Utvärdering av arbetet inom Arvika Elnät AB
under översvämningen oktober till december år 2000

2001-07-17

1. Sammanfattning
Olikt många andra störningar fick vi ett läge med påfrestningar på både personal och anläggningar under en lång tid. Vårt arbete kom att omfatta 1 865 h och våra kostnader uppgick totalt till 985,3 kkr. En stor del av arbetet och kostnaderna kom under november månad då vattnet steg hela tiden. Under resterande tiden var det mest rondning och smärre åtgärder som förorsakade arbete. Översvämningen gjorde att 5 nätstationer och 25 kabelskåp vallades in och försågs med dräneringspumpar samt att vi byggde om lågspänningsfördelningen i 2 nätstationer. Detta till stor del beroende på prioriteringen inom räddningstjänsten, där elförsörjningen betecknades som mycket viktig. Vi hade även 8 kabelskåp som, efter avstämning med räddningstjänsten, var urkopplade på grund av vattennivån.

Att vi trots detta bara hade två driftstörningar kan tillskrivas vår engagerade personal samt en mycket god framförhållning. Vad gäller förbättringar är det främst en förbättrad organisation och bättre information om inkopplade reservelverk som behöver åtgärdas.

2.Inledning
Glafsfjordens högsta nivå uppmättes den 29 och 30 november till 48,36 meter över havet. Då vattennivån normalt ligger på 45.22 meter över havet, medför detta att nivån var 3,14 m högre än normalt.

Syftet med denna utvärdering av översvämningen som drabbade vårt distributions-område hösten år 2000 är att beskriva vår organisation, vårt arbete och kommunikationen med kunder och anställda.

3. Beslut i stort
Räddningstjänsten tog beslut om prioritering av insatser. Besluten innebar en prioritering av livräddande insatser, elförsörjningen och avloppsstationerna. En första bedömningen om en högsta vattennivå på 48,20 meter över havet kom den 14 november. Detta korrigerades i slutet av november till 48,50 meter över havet. Utifrån denna nivå skulle åtgärder vidtas för att klara gjorda prioriteringar.

4. Organisation
Efter en lite trevande inledning, den första veckan, fick vi en organisation med lite klarare ansvarsområden. I princip kan vi säga att vi hade en fördelning enligt följande:

Kommunal beredningsgrupp VD eller dennes ersättare. Samordning av insatserna inom kommunen. Resursanskaffning
Ledningsgrupp VD och driftansvarig(a). Besluta om egna prioriteringar.
Rondning (besiktning) Beredskapspersoner Rondningen kl. 05.00 var mycket viktig då den till stora delar lägger grunder för prioriteringen av dagens arbete. Redovisades i grupp ca. 06.30-07.30.
Analys Montage och driftansvariga Analysera behovet av åtgärder inför "förväntade" situationer så som kyla, isbildning, betydligt högre vattennivå.
Planering Nätansvarig Planera för andra matningsvägar samt se över reservmaterial.
Projekt (åtgärder)
Åtgärder runt våra anläggningar genomfördes som avgränsade arbets-uppgifter, i många fall ihop med inlånad personal.

5. Kommunikation
Inom kommunen bildades en upplysningscentral för att organisera informationsarbetet. Mycket av den interna och hela den externa informationen hanterades av denna grupp. Härifrån kom förda anteckningar vid ledningsgruppens möte, groupwise-meddelande som interninformation till anställda, fax och uppdateringar av kommunens hemsida.

5.1 Intern kommunikation
Att säkerställa en kontinuerlig, korrekt och fullständig information var nödvändig för vårt arbete. För detta ändamål fanns det i vårt lunchrum meddelanden från upplysnings-centralen, egen och förvaltningarnas beredskapslista och en åtgärdsplan framtagen ihop med kommunteknik. Utöver detta fanns också en tavla med normala och aktuella vattennivåer, påverkan på våra anläggningar, frånkopplade anläggningar och anslutna reservelverk. I vårt konferensrum hade vi mer detaljerad karta över kyrkviken med nivåer och gjorda åtgärder.

Dessutom hade vi information om det aktuella läget 07.30 varje dag i lunchrummet samt kort information från presskonferenser (hölls dagligen kl. 14.30) och den kommunala ledningsgruppens möte (hölls dagligen kl. 13.00).

5.2 Extern kommunikation
Vi hade ingen större anstormning av telefonförfrågningar från kunder då i princip all extern information hanterades av upplysningscentralen. Därför hänvisas till kommunens utvärdering för att närmare studera den externa kommunikationen.

6. Samverkan med andra
Den 10 november började kommunens beredningsgrupp att träffas. Gruppen innehöll förutom representant från oss även deltagare från kommunstyrelsen, räddningstjänsten, kommunteknik, upplysningscentralen, miljökontoret, socialkontoret, barn och utbildningsnämnden samt fritidskontoret.

På grund av beslutet om prioritering, där elförsörjningen blev högt prioriterad, hade vi lätt att få externa resurser. Här märks framför allt:

Räddningstjänsten Akuta insatser samt anskaffning av externa resurser.
Kommunteknik Kartor och nivåer förutom byggnation och bevakning av invallningar.
Militären Byggnation och bevakning av invallningar samt beredskapslager med sandsäckar.
Hemvärnet Byggnation av invallningar.
Skogsvårdsstyrelsen Byggnation av invallningar samt beredskapslager med sandsäckar.
Birka Service AB Byggnation och bevakning av invallningar samt även beredskap.

7. Arbetet på egna anläggningar



Vattennivån
Datum Arbete Glafsfj. Gunnern

Normalnivå 47,22 92,50
November


1 Början av en intensiv period med arbete vid kraftstationerna
93,43
7 Byggnation av vall runt station Udden vid Gunnern
93,63
8 Vi börjar dräneringspumpa stationen vid Strand 47,21
9 Översvämning vid elmätaren på järnvägsstationen. Pumpning av källarplanet börjar.

10 Första mötet beredningsgruppen. 47,43 93,90
11-14 Vi "lappar" befintliga vallar stationerna Udden, Strand, Hamnen Östra och Viks Gård.

12-13 Vi börjar valla runt kabelskåp

13 Kabelskåpen vallas med hjälp av pallkragar, byggplast och sandsäckar.

14 Vi får en planeringsnivå på +48,20 m över havet.

16 Vi har inventerat och höjdmätt anläggningar som ligger i farosonen.
93,94
16 Vi börjar ronda våra anläggningar. Detta innebär att vi ser över vallar, dräneringspumpar mm. Detta sker varannan timme, med hjälp av bl.a. militär-personal. 47,89
17 Inkoppling av reservelverk vid Reningsverket (vi själva) samt viktiga pumpstationer (Eltabro).

18 Läget lugnar ner sig på rondningarna. Vi kopplar in ett stort reservelverk på Strand. 47,94
19 Byggnation av vågbrytare (träkonstruktion) vid Hamnen Östra.

22 Justerad högsta nivå; något högre än 48,20. Ger en höjning av vissa kabelskåp.

25 Vår första driftstörning, omfattar Reningsverket, Viks Gård, Dottevik, Ingesund, Östra Sund och Sundsnäs. 48,16 94,06
27 Betydande förstärkning av vall runt station Viks Gård.

29-30 Vi når den högsta nivån för Glafsfjorden, läget någorlunda lugnt. 48,36 93,65




December

93,55
1-29 Rondning av anläggningar, 5 nätstationer och 25 kabelskåp.

7


8 Förbättring vågbrytare Hamnen Östra.

10 Trafo hamnen Västra OK på "torra" land. 47,87 93,12
13 Påbörjas inkoppling av pumpar på elnätet i stället för drift via reservelverk.

14 Rivning av delar av invallning runt nätstationer om vi får kall väderlek och isbildning.





19 Reservelverk Strand kopplas ur

21 Nätstation Viks Gård åter i normal driftläggning

22 Rondning kvar endast för kabelskåp och nätstn. på områdena Strand och Hamnen Östra.

26 Endast två dräneringspumpar i drift station Strand och kabelskåpet vid Somaterm.

28 Rondning kvar endast för kabelskåp på Strand. 47,15 92,65
29 All rondning upphör 47,12 92,65

8. Förbättringspunkter
Efter vår interna utvärderingen av genomförda åtgärder har vi några punkter som gäller arbetet och organisationen runt detta. Många punkter har inte bäring på översvämningen utan gäller rent allmänt vid större påfrestningar. Följande punkter har noterats:

Organisation Det dröjde lite för länge (en vecka) innan vi fått en väl fungerande organisation runt arbetet. Arbetsledarberedskapen spelar här en viktig roll.

Kommunikation Vi är dåliga på att använda vår kommunikationsradio.

Interna resurser Mycket dålig disciplin inledningsvis vid materialuttag från eget förråd samt att vi kunde försett oss med båt tidigare.

Externa resurser Vi upplevde det som om inte militären genomförde sina rondningar fullt ut.

Reservelverk Vi fick dålig information om var reservelverk var inkopplade och om dessa anläggningar var byggda för matning via reservelverk. En mycket viktig elsäkerhetsfråga.

Tillfällig kraft Vi upplevde det som dålig samordning då reservelverk var inkopplade inom områden där det inte var någon större fara för eldistributionen bl.a. kv Garvaren.

Identifikation Vi är inte bra på att "skylta" varifrån vi kommer. Det är få utomstående som känner till oss och våra fordon om dessa inte är lätt identifierbara.

Andra nätägare Eftersom prioriteringsbeslutet gällde hela kommunen var vi i många fall hänvisade till Birka Nät. Gensvaret från detta bolag var dock mycket dåligt både när det gällde att redovisa driftstörningar och gjorda åtgärder.

Beredskapslistor Många externa enheter använde "gamla" beredskapslistor. Det störde ibland personal som var hemma och sov.

9. Det här fungerade mycket bra
Det fanns naturligtvis mycket som fungerade utan irritation. Som ovan finns det några punkter som inte har bäring på översvämningen utan gäller rent allmänt vid större påfrestningar. Följande punkter har noterats:

Personalen Ett fantastiskt engagemang och en positiv anda för att lösa den uppkomna situationen. Vi var också tidiga med att följa övertidsuttaget och skickade hem personal att vila. Där vi gjorde bedömningen att det var nödvändigt med tanke på att förloppet var längre än 3-4 dagar.

Externa resurser Tack vare prioriteringen från räddningsledaren hade vi lätt att skaffa externa resurser, både personal och material.

Framförhållningen Inte helt och hållet egen förtjänst men vi hade förhållandevis god marginal under hela förloppet tack vare prognoserad maximal nivå och egna höjd inventering.

Pallkragar och plast Ett utmärkt förslag från egen personal att valla in kabelskåp. Liten arbetsinsats och god tillgång på pallkragar och byggplast.

Driften av elnätet Vi hade bara två oplanerat avbrott beroende på översvämningen. Båda drabbade nätstationen Viks Gård.

Beredskapen Inledning med en torr och en vattenberedskap gav en "lugnare" inledning och vi fick möjligheten att växla av vattenberedskapen på kortare perioder än en vecka.

Psykologin efter nådd maximal nivå Kanske det mest kritiska mentala skedet. Det är oerhört lätt att tänka -Vi har klarat den höga vattennivån, vi kan andas ut.

På ett bra sätt hamnade vi inte där utan tänkte på isproblem (vad händer om det fryser till is NU) och "termometer" nivå (visade att det fortfarande var mycket hög vattennivå).

Arvika Elnät AB
Lennart Rönning