segelfartyg och 439 pråmar.

1861
Utkonkurrerades ångaren Arvika av Byelfven.

1862
Erhöll Fredros järnbruk tillstånd att utvidga sin hamnbyggnad i Arvika.

1863
Uppsattes en röd och en grön lykta på ett av magasinen på östra Furunäset.

1865
Genomfördes en omfattande reparation av hamnbryggorna.

1867
Invigdes den 34 km långa etappen av Nordvästra stambanan mellan Arvika och Charlottenberg. Järnvägsbanken och järnvägsstationen avdelade köpingen och torget från hamnområdet och Kyrkviken.

1868
Anlade Statens järnvägar en egen lastbrygga i hamnområdet. Mellan de två västra bryggorna, och den där belägna bassängen, byggdes en tvättbrygga utformad som en "färja".

1869
Ombyggdes slussen i Säffle och anpassades till slussarna i Göta kanal. Detta möjliggjorde bl a att större fartyg obehindrat kunde utnyttja hela farleden mellan Göteborg och Arvika. Även i Byälvens kanalled genomfördes förbättringar.

1870-talet
Utvecklades reguljära båtförbindelser mellan Arvika och Säffle. Hade firman C J Flodqvist importrätten till kvarnstenar från Kinnekulle. Kvarnstenslagret var inrymt i Björkens magasin (ägt av köpman O M Björk) på västra Furunäsudden.

1870
Genomfördes större ombyggnadsarbeten på bryggorna vid östra Furunäset.
Passerades slussen i Säffle av 127 ångfartyg, 729 segelfartyg och 320 pråmar.

1871
Öppnades Nordvästra stambanans hela sträckning mellan unionshuvudstäderna Stockholm-Kristiania (Oslo) för trafik. Järnvägen kunde erbjuda regelbundna, billigare, snabbare, säkrare och förenklade transporter och kom att gynna de bygder som låg invid det nya transportnätet. Den nya järnvägsbanken avdelade Kattviken från Kyrkviken och Sågudden från Styckåsen.

1872
Ersatte den imponerande ångaren Wilhelm Röhss ångaren Byelfven (I). Resan mellan Arvika och Göteborg tog 22 timmar. Redan 1874 ersattes Wilhelm Röhss av den långsammare Idog som huvudsakligen var ett lastfartyg. Idog förliste 1880.

1873
Uppfördes ett ångdrivet sågverk på udden (senare kallad Sågudden) söder om Styckåsskogen. Anledningen till denna etablering var de goda sjötransporterna i kombination med de förbättrade järnvägskommunikationerna.

1877-87
Trafikerade ångaren KarlGustaf, omdöpt 1880 till Arvika, traden Arvika-Säffle.

1878
Erhöll Rudolf Hansson rätt att föra befäl på det lilla passagerarångfartyget Fram för lustturer på Kyrkviken.

1879
Uppfördes en väntpaviljong i hamnområdet.
Öppnades järnvägen Kil-Göteborg för trafik. Stationen i Säffle fick stor betydelse för båttrafiken norrut. Under åren 1879-84 gick ångaren (Nya) Sjöfröken (f d Frans von Schéele) i trafik mellan Arvika och Säffle. (Den mindre Sjöfröken trafikerade farleden under åren 1875-78).

1880
Passerades slussen i Säffle av 501 ångfartyg, 680 segelfartyg och 235 pråmar.
Järnvägens lastbrygga togs bort.

1880-talet
Gick det första hamnspåret, en enkelspårig järnvägsbrygga med gångbana på ena sidan, från bangården (vid Hamngatan) snett ned mot Lushagen på östra Furunäset. De större båtarna lade till på utsidan om denna medan småbåtarna, exempelvis Hillringsbergsbrukets pråmar, ankrade på insidan. Bryggan användes flitigt som badplats och vid dess ytterände fanns brokar där järnvägstjänstemän hade inrett ett privat badhus. Utanför bryggan anordnades simtävlingar.
Rakt upp mot Hamngatan, intill C J Flodqvists magasin, gick en mindre hamnkanal kallad Snorgärskanalen. Där fick pojkarna mest snorgärs på fiskkroken, därav namnet. In i den smala och grunda kanalen kunde nästan bara den så kallade Sundsgaleasen gå.

1883
Byggdes ångaren Arvika II vid Torskogs m. v. söder om Lilla Edet för rederi AB Vestra Wermland, Arvika.

1884
Byggdes ett sköljhus för byk och tvätt åt samhällets innvånare söder om "Sjögatan". På en pir strax väster därom på västra Furunäset (även kallat Halfvarssonsudden) uppförde J W Winkrans ett enkelt kallbadhus och en badbassäng.
Anlades småbåtshamn på södra sidan av sköljhuset.
Insattes Arvika II och Nordstjernan i trafik, den senare på traden Arvika-Säffle. Båten gick i 11 knop och kunde göra dagliga tur-och-returresor.

1885-86
Tillkom två järnvägsspår och en vändskiva på östra bryggan.

1887
Inköptes ett mudderverk.

1888
Insattes ångaren Svea (byggd av svensk stålplåt och med "maskiner av nyaste kolbesparande konstruktion) i den dagliga traden mellan Arvika och Säffle.
Byggdes lastångaren Fortuna invid Kyrkvikens östra strand. Den byggdes av trä på järnspant och fick maskinen inmonterad på Göteborgs mek. verkstad. Båten eldhärjades 1896, men återuppbyggdes 1898 som båten Olga och blev en av de största på farleden.
Skeppsvarv fanns vid Djupviken (nedanför Sundskleva mellan Björkudden och Prästängen) och på Sågudden där Wallin & Johansson hade varv med slip och verkstadsskjul. Vid Mörtnäsudden låg också det s k Skeppsvarvet där man började bygga båtar på 1880-talet.

1889
Inköptes en lyftkran till östra bryggan från AB Arvika-Verken.
Byggdes båten Byelfven vid Skeppsvarvet vid Dottevik. (Båten döptes 1891 om till Åmål och 1919 till Hildring för att 1952 förvandlas till pråm).

1890
Passerades slussen i Säffle av 1 023 ångfartyg, 315 segelfartyg och 145 pråmar.
Byggde Winkrans ett nytt kallbadhus där det även fanns möjlighet till varma bad.

1890-1940-talet
Anordnade Wermlands Trafvaresällskap istrav på Kyrkviken och Glafsfjorden. Hästarna invägdes på den stora varuvågen på östra Furunäset.

1891
Sjösattes en ny Byelfven (den fjärde med samma namn) vid ett av båtvarven vid Kyrkviken. Beställare var Ångfartygs AB Göteborg-Arvika. (Båten såldes 1899) Även ångfartyget Glava sattes i trafik på traden Arvika-Göteborg.

1892
Gick passagerarbåtarna Nordstjernan och Svea (I) i dagliga tur-och returresor, den ena från Arvika, den andra från Säffle. Turerna stod i förbindelse med "kurirtåget" i Säffle.

1893
Övertog köpingen järnvägens lyftkran. O M Björks magasin ombyggdes 1893 till Arvika Malt- och Läskedrycksfabriks Aktiebolag (Båges bryggeri). Vattnet till läskedrycksfabrikens behov togs ur viken ca 100 m från land (ca 100 fot längre ut än torgpumpens rör). Fabriken eldhärjades 1904.

1895
Erhöll Arvika Segelsällskap tillstånd att anlägga en båthamn vid västra Furunäsudden.

1896
Insattes ångaren Thule i såväl utrikes som inrikes fraktfart. Båten som sades vara en prydnad för staden Arvika ägdes av handelsman T Traung.
Uppförde Anders Edgren en ångsåg på Sågudden.

1897
Slog bröderna Elis, Karl och Christian Eriksson världsrekord i sparkstötting på Kyrkvikens is. Tiden, på sträckan 3x252 m, var 3,09 minuter.

1898
Arvika Tidning den 26 april 1898.
"Det är liv och rörelse i Arvika hamn. Redan i torsdags öppnades sjöfarten på Arvika, då ångaren Nordstjernan avgick till Bergsviken... Senare anlände Thule med last av kol m m från Göteborg. I fredags och söndags kunde man få se 4 á 5 ångare vid hamnen och vid ett tillfälle inkommo samtidigt tre stycken. Det såg nästan lite storstadsmässigt ut. Men en oerhörd trängsel rådde i hamnen och snart voro bryggorna nästan fullastade...
Att den ifrågasatta hamnutvidgningen och bättre förbindelse med järnvägsstationen är av behov påkallat, måste envar inse. Med största möda och arbete, under användande av icke mindre än två vändskivor kunna järnvägsvagnarna forslas till och från hamnen...".

1899
Insattes lastångfartyget Arvika (V) i trafik. (Såld 1936).
Byggdes Palmvikens ångsåg.

1900
Passerades slussen i Säffle av 1 579 ångfartyg, 221 segelfartyg och 181 pråmar.
Bildades rederi AB Nord i Arvika (omdöptes senare till Ångbåts AB Byelfven). Den 10 juni gjorde ångbåtsbolagets nyinköpta Vaxholmsbåt Alma sin premiärtur från Säffle till Arvika. Omkring 1 200 presoner mötte upp i hamnen i Arvika. Alma insattes i reguljär trafik på traden Säffle-Arvika. (Båten såldes 1929).

1903
Byggdes ett kommunalt kallbadhus utanför järnvägsbanken mellan hamnen och Sågudden (tillbyggdes 1905). Startade Arvika Snickerifabrik sin verksamhet vid västra Furunäset, vid platsen för Winkrans kallbadhus.
Började Såguddenområdets östra del att användas som avstjälpningsplats för sopor och illaluktande avfall. Platsen kallades i folkmun för Klondike och Pottängen.

1903-04
Genomförde köpingen en större utvidgning av hamnen varvid ny spåranläggning, bryggor, varuskjul, hamnbyggnad, lyftkran med mera anlades, anskaffades och nybyggdes.

1904
Översvämmades hamnområdet. Vattenståndet var 2,6 m över det normala (+47,70). Ett höjdmärke inhöggs i stensättningen i Katthålet. Palmviksdammen förvandlades till en grund vik.
Eldhärjades Bååges bryggeri på västra Furunäsudden och Palmvikens ångsåg.

1904-06
Byggde Arvikaverken två lagerhus (2 1/2 vån höga, 50 m långa och 15 breda). Magasinen byggdes på pålar ute i vattnet och var sammanbyggda på vindsvåningen med en gång. De uppfördes strax väster om Dahléns magasin (se 1849). Det senare övertogs av Mauritz Olsson som startade järnhandel 1883. (1915 övertogs firman av Moberg & Hallgren). Vid denna tid trafikerades farleden av bogserbåtarna Oskar, Sulfit, Falken, Flyg, Örnen, Flink, Gladisvall med flera.

1905
Övertog Arvika Träullsfabrik Arvika Snickerifabriks tomt vid västra Furunäset. Fabrikslokalerna stod på pålar i vattnet. Tillverkningen förde enligt uppgift ett väldigt oväsen. Verksamheten utkonkurrerades med tiden av mer moderna material varvid firman 1916 sammanslogs med den intilliggande Bränsleaffären.
Startade Oskar Fridlund firman Arvika Yacht och Båtvarv (strax intill Skeppsvarvet) i Dottevik för tillverkning av yachter, rodd- och motorbåtar samt segelbåtar med upp till elva meters längd. Båtarna exporterades bland annat till Norge, Danmark och Egypten.

1906
Tillbyggdes Mebius magasin, på östra Furunäset, åt söder med ett hamnkontor och väntsal.

1907
Revs sköljhuset söder om "Sjögatan".
Avslutades sågverksepoken på Sågudden.

1909
Påbörjade AB Svenska Grep- och Skyffelfabriken sin verksamhet invid Kyrkvikens strand intill Palmvikens ångsåg.
Ersattes ångaren Svea av en ny större Svea (f d Göta Elf). Den senare, som såldes 1917, ansågs vara den bästa båten på Glafsfjorden.

1910
Passerades slussen vid Säffle av 1 621 ångfartyg, 391 segelfartyg och 180 pråmar.

1911
Iordningsställdes den så kallade Tivoliplatsen invid Kattviken till ett utställningsområde för en stor industri-, hantverks- och konstutställning. Jubileumsutställningen anordnades för att uppmärksamma köpingens 100-årsminne och Arvikas nya stadsprivilegier. Det stora utställningsområdet skapades genom att delvis fylla igen Kattviken och anordna en stensatt kajmur.
I den kvarvarande viken anordnades en småbåtshamn. Denna fick förbindelse med Kyrkviken via det så kallade Katthålet under järnvägsbanken.
Under året bildades en förening för Arvikas förskönande vars första uppgift var att snygga upp Såguddenområdet och anordna en promenadväg med soffor utmed stranden.
Byggde Arvika-Verken en 90 meter lång rälsbana och lastbrygga från fabriksområdet på Vik ned mot stranden vid Sågudden. På denna transporterades bland annat timmer och virke till och från bolagets sågverk.

1913
Omskapades det forna utställningsområdet norr om Kattviken till stadspark.
Påbörjade Västra Värmlands Fornminnesförening sitt arbete med att skapa ett friluftsmuseum på Sågudden.

1914
Ombyggdes västra hamnbryggan. Inköptes från Fryken båten Juno för att som Glava Glasbruk IV frakta glas mellan Bergsviken och Arvika. (Båten såldes 1933).

1915
Inköptes ångaren Glafsfjorden för att huvudsakligen gå på traden Arvika-Högsäter.

1916
Togs en ny trafikkanal med större slussar i drift i Trollhättan. Säffle kanal anpassades inte till de nya måtten vilket kom att få en hämmande inverkan på fraktfarten norrut.
Översvämmades hamnområdet i samband med vårfloden.

1917
Startades Albin Gustafssons Båtbyggeri för tillverkning av segel- och motorbåtar invid Kyrkogatan strax norr om Mikaelikyrkan.
Såldes ångaren Svea.

1918
Inköpte staden Spritbolagets magasin i hamnen. Eldhärjades Grepfabriken samt Palmvikens ångsåg, hyvleri och virkesupplag.

1919
Inköptes den gamla båten Glava Glasbruk II, byggd vid Bergsviken 1899, av AB Bränsleaffären. Båten omdöptes till Jössehäringen och gick i fraktfart med sand och ved. (Såld 1930).

1920
Översvämmades hamnområdet och Kyrkogatan norr om Stadsparken i samband med vårfloden. I stadshuset stod vattnet 20 cm högt i entrén och Palmviken förvandlades till en grund insjö. Från staden ledde en vinglig plankvandring ned mot hamnen.
Inköpte staden Wallin & Johanssons båtvarv på Sågudden varefter det revs.

1921
Byggde AB Svenska Tobaksmonopolet ett magasin för råtobak strax söder om järnvägsstationen. Ett mindre magasin flyttades till platsen från Karlstad. Det delades mitt itu och byggdes upp som flyglar till tobaksmagasinet. Byggnaden som hade valmat säteritak med lanterin fick i folkmun namnet Sjömanskyrkan. Då det var gulmålat kallades det också för det Gula magasinet.
Revs kallbadhuset invid järnvägsbanken (det skadades årligen av isen) och ersattes av ett nybyggt badhus på Sågudden beläget vid den så kallade Flickbjörka.
Genomfördes kaj- och utfyllnadsarbeten i hamnområdet.
Anlöptes hamnen i Arvika av 692 ångfartyg, 54 segelfartyg och 4 pråmar.
Såldes ångaren Nordstjernan som skrot.

1923
Inköpte staden Glava Glasbruks magasin i hamnen.
Breddades gamla hamnpiren, uppfördes ett nytt varumagasin och anordnades ett oljeupplag.
Stensattes Hamngatan (den första i staden). Anledningen var att underlaget skulle hålla för det tunga gods som fraktades till och från hamnen.

1924
Den 3 juni anlände ångaren Dalsland med styckegods från Göteborg, ångaren Nelly med kol likaledes från Göteborg och motorseglare Fruda med socker från Lidköping.

1925
Revs Arvika-Verkens långa lastbrygga på Sågudden.

1926
Uppläts västra Furunäsudden för uppläggning av motor- och segelbåtar.
Uppfördes ett hopptorn vid kallbadhuset. Byggdes stallbyggnader för lantbornas hästar vid Palmviken (sedan de blivit förbjudna att använda torget som hästuppställningsplats).

1926-27
Genomförde båten Paddan muddringsarbeten i Kyrkviken.

1928
Öppnades Dal-Västra Värmlands järnväg (Nordmarksbanan) mellan Arvika och Mellerud.
Byggdes ett kolmagasin invid stranden väster om Palmviken.

1929
Iordningställdes Strandgatan (nuvarande Bangårdsgatan, f d Sjögatan).
Såldes ångaren Alma.

1930
Flyttade Träullsfabriken sin verksamhet till Klässbol och lokalerna vid västra Furunäset revs.
Anlöptes hamnen i Arvika av 329 ångfartyg, 132 segelfartyg och 5 pråmar.

1931
Byggde SJ godsmagasin öster om Palmviken och rev lokstallarna vid östra Furunäset.
Inköpte staden Tobaksmonopolets magasin.

1931-33
Genomfördes större utvidgnings- och nybyggnadsarbeten i hamnen.

1934
Uppmättes lågvattenrekord i Kyrkviken + 44,01 m över havet. Ett äldre lågvattenmärke blottades på Solbergsholmen.
Anlades väg till Viksholmen.
Bildades Arvika Segelsällskaps kanotsektion som byggde kanothus och höll eget varv och upplagsplats vid Kanotviken (invid Katthålet och Lushagen) på östra Furunäset.

1935
Medförde den ökade konkurrensen från bilar och bussar att passagerartrafiken med båt upphörde. Den sista av de gamla passagerarbåtarna, Glafsfjorden, lämnade Arvika hamn den 3 maj kl 14 00. I övrigt anlöptes hamnen i Arvika av 145 ångfartyg och 141 segelfartyg.
Anlades väg till AB Svenska Tobaksmonopolets nya fabriksområde väster om Palmviken.
Inköpte staden Dahlins hamnmagasin på östra Furunäset (byggt på 1850-talet av C Flodqvist).

1936
Byggde Värmlands Lantmannaförenings Centralförening u p a ett större varumagasin på östra Furunäset.

1937
Uppvisade Säffle kanal ett nytt trafikrekord med 2 715 passerande fartyg som medförde 285 000 ton last (ved, stenkol, pappersmassa, sågade trävaror och styckegods).
Inköptes båten SS Glafva till Arvika. (Såldes 1942).

1938
Flyttade tobaksfabriken från kv Fabriken invid Östra Esplanaden till nybyggda lokaler väster om Palmviken.

1939
Nedplockades Dahlinska magasinet på östra Furunäset. Den nedre våningen skänktes till Västra Värmlands Fornminnesförening för att användas vid förestående renoveringsarbeten på Såguddens friluftsmuseum. Den övre våningen återuppfördes som bostadshus på gården Gunnebo i Dalen strax söder om Arvika. På platsen för magasinet byggdes ett nytt hamnkontor. Detta inrymde även en värmestuga för hamnarbetarna.

1940-tal
Gjordes försök att återuppta passagerartrafiken med Esaias Tegnér (f d Eskilstuna II) och de mindre båtarna Idun och Tärnan.
Ända in på 40-talet anordnades stora simtävlingar på yttersidan av den så kallade järnvägskajen. Där byggdes badbrygga och hopptorn. Den stora mittbassängen söder om Hamngatan utgjorde mål för de så kallade Sundssimningarna mellan Sund och hamnen. Kallbadhuset på Sågudden revs.

1940-60-talet
Började olika företag, som inte hade anknytning till sjöfarten, att etablera sig i hamnområdet.

1943
Var Arvika Karosserifabrik sydväst om järnvägsstationen inflyttningsklar. Fabriken uppfördes på platsen för Arvika- Verkens stora lagerhus som revs på 1920-, och 30-talen.

1946
Anlades nya industrispår i hamnområdet.
Eldhärjades Redskapsfabrikens lokaler på Strand.

1949
Revs det så kallade Gula magasinet (byggt av Svenska Tobaksmonopolet 1921).

1949-51
Gjordes förnyade försök med passagerarbåten Gladiswall.

1950-60-talen
Blev träimporten det huvudsakliga fraktgodset. Transporterna blev med tiden för stora för såväl farleden som Arvika hamn. Istället ökade oljeimporten och stora oljecisterner byggdes vid västra Furunäset.

1951
Drabbades hamnområdet av en svår översvämning. Den 17 maj var vattenståndet +47,73 m över havet.
Den 18 maj invigdes AB Hakon Svenssons nya varulager, uppfört på platsen för det Gula magasinet.

1952
Övertogs Säffle kanal av staten och förvaltas av Vattenfall och Trollhätte kanalverk.

1957
Lades tillverkningen vid Arvika Redskapsfabrik ned.

1958
Revs luftvärnstornet strax väster om Lantmännens silobyggnad.
Anordnades för första gången stafetten Kyrkviken runt med bl a rodd och simning.

1965-67
Gjordes viss ombyggnad av Säffle kanal.

1970-talet
Började turistbåtleden mellan Säffle och Arvika att benämnas Vikingaleden.

1973-80
Gjorde båten Sundsnäs turistturer på Glafsfjorden.

1975
Anordnades återigen VM i sparkstötting på Kattvikens is. (Tävlingen "Elis i Tasere Memorial" grundar sig på 1897-års VM-rekord). Under 3 år anordnades årliga tävlingar, därefter vartannat år.

1976
Lades Arvika Båtvarv ned. På platsen byggs senare församlingshemmet Mikaeligården.
Uppmättes ett nytt lågvattenrekord +43,99 m över havet.

1977
Anlades en större båthamn för fritidsbåtar vid Solbergsholmen.
Revs det äldre tillbyggda hamnkontoret på östra Furunäset.

1980-81
Anlades Strandvägen mellan Palmviken och Mikaelikyrkan.

1981
Eldhärjades hamnmagasinet Bläckhornet beläget på piren på östra Furunäset.

1982
Eldhärjades Lantmännens stora silobyggnad, strax väster om spannmålslagerhuset, och det hamnmagasin som byggdes av W Pihlgren på östra Furunäset 1857.
Planterades en pilallé utmed Strandvägen.

1982-83
Gjorde båten Vikingasol turer på Glafsfjorden.

1984
Skrotades hamnkranen på östra Furunäset.

1985
Upphörde persontrafiken på järnvägslinjen mellan Arvika-Årjäng-Bengtsfors. Godstrafiken fortsatte ytterligare en tid.

1985-86
Uppfördes en restaurangbyggnad och ett magasin på östra Furunäset. Byggnaderna anpassades i sin utformning till de två eldhärjade magasinen.
Gjorde passagerarbåten Ran II turer på Glafsfjorden.

1986
Anlades en bensinstation för fritidsbåtar på östra Furunäset.
Revs stora delar av Arvika Redskapsfabriks lokaler vid Strand.

1987
Transporterades 20 000 ton gods (inklusive timmermosor) på Säffle kanal (samma mängd som år 1840).
Reparerades pirens kajkanter på östra Furunäset och motfylldes med sprängsten.
Firade Säffle kanal 150-års jubileum.

1990
Utlystes en arkitekttävling om hamnens framtida utseende och nyttjande. Det vinnande förslaget med kontor och bostäder togs fram av Olsson & Mörtstedt Förvaltnings AB, Stockholm.

1992
Anordnades den första Hamnfestivalen mot främlingsfientlighet.

1993
Upphörde all nyttosjöfart och oljetankern Framvik avgick för sista gången från Arvika hamn. Järnvägsspåren utmed Spårgatan togs bort.

1994
Anlades Strandparken vid Palmviken.
Genomfördes en folkomröstning gällande två timrade magasin på östra Furunäset (byggda av C H Mebius och Th Sandelin på 1850-talet). Av 1 708 röster ansåg 983 att magasinen skulle restaureras.

1995-96
Genomgick magasinen på östra Furunäset en pietetsfull restaurering. Äldre fotografier fick en avgörande betydelse vid återställandet.

1995
Anordnades den första Vikingaveckan och Ljusfesten runt Kyrkviken.
Utfördes förbättringsarbeten vid båthamnarna vid Solbergsholmen och Tivoliviken.

1996
Revs hamnkontoret på östra Furunäset. Under byggnaden påträffades höga stenfundament till C J Flodqvists magasin från 1850-talet. Grundkonstruktionen bortschaktades i samband med iordningställandet av Hamnplan.
Vid det senare markprojektet omlades Hamngatans stenläggning. Även närområdet runt de restaurerade magasinen stensattes med smågatsen och kullersten. Hamnplan försågs också med ett 30-tal parkeringsplatser och ett flertal parkbänkar.

1998
Byggdes nya båthus på Solbergsholmen.
Anordnades för första gången ungdomsstafetten Kattviken runt, med bland annat paddling på Kattviken.

1999
Upphörde Arvika Motorbåtklubbs arrendeavtal gällande båtuppläggningsplats (kallad Bangladesh) på västra Furunäset. Båtägarna hänvisades till de nya båthusen på Solbergsholmen.
Utarbetades planer för ett nytt parkområde på västra Furunäsudden. Båtskjulen vid udden revs.

2000
Västra Furunäsparken iordningställdes med gräsytor och viss trädplantering. Påbörjades restaureringen av Lantmännens magasin till hantverks- och utställningslokaler.
Hamnpiren kortades med 18,5 m och kajkanten injekterades med betong. Efter ihärdigt regnande steg vattennivån i Glafsfjorden under 6 höstveckor med ca 10 cm per dygn. Den 30 nov noterades den högsta nivån någonsin, +48,36 m över havet, 3,14 m över det normala. Räddningsinsatsen, där drygt 600 man engagerades, var den största i Sverige någonsin i fredstid. 2 000 meter skyddsvallar, 2 m höga, byggdes och drygt 250 fastigheter drabbades. Bland de första byggnader som övergavs var turistbyrån på tivoliplatsen och restaurangen i hamnen. I Säffle öppnades samtliga 21 slussluckor och 395 kubikmeter vatten per sekund forsade genom slussarna. Under en period var översvämningsläget i Arvika en av huvudnyheterna i radio och TV och översvämningssituationen besiktigades av kungen, Carl Filip (hertigen av Värmland), statsministern, landshövdingen, miljöministern, finansministern och överbefälhavaren.

Hjälpte informationen på sidan dig?