Gräv- och schaktmassor, hantera

Ibland blir det gräv- och schaktmassor "över" i ett projekt. Sådana schaktmassor kan ibland återvinnas i olika anläggningsarbeten.

När det uppstår överskottsmassor i ett projekt är det den som beställt schaktjobbet (verksamhetsutövaren) som har det övergripande ansvaret och den som behöver klargöra hur massorna ska hanteras. Det är ofta bra att tidigt i planeringen av projektet fundera på hur schaktmassorna ska hanteras, både ur ekonomisk synvinkel och för att nå bästa miljöhänsyn. Fundera över möjligheterna till återvinning, behov av att skicka massor till deponi, kostnad för bortforsling, transporter, möjliga mottagare av avfallet och så vidare.

Att återanvända och återvinna schaktmassor i form av överskotts- och restmaterial som klassificeras som avfall, är positivt. Att använda avfall i anläggningsarbeten bygger på principen om att nyttja våra naturresurser mer effektivt, då det ersätter nytt material som annars skulle ha använts.

Exempel på material som kan användas är grus, sten, betong och tegel. Vanliga användningsområden är grundläggning för byggnationer, vägar, parkeringsytor och bullervallar. Villkoren för att schaktmassor ska kunna användas är att det finns ett anläggningsändamål som uppfyller ett syfte, att avfallet är rent och utsorterat och inte bidrar till att föroreningar uppstår på den nya användningsplatsen eller till att området ser skräpigt ut.

Anmälan eller tillståndsansökan kan krävas

Om du ska använda avfall för anläggningsändamål kan du vara skyldig att göra en anmälan till Myndighetsnämnden eller söka tillstånd hos länsstyrelsen. Det som avgör om åtgärden är anmälnings- eller tillståndspliktig är risken för förorening av mark och vatten på den nya platsen där avfallet ska användas.

Bedömning görs utifrån massornas innehåll av föroreningar och egenskaper som konstruktionsmaterial och om den nya platsen är lämplig. Den som producerat avfallet ska skaffa sig nödvändig kunskap om avfallets möjliga innehåll av föroreningar, och den som ska använda avfallet är skyldig att bedöma den nya användningsplatsens lämplighet.

  • Om föroreningsrisken är ringa ska du göra en anmälan till Myndighetsnämnden. Anmälan görs på särskild blankett minst sex veckor innan verksamheten planeras starta.
  • Om föroreningsrisken inte endast är ringa krävs tillstånd av länsstyrelsen.
  • Om det inte finns någon föroreningsrisk i samband med användningen behöver du inte anmäla eller söka tillstånd. Däremot kan det vara aktuellt att ansöka om strandskyddsdispens och/eller marklov. Det kan också krävas en anmälan om samråd till länsstyrelsen, om naturmiljön kan antas förändras väsentligt i samband med åtgärden.

I många fall är det svårt att själv väga in alla miljöaspekter och bedöma föroreningsrisken. Det är därför klokt att rådgöra med Miljöstaben i god tid innan du planerar att genomföra åtgärden.

Hjälpte informationen på sidan dig?