Framtidsbild

Året är 2045 och morgondiset ligger lågt över Glafsfjorden. Solen trevar sig upp i fjärran, men redan nu glimrar det till när strålarna söker sig genom de täta grönskande skogarna och når Arvikas sjöar, en efter en. Snart ska diset skingras och ge plats åt glöden.

I Kyrkviken har en grupp människor tagit sitt sedvanliga morgondopp från den nya badbryggan i hamnområdet och några av dem tar sig nu upp ur vattnet längs den lågt lutande rampen. Vattnet är, efter arbetet med att minimera utsläpp, renare än på länge och snart i balans.

Efter doppet serverar de varandra kaffe vid ett av de utomhuskök som uppförts på flera platser runt om i hela Arvika. Solen värmer medan de pratar om hur kommunen tillgängliggör naturupplevelser av olika slag för alla, utifrån var och ens unika förutsättningar. Det syns tydligt att människor mår bra av att ta del av de hälsofrämjande effekter som naturen har och en av badarna berättar att antalet stressrelaterade sjukskrivningar i kommunen de senaste åren har minskat.

Välplanerade kommunikationer

De täta skogarna delar sig på sina ställen och ett väl värnat öppet landskap med åkrar, ängar och vattendrag ger överblick och en ökad kontakt genom de kopplingar som skapar ett sammanhållet Arvika. Redan i denna arla morgontimme rullar cyklar längs de stråk som kopplar ihop de omsorgsfullt förtätade serviceorterna med varandra, något som givit förutsättning för ett minskat anspråk av dyrbar markyta för transport. Diset ligger lågt över en äng och under några stora ekar står ett par rådjur och betar medan solen går upp. Det är inte bara cyklar som ljudlöst förflyttar sig mellan orter och landsbygder.

Vid sidan av ängen och den intilliggande åkern står några skolbarn och en pensionär och väntar på bussen. Eftersom skolbussen sällan är full kan även andra nyttja turerna och på ett hållbart vis färdas till kommunikationsnoder, naturområden och andra mötesplatser. En förälder stannar sin elbil vid busshållplatsen och ut hoppar ytterligare ett barn, precis i tid för skolskjutsen.

Barnen är i full färd med att prata om ditt och datt och ett av barnen berättar för sina klasskompisar om sin frukostgröt vars havre odlats på åkern intill när de stiger på den förarlösa skolbussen. Ett annat barn tar vid och berättar om den gången som räddningstjänsten släckte en åkerbrand orsakad av extremtorka medan de knäpper säkerhetsbältena. Tack vare räddningstjänstens nya satellitsystem kunde de lokalisera branden, snabbt ta sig till rätt plats och förhindra att branden spred sig.

När alla stigit på svänger bussen ut från hållplatsen och på vägen mot serviceorten passerar den en plats med laddpunkt som bidragit till att knyta samman orterna med landsbygderna. Allt fler bilburna väljer elbil eller fordon med andra hållbara bränslealternativ och år 2045 är det enkelt och smidigt att färdas hållbart i hela Arvika.

Utvecklade serviceorter

När morgondiset skingras lämnar en cyklist sitt barn på förskolan i serviceorten. Förskolan ligger i en av de nya byggnaderna som vänder sig mot ortens centrumbildning och samverkar med ett äldreboende. Barnet rultar glatt fram över förskolegården, stannar till, och vinkar när barnet genom fönstret skymtar en av de boende som, genom hologram, pratar med vårdpersonal. Här möts barn och vuxna över generationerna, något som skapar gemenskap. Andra verksamheter som idrott, skola och kultur har också lokaliserats här för att bidra till samnyttjande mellan funktioner och för att skapa en levande mötesplats över hela dygnet vilket bidrar till en ökad trygghet.

Vid sporthallen passerar ett par ungdomar förbi scannern med ansiktsigenkänning vid entrén för att gå på ett träningspass medan några pensionärer samlas utanför entrén, iklädda träningskläder, och tar sikte på motionsslingan i grönområdet intill. Ibland möts ungdomarna och boende på äldreboendet på utegymmet och delar med sig av övningar och träningstekniker. I en av de upplysta lokalerna på bottenvåningen, vid sidan av sporthallen, förbereds förmiddagens babyrytmik. Under eftermiddagen byter samma rum skepnad och fylls med läxläsande skolelever eller stickentusiaster på veckans stickcafé.

Cyklisten rullar vidare och når slutligen sitt mål för dagen. Kommunens arbete med att öka kontakten med hela Arvika innefattar en satsning på att kommunens tjänstepersoner finns tillgängliga i serviceorterna på regelbunden basis, för att nå ut till fler. Cyklisten trivs med variationen som uppdraget innebär och hejar på en av jägarna som just anlänt och håller upp dörren åt dem. Jaktföreningen hyr en av föreningslokalerna i byggnaden och ett annat disponeras av ortens fotbollslag. Den flexibilitet som kommunens flerkärniga struktur kräver tillgodoses här.

I den öppna verkstaden är några ungdomar igång med sitt projekt att bygga om en EPA till självkörande. De samarbetar med en biltillverkare och projektet har skapat stort engagemang hos de unga i kommunen. Cyklisten minns en artikel i lokal media om hur kommunen, genom samnyttjande, lyckats spara resurser som istället kunnat användas till att etablera cykelservicepunkter runt om i hela kommunen. Genom strategiska placeringar av samnyttjande verksamheter i serviceorterna, med närhet till kommunikationsnoder och stråk tillgodoses närhetsprincipen till samhällsfunktioner. Det har bidragit till att bryta segregationen i kommunen och öka kontakten mellan människor i hela Arvika.

Ett modernt arbetsliv nära naturen

I en restaurerad lada på sin tomt, förbereder sig en frilansande journalist för ännu en dag på hemmakontoret, eller grannskapskontoret som de kallar det. Kaffet kokar på vedspisen som är iordningställd för att, som komplement till solcellerna på ladans tak, bistå vid eventuell elbrist. Journalisten var en av många som under 2000-talets första pandemi lämnade stadslivet för ett liv nära naturen.

Gården är självförsörjande och grannskapskollegorna ägnar varje ledig stund åt att förbereda trädgårdslandet inför den kommande odlingssäsongen. De är överens om att trädgårdsarbetet och skördarna av det bidrar till ett ökat välmående för dem alla. Det som till en början var en gammal lada på tomten har blivit en gemensam mötesplats för de som kände behov av att komma från hemmakontoret utan att nödvändigtvis pendla till staden.

Ett av journalistens barn bor i närheten med sin familj och arbetar med marknadsföringsuppdrag från grannskapskontoret. Kampanjerna åt företag som jobbar med skogsindustrin i Arvika och Stockholm har kommit att få stort genomslag. Här på grannskapskontoret delas inte bara kontorsplatser, mötesrum, verkstad och internet från kommunens välutbyggda fibernät, utan framför allt delas branschöverskridande erfarenheter och kunskap. Lagom till att journalisten tar det kokande kaffet från vedspisen stiger ett par grannskapskollegor in genom dörren, redo att ta sig an dagen.

Blandstaden som har närhet till storstaden

De blöta spåren efter morgonbadarna har just torkat när ett tåg från Oslo rullar in på järnvägsstationen intill hamnen. Sedan dubbelspår och höghastighetståg tillkommit på sträckan mellan Karlstad och Oslo har kommunikationen mot omlandet stärkts.

En av tågresenärerna har spenderat förmiddagen arbetandes på tåget och kommer för att ha möte med ett lokalt företag som arbetar med hållbar energiproduktion. Olika lösningar på energilagring av förnybar energi har utvecklats i samverkan mellan energiproducenter, verkstadsindustri, kommun och forskargrupper. Stationshuset reser sig stolt med sin monumentala placering och resenären skymtar Trefaldighetskyrkan bortom torget.

På torget finns verksamheter och mötesplatser i markplan, tillgängliga för alla, som tillsammans skapar ett levande Arvika. Resenären gläds av hur de välbevarade kulturmiljöerna samspelar med ny bebyggelse i den småskaliga blandstaden. Resenären vänder sig om, möter solen med kisande ögon och slås av hur väl hamnområdet vävts samman med staden, utan att kontakten med vattnet gått förlorad. Det som byggs nu är en del av framtidens kulturmiljö. Mötet mellan staden och hamnområdet är ett lyckat bevis på det.

Resenären noterar den restaurang i hamnområdet som kvällens middag ska intas på, innan tåget rullar hemåt. Efter flera möten har ett givande samarbete etablerats mellan de båda företagen och resenären som börjar känna sig bekant med kommunen rör sig nu vant mot elbilarna som står parkerade intill parken. Bilen låses upp genom en app och resenären kör iväg mot dagens möte på näringslivscentrum.

Hållbar expandering och utveckling

Elbilen rullar tyst förbi en av Arvikas större tillverkningsindustrier som fått utmärkelser för sitt hållbarhetsarbete och fortsätter längs vägen som är kantad av skog. Granskogen består i allt högre grad av träd i olika åldrar och med inslag av ett flertal olika lövträd, vilket har ökat skogarnas värde såväl ekologiskt som ekonomiskt. Det är inte bara den ökade mångfalden i skogen som skapat mervärden för skogsbruket. Sedan skogen sköts med nya hållbara brukningsmetoder har produktionsvärdena för skogsbruket ökat. Elbilen svänger in på en nylagd väg och snart skymtas den nya träbyggnad som näringslivscentrum flyttade till när de, efter stadig expansion, inte längre fick plats i den gamla lokalen. Byggnaden förhåller sig på ett ödmjukt sätt till den omkringliggande skogen, men kommunicerar samtidigt den innovation som ständigt pågår innanför.

Resenären möts av byggarbetare som är i full gång med att flytta en vägg för att göra plats för en expanderande verksamhet. Tack vare det flexibla system som byggnaden är uppförd i kan förändrade behov enkelt tillgodoses över tid. Materialet kan dessutom återbrukas på ett hållbart vis i framtiden. Ut ur dörren kommer ägaren till ett verkstadsföretag som just deltagit i ett samtal kring utsläppsneutral export till den globala marknaden. Samtidigt passerar en av byggnadens förvaltare förbi med en grupp människor från en annan organisation i regionen. De är här på rundvisning eftersom de vill uppföra en byggnad med ett liknande system. Förvaltaren berättar om hur fönster från ett av kommunens vårdhem bevarades när vårdhemmet revs för att återanvändas här i näringslivscentrums träbyggnad.

Samtidigt pågår ett möte i stadshuset. Där diskuteras en förfrågan om en ny exploatering där såväl skog som jordbruksmark riskerar att gå förlorad. Ett par politiker förklarar att kommunen här har tänkt flera steg i förväg och ber en tjänsteperson att presentera en annan tomt, färdigplanerad och dessutom bättre lämpad för exploatörens ändamål. En lyckad överenskommelse med två nöjda parter nås. Genom medvetna prioriteringar och god samverkan med exploatörer ser kommunen till att näringslivet har goda förutsättningar att, precis som hela Arvika, växa på ett hållbart sätt, utan att naturen och dess resurser får stå tillbaka.

Jämlikt i hela Arvika

Några kollegor intar lunchen på torget utanför kontoret. Ett par gånger i månaden står lokala matinnovatörer här med matbilar och kollegorna passar på att njuta av maten medan en av matproducenterna berättar om sin passion för insektsodling, torkning och fermentering. Kommunens satsning för att främja lokal matproduktion skapar tillfälle för producenter att servera sina produkter till hela Arvika. Några av kommunens patrullerande poliser stannar till för att småprata med såväl unga som gamla och ställer sig även dem till kön för att inta sin lunch i gott sällskap.

Det är inte enbart lunchen som för människor till den här platsen. På grönområdet intill förbereds en workshop för en av områdets skolklasser. Barnen anländer på rad tillsammans med lärarna, redo att måla framtidsbilden av Arvika 2065 tillsammans med tjänstepersonerna. Kommunens proaktiva arbetssätt har skapat förutsättning för ett ökat deltagande i olika processer för alla. I hela Arvika värdesätts demokratins kraft och i mötet och medskapandet ökar tilliten till varandra. Genom att lyssna på varandra och öka alla samhällsgruppers inflytande, till exempel barn och unga samt grupper som tidigare inte hörts och därför riskerat hamna i utanförskap, skapas ett mer jämlikt samhälle.

Omhändertagen natur

Samtidigt passerar en lärare ett av kommunens välanvända vindskydd under sin lunchpromenad genom skogen. Vindskyddet är rustat med utomhuskök och eldplats och en bit bort finns en liten återvinningsstation. En av kommunens många återställda våtmarker intill sjön lockar besökare som vill ta del av det rika fågellivet och få se såväl mindre vadare och doppingar, som större rovfåglar.

De tyska vandrarna stannade läraren för att fråga om liknande vindskydd på andra platser i närheten och berättade om den klara stjärnhimmel som de fick uppleva under natten och hur de skymtade den ovanliga tretåiga hackspetten i gryningen.

Skogen omkring är väl omhändertagen och varierad. Läraren möter skogsägaren som berättar om hur allt fler skogsbrukare känner till och värnar nyckelbiotoper sedan användningen av certifieringar inom skogsbruket ökat. Även volymen skog har ökat sedan modeller för bundet kol erbjuder skogsägarna visst bidrag de år som skogen ökar i kubik.

Väl tillbaka vid landsbygdsskolan möts läraren av några av de elever som ska delta vid kvällens konsert i den nya konsertsalen på Ingesund. Konserten är en del av kommunens samverkansprojekt som, med körsång och musik som verktyg, initierats för att skapa möten över generationerna och lokala förebilder för de unga. Några av ungdomarna är nervösa och pratar i mun på varandra. Läraren försäkrar dem om att allt kommer att gå bra, påminner dem om att det ska vara lustfyllt och att de, trots allt, har några lektioner till att ta sig an tillsammans innan dess.

Förebilder och framsteg

På den glimrande sjön skär en båt tyst genom vattnet. Några passagerare njuter av färden ute på däck och en av dem summerar den gångna arbetsdagen till ljudet av vågorna. Den eldrivna båten som tar dem över fjorden i eftermiddagssolen bidrar inte bara till friskare luft, utan även en behaglig ljudbild.

En grupp skolelever står i en klunga på däck. De cykel- och båtpendlar till skolan och det spritter i benen på dem när de jämför växlar, pedaler och andra cykeldelar under färden. En lång rad av paddlande ungdomar drar förbi på en bits avstånd. Några av eleverna vinkar och ropar efter sina vänner vars kanotträning dragit igång efter dagens sista lektion.

Föreningslivet har fler aktiva medlemmar än någonsin vilket märks på barnen och ungdomarna, vars välmående och skolresultat förbättrats i takt med det växande engagemanget. Engagerade ungdomar växer med det ansvar som rollen som ungdomsledare medför och de yngre barnen får viktiga förebilder i vardagen. Jämlika förutsättningar för ett livslångt lärande genom likvärdig och tillgänglig utbildning för alla är en viktig del av kommunens arbete med att göra skolan till en central del av sin omgivning.

Vattnet skvalpar när båtens passagerare går i land. De möts av flera som väntar på att få stiga på båten och korsa vattnet i motsatt riktning. Sedan kollektivtrafiken började med båttrafik har bemanningsbrist i flera näringar i kommunen minskat. Några av passagerarna den här eftermiddagen arbetar inom äldreomsorgen och kan nu via vattenvägen smidigt och enkelt ta sig till sina jobb.

Hälsningar hörs från alla håll, passagerarna önskar varandra trevlig kväll och strax är bryggan så när som på tom. Flera av de som stigit av båten tar sikte på skolan där kvällens kurser strax sätter igång. Samarbetet mellan näringslivet och utbildningsaktörer har spelat en viktig roll för hela kommunens utveckling och kurser i cirkulär ekonomi, permakultur och integrerad odling och artificiell intelligens inom vården drivs av verksamma i näringslivet.

Varierade levnadsmöjligheter

Skuggorna blir längre i eftermiddagsljuset. När en tågförare hoppar på cykeln efter sitt arbetspass behövs cykellamporna. Än är inte sommaren här men tågföraren har acklimatiserat sig och uppskattar årstiderna nu. De första åren som klimatflykting var mörkret under vinterhalvåret det svåraste att vänja sig vid.

På vägen hem stannar föraren till för att hämta upp veckans beställning från lokala producenter. I vanlig ordning möts flera bekanta ansikten under tiden som respektive producent lämnar över varor. Tågföraren styr stegen mot den jägare som har lovat att lägga undan en av sina omåttligt populära älgkorvar.

Hämtmat erbjuds till den som inte hinner laga middag ikväll. Ett par av kollegorna från grannskapskontoret handlar några portioner till kvällens arbete med att laga ett av grannskapets ladugårdstak. Med gemensamma krafter bistår de varandra i utbyte av tjänster och kunskap.

En lantbrukare är lika glad som alltid av att se sina stamkunder, tågföraren är en av dem, när de plockar upp veckans varor. Lantbrukaren berättar som vanligt för alla som råkar lyssna om sina snart vuxna barn som ser framtiden här i kommunen. Annat var det när lantbrukaren var ung men nu, nu främjar den starka bebyggelseutvecklingen i kommunen det lokala serviceutbudet.

Företagandet i hela kommunen blomstrar och skapar fler arbetstillfällen. Tillgången på ekologiska och närproducerade varor och livsmedel ökar dag för dag. Skogsindustrin växer och frodas. För att inte tala om den framgångsrika verkstadsindustrin som är klimatneutral sedan flera år! Med en svepande rörelse ser lantbrukaren sig menande omkring.

På lekplatsen intill har småbarnsföräldrarna svårt att slita sina barn från leken. Bostadshusen omkring vittnar om kommunens stora satsning på lokal energiproduktion i form av solceller på nästintill varenda byggnad. Sedan det tillkommit fler varierade boendeformer i hela Arvika har många unga vuxna tagit möjligheten att bilda familj nära naturen. Det ökade utbudet på boendeformer, såväl hyresrätter som bostadsrätter, lockar allt fler att bo kvar i kommunen.

När förutsättningarna ändras, och människorna med dem, finns alternativa sätt att bo på i kommunen. Här ser såväl den yngre som den äldre generationen sin framtid, i somliga fall i generationsboenden där en del ytor delas för en större gemenskap och enklare vardag till en lägre kostnad. Ny bebyggelse placeras strategiskt i anslutning till befintlig och service för att minimera påverkan på värdefulla grönområden och biologisk mångfald. Dessutom prioriteras utveckling av tätortsnära grönområden för rekreation, och artrika miljöer integreras vid planering av nya bostäder och verksamheter.

Hela Arvika glöder

Solnedgången står fond till den här kvällen i hela Arvika. Sakta bryter gruppen av människor upp för att ta med barnen till aktiviteter, lyssna på konserten på Ingesund, laga middag med grannarna eller ta kvällspasset på sjukhuset. Solen målar hela Arvikas sjöar i oändliga nyanser av orange, rött och gult och på Glafsfjorden bryts speglingarna när båten skär genom vattnet. Året är 2045 och hela Arvika glöder.