Frågor och svar vid högt vattenstånd

Vid en hotande översvämning eller högt vattenstånd har du med all säkerhet många frågor att ställa. En del av svaren hittar du nedan.

På kommunens webbplats publiceras löpande information i ett allvarligt läge och där kan du också följa vattennivån i Kyrkviken dagligen - medan SMHI:s webbplats kan ge dig löpande väderinformation.

Vart vänder jag mig om jag får problem med hög vattennivå eller källaröversvämning?

Kontakta Räddningstjänsten på telefon via kommunens växel 0570‑816 00, direktnummer 0570‑827 90 eller 0570‑814 80 (jourhavande befäl).

Vad gör jag om mitt hus hotas av översvämning och höjd vattenlinje?

Är läget akut, huset hotas inom de närmaste dygnen, kontakta Räddningstjänsten.

Som fastighetsägare har du även ett eget ansvar för att skydda din fastighet. Råd, tips och information kan du få från Räddningstjänsten eller ditt försäkringsbolag.

Viktigt är att kontakta sitt försäkringsbolag i förebyggande syfte om du ligger i riskzonen för översvämning.

Vad gör jag om mitt hus drabbas av översvämning?

Hur gör jag för att täta golvbrunnar, wc och tvättställ i min fastighet?

Praktiska anvisningar om hur du gör för att täta golvbrunnar, wc och tvättställ och andra skyddsåtgärder finns på Teknik i Västs webbplats. Mer information kan du få från Räddningstjänsten eller ditt försäkringsbolag.

Hur bygger jag en invallning på bästa sätt för att skydda min fastighet?

Praktiska anvisningar om hur du gör för att täta golvbrunnar, wc och tvättställ, och andra skyddsåtgärder finns på Teknik i Västs webbplats. Mer information kan du få från Räddningstjänsten eller ditt försäkringsbolag.

Var kan jag hämta sandsäckar?

Tomma säckar finns att hämta hos Räddningstjänsten, Kopparvägen 1 i Arvika.

Var kan jag hämta sand till sandsäckarna?

Kontakta exempelvis LBC för sand.

Varför ser prognoserna för stigningen av vattennivån olika ut från dag till dag?

Kommunens prognoser grundar sig på information som distribueras från Fortum, som står för regleringen av flera tillflöden till Glafsfjorden, samt SMHI. Eftersom höjningen av vattennivån i Glafsfjorden beror på flera faktorer, bland annat nederbörd samt till- och frånflöden, kan prognosen variera beroende på vilka uppgifter kommunen får från Fortum och SMHI. Beräknad stigning av vattennivån är ett genomsnittligt värde utifrån ett längre perspektiv och kan därför variera dag från dag.

Varför tar det så lång tid att hitta lösningar när det gäller högt vatten?

Att bygga i vatten kräver stor hänsyn och styrs via ett omfattande regelverk. Det är mer regel än undantag att komplexa konstruktioner kräver flera års utredning och manglande i vatten- och miljödomstolar. Arvika kommun har jobbat hårt med att få översvämningsskyddet för staden på plats. Det pågår också arbete tillsammans med Säffle kommun kring ytterligare åtgärder.

Varför kan inte Fortum reglera bättre?

Den regleringsmöjlighet som Fortum Generation har går ut på att samla vatten i kraftverksmagasinen inför vintern. När magasinen blir fulla måste vatten släppas förbi för att inte äventyra säkerheten hos dammkonstruktionen. Kraftverksmagasinen har endast en liten volym jämfört med allt vatten som kommer vid högflöden. Även om alla kraftverksmagasin skulle ha varit på sin lägsta nivå innan översvämningen år 2000, skulle detta inte ha påverkat Glafsfjordens nivå mer än någon decimeter.

Varför kan inte vattenmagasin uppströms Glafsfjorden ordnas?

På grund av hur avrinningsområdet ser ut, topografiskt, är det svårt att anlägga översvämningsmagasin med kapacitet av någon betydelse. Där det är möjligt ligger redan idag regleringsmagasin. Möjliga översvämningsmagasinen skulle innebära att man satte vägar, åkermark, fastigheter och en kyrka under vatten för att som maximalt kunna få en sänkning av nivån på 4 dm vid en situation likt den år 2000. Magasinering i Norge har också undersökts, men även där skulle ökad magasinsvolym innebära stora konsekvenser för både fastigheter och miljö.

Varför muddrar ni inte Byälven så att vattnet rinner undan?

För att vattnet ska kunna rinna undan så måste det luta nedåt. Detta är det största hindret för att vattnet ska rinna undan. Lutningen ner till Säffle är mycket liten, på hela sträckan som är 75 km så är höjdskillnaden endast 0,5 m. Undersökningar har visat att om man skulle bredda Byälven med 10 m och muddra den 0,5 m så skulle detta innebära en nivåsänkning på 4 dm vid en händelse som år 2000.

Varför öppnar ni inte slussen tidigare så att vattnet rinner undan?

Det är en säkerhetsfråga. Risken för erosion och ras ökar markant i anslutning till slussen om större flöden släpps genom slussportarna. Det är Räddningstjänsten som avgör i samråd med länsstyrelsen när de ska öppnas. Öppning av slussportarna har i första hand effekt på vattennivån i Harefjorden.

Varför har Arvika kommun fokus på enbart dammen i sundet?

Arvika kommun har arbetat med ett översvämningsskydd i sundet, men också för att tillsammans med Säffle kommun genomföra åtgärder i dämmet och i slussen i Säffle för att höja flödet vid översvämningssituationer. Dessa båda projekt är de som är mest kostnadseffektiva, och som ger minst påverkan på miljön.

Varför inte använda banvallen som barriär för vattnet?

Banvallen är byggd för att ha vatten på båda sidorna om sig. Skulle den endast ha vatten på en sida skulle stabiliteten äventyras. En hel del samhällsviktig infrastruktur som måste skyddas ligger utanför banvallen och skulle vara tvungen att skyddas på annat sätt.

Varför jobbar man inte för en sänkning av Vänerns nivå?

Under översvämningen år 2000 påverkades inte Byälven av Vänerns vattenstånd. Datorsimuleringar visar på att en sänkning av Vänerns nivå på 2 dm skulle ha gett en sänkning på 1 cm vid översvämningen år 2000.Länsstyrelsen i Västra Götaland har redan idag en överenskommelse med Vattenfall om ändrad tappningsstrategi. Lägre vattennivåer kommer också att innebära en igenväxning av vass, buskar och träd på Vänerns stränder, skär och vikar, vilket får stor påverkan på strandvegetation och djurliv.
Hjälpte informationen på sidan dig?