- Du är här:
- Startsida Arvika
-
Om kommunen
-
Styrdokument
-
Reglementen
- Kommunfullmäktige
Arbetsordning för Kommunfullmäktige
Kommunens styrfilosofi ska vara framtidsinriktad, bygga på förverkligandet av visionen för Arvika kommun, ekonomiska styrprinciper och på de av Kommunfullmäktige antagna kärnvärdena. Dessa kärnvärden ska genomsyra både den politiska organisationen och förvaltningsorganisationen:
- Medborgarfokus
- Stolthet
- Resultatinriktning
- Öppenhet
- Förnyelse
Senast ändrad av Kommunfullmäktige den 29 november 2010, § 213.
Utöver det som föreskrivs om Kommunfullmäktige i lag eller annan författning gäller bestämmelserna i denna arbetsordning.
Antalet ledamöter (5 kap. 1-4 §§)
§ 1
Fullmäktige har 49 ledamöter.
I vallagen finns det bestämmelser om antalet ersättare.
Ordförande och vice ordförande (5 kap. 6 §)
§ 2
De år då val av Kommunfullmäktige har ägt rum i hela landet, väljer fullmäktige bland ledamöterna en ordförande samt en förste och en andre vice ordförande (presidium). Presidievalen ska förrättas på det första sammanträdet med nyvalda fullmäktige.
Presidiet väljs för fullmäktiges löpande mandatperiod.
§ 3
Tills presidievalen har förrättats, tjänstgör som ordförande, om fullmäktige inte beslutar annat, den som har varit ledamot i fullmäktige längst tid (ålderspresidenten).
Om flera ledamöter har lika lång tjänstgöringstid som ledamot, ska den äldste av dem vara ålderspresident.
§ 4
Om ordföranden eller någon av vice ordförandena avgår som ledamot eller från sin presidiepost, bör fullmäktige så snart det kan ske välja en annan ledamot för återstoden av tjänstgöringstiden för den som har avgått.
Om samtliga i presidiet är hindrade att fullgöra uppdraget, fullgör ålderspresidenten ordförandens uppgifter.
§ 5
Fullmäktiges presidium och revisorerna har regelbundna överläggningar minst två gånger varje år.
Kommunfullmäktiges framtidsgrupper
§ 6
Bland Kommunfullmäktiges ledamöter utses två framtidsgrupper om vardera 13 ledamöter.
Framtidsgrupperna benämnes:
Kommunfullmäktiges framtidsgrupp Trivsel, trygghet och bärkraft
Kommunfullmäktiges framtidsgrupp Tillväxt och kompetens
Kommunfullmäktige kan utse tillfällig framtidsgrupp för specifik fråga.
Syftet med framtidsgrupperna är att utveckla medborgardialogen, öka legitimiteten för politiskt arbete, få en bättre långsiktig planering och vitalisera Kommunfullmäktiges arbete.
Framtidsgruppernas uppdrag är:
"I dialog med medborgarna fördjupa kunskapen i viktiga framtidsfrågor."
Uppdragen tilldelas framtidsgrupperna av Kommunfullmäktiges presidium. Presidiet ska innan fastställandet av uppdragen förankra dessa hos fullmäktiges gruppledare och framtidsgruppernas presidier.
Framtidsgruppernas uppdrag tidsbegränsas.
Framtidsgrupperna redovisar sina uppdrag i rapporter till Kommunfullmäktige.
I arbetet med framtidsgruppernas uppdrag representerar ledamöterna Kommunfullmäktige.
Inom varje framtidsgrupp utses ordförande och två vice ordförande.
Tid och plats för sammanträde
(5 kap. 7 och 11 §§)
§ 7
Fullmäktige håller ordinarie sammanträde varje månad utom i juli. För varje år bestämmer fullmäktige dag och tid för sammanträdena. De år då val av fullmäktige har ägt rum i hela landet, sammanträder nyvalda Kommunfullmäktige första gången i november.
Avgående fullmäktige bestämmer dagen och tiden för första sammanträdet med nyvalda fullmäktige.
§ 8
Ett extra sammanträde hålls på den tid som ordföranden bestämmer efter samråd med vice ordförandena.
En begäran om ett extra sammanträde ska göras skriftligen hos ordföranden och ska innehålla uppgift om det eller de ärenden som önskas behandlade på det extra sammanträdet.
§ 9
Om det föreligger särskilda skäl för det, får ordföranden efter samråd med vice ordförandena ställa in ett sammanträde eller ändra dagen eller tiden för sammanträdet.
Om ordföranden beslutar att ett sammanträde ska ställas in eller att dagen eller tiden för ett sammanträde ska ändras låter ordföranden snarast underrätta varje ledamot och ersättare om beslutet. Uppgift om beslutet ska snarast och minst en vecka före den bestämda sammanträdesdagen anslås på kommunens anslagstavla.
§ 10
Fullmäktige sammanträder på Arvika Näringslivscentrum i Arvika.
Ordföranden får efter samråd med vice ordförandena bestämma en annan plats för ett visst sammanträde.
§ 11
Fullmäktige bestämmer i vilken utsträckning uppgift om de ärenden som ska behandlas ska införas i ortstidningarna. Om särskilda skäl föreligger får dock ordföranden inför ett visst sammanträde begränsa annonseringen i ortstidningarna.
Förlängning av sammanträde och fortsatt sammanträde
§ 12
Om fullmäktige inte hinner slutföra ett sammanträde på den utsatta sammanträdesdagen, kan fullmäktige besluta att förlänga tiden för sammanträdet.
Fullmäktige kan också besluta att avbryta sammanträdet och att hålla fortsatt sammanträde en senare dag för att behandla de ärenden som återstår. I ett sådant fall beslutar fullmäktige genast, när och var sammanträdet ska fortsätta.
Om fullmäktige beslutar att hålla fortsatt sammanträde, utfärdar ordföranden en kungörelse om det fortsatta sammanträdet på vanligt sätt.
Om sammanträdet ska fortsätta inom en vecka, behöver någon kungörelse inte utfärdas. I ett sådant fall låter ordföranden dock underrätta de ledamöter och ersättare som inte är närvarande när sammanträdet avbryts om tiden och platsen för det fortsatta sammanträdet.
Ärenden och handlingar till sammanträdena
§ 13
Ordföranden bestämmer efter samråd med vice ordförandena när fullmäktige ska behandla ett ärende, om inte annat följer av lag.
§ 14
Kommunstyrelsens och övriga nämnders förslag till beslut eller yttranden i de ärenden som tagits in i kungörelsen bör tillställas varje ledamot och ersättare före sammanträdet.
Ordföranden bestämmer i vilken omfattning övriga handlingar i ett ärende ska tillställas ledamöter och ersättare före sammanträdet.
Handlingar i varje ärende bör finnas tillgängliga för allmänheten i sammanträdeslokalen under sammanträdet.
Interpellationer och enkla frågor bör tillställas samtliga ledamöter och ersättare före det sammanträde vid vilket de avses bli ställda.
Anmälan om hinder för tjänstgöring och inkallande av ersättare
(5 kap. 12-17 §§)
§ 15
En ledamot som är hindrad att delta i ett helt sammanträde eller i en del av ett sammanträde, ska snarast anmäla detta till fullmäktiges sekreterare. Ordföranden eller sekreteraren låter kalla in den ersättare som står i tur att tjänstgöra.
§ 16
Om en ledamot utan föregående anmälan uteblir från ett sammanträde eller hinder uppkommer för en ledamot att vidare delta i ett pågående sammanträde, kallar ordföranden in den ersättare som är tillgänglig och står i tur att tjänstgöra.
§ 17
Det som sagts om ledamot i 13 och 14 §§ gäller också för ersättare, som kallats till tjänstgöring.
§ 18
Ordföranden bestämmer, när en ledamot eller en ersättare ska träda in och tjänstgöra under ett pågående sammanträde. Endast om det föreligger särskilda skäl för det bör dock inträde ske under pågående handläggning av ett ärende.
Upprop
§ 19
En uppropslista som visar de ledamöter och ersättare som tjänstgör ska finnas tillgänglig under hela sammanträdet.
I början av varje sammanträde låter ordföranden förrätta upprop enligt uppropslistan.
Upprop förrättas också i början av varje ny sammanträdesdag, vid fortsatt sammanträde och när ordföranden anser att det behövs.
Protokolljusterare (5 kap. 61 §)
§ 20
Ordföranden bestämmer tiden och platsen för justeringen av protokollet från sammanträde.
Sedan uppropet har förrättats, väljer fullmäktige två ledamöter att tillsammans med ordföranden justera protokollet från sammanträdet och att i förekommande fall biträda ordföranden vid röstsammanräkningar.
Turordning för handläggning av ärendena
§ 21
Fullmäktige behandlar ärendena i den turordning som de har tagits upp i kungörelsen.
Fullmäktige kan dock besluta om ändrad turordning för ett eller flera ärenden.
Ordföranden bestämmer, när under ett sammanträde ett ärende ska behandlas som inte finns med i kungörelsen.
Fullmäktige får besluta att avbryta handläggningen av ett ärende under ett sammanträde för att återuppta det senare under sammanträdet.
Yttranderätt vid sammanträdena
(4 kap. 23 § , 5 kap. 21 och 22 §§)
§ 22
Ordföranden och vice ordförandena i en nämnd eller utskott vars verksamhetsområde ett ärende berör får delta i överläggningen i ärendet.
Ordföranden och vice ordförandena i namn- och valberedningen får delta i överläggningen, när fullmäktige behandlar ett ärende som beredningen har handlagt.
Ordföranden i en nämnd, utskott eller i en fullmäktigeberedning eller någon annan som besvarar en interpellation eller en fråga får delta i den överläggning som hålls med anledning av svaret.
§ 23
Revisorerna närvarar vid fullmäktiges möten för att på fullmäktiges eller revisorernas initiativ informera om revisionen samt svara på frågor.
§ 24
Ordföranden låter efter samråd med vice ordförandena i den utsträckning som det behövs kalla ordförandena och vice ordförandena i nämnderna, fullmäktigeberedningarna, kommunstyrelsens utskott, revisorerna samt anställda hos kommunen för att lämna upplysningar vid sammanträdena. Detsamma gäller utomstående sakkunniga.
Om fullmäktige inte beslutar något annat, bestämmer ordföranden efter samråd med vice ordförandena i vilken utsträckning de som har kallats för att lämna upplysningar på ett sammanträde får yttra sig under överläggningarna.
§ 25
Kommundirektören får delta i överläggningen i alla ärenden.
Fullmäktiges sekreterare får yttra sig om lagligheten av det som förekommer vid sammanträdena.
Talarordning och ordningen vid sammanträdena (5 kap. 38-39 §§, 40-45 §§)
§ 26
Den som har rätt att delta i fullmäktiges överläggningar får ordet i den ordning i vilken han eller hon anmält sig och blivit uppropad.
Den som har rätt att delta i fullmäktiges överläggningar har också rätt till ett kort inlägg på högst två minuter för ett genmäle med anledning av vad en talare anfört. Inlägget görs omedelbart efter den talare som har ordet då begäran om att få göra inlägget framställs.
Om någon i sitt yttrande skulle avlägsna sig från ämnet och inte efter tillsägelse av ordföranden rättar sig får ordföranden ta från honom ordet. I övrigt får ingen avbryta en talare under hans anförande.
Ordföranden kan utvisa den som uppträder störande och ej rättar sig efter tillsägelse.
Uppstår oordning som ordföranden inte kan avstyra, får han upplösa sammanträdet.
Yrkanden
§ 27
När fullmäktige har förklarat överläggningen i ett ärende avslutad, går ordföranden igenom de yrkanden som har framställts under överläggningen och kontrollerar att de har uppfattats rätt.
Ordföranden befäster genomgången med ett klubbslag. Därefter får inte något yrkande ändras eller återtas, om inte fullmäktige beslutar medge det enhälligt.
Om ordföranden anser att det behövs ska den ledamot som har framställt ett yrkande avfatta det skriftligt.
Deltagande i beslut (4 kap. 20 § första stycket)
§ 28
En ledamot som avser att avstå från att delta i ett beslut, ska anmäla detta till ordföranden, innan beslutet fattas.
En ledamot som inte har gjort en sådan anmälan anses ha deltagit i beslutet, om fullmäktige fattar det med acklamation.
Omröstningar (4 kap. 20 § andra stycket,
5 kap. 40-47 §§)
§ 29
När omröstningar genomförs, biträds ordföranden av de två ledamöter som har utsett att justera protokollet.
Omröstningar genomförs så, att ledamöterna avger sina röster efter upprop. Uppropet sker enligt uppropslistan.
Ordföranden avger alltid sin röst sist.
Sedan omröstningen har avslutats, befäster ordföranden detta med ett klubbslag. Därefter får inte någon ledamot avge sin röst. Inte heller får någon ledamot ändra eller återta en avgiven röst efter klubbslag.
Om oenighet uppstår om resultatet av en öppen omröstning, ska en ny omröstning genomföras omedelbart.
§ 30
En valsedel som avlämnas vid en sluten omröstning ska uppta så många namn som valet avser samt vara omärkt, enkel och sluten.
En valsedel är ogiltig:
- om den upptar namnet på någon som inte är valbar
- om den upptar flera eller färre namn än det antal personer som ska väljas
- om den upptar ett namn som inte klart utvisar vem som avses
Motioner (4 kap. 16 §)
§ 31
En motion ska vara skriftlig och egenhändigt undertecknad av en eller flera ledamöter.
Ämnen av olika slag får inte tas upp i samma motion.
En motion väcks genom att den ges in till kommunstyrelsens kansli.
En motion får också lämnas vid ett sammanträde med fullmäktige.
En ersättare får väcka en motion bara när ersättaren tjänstgör som ledamot vid ett sammanträde.
Kommunstyrelsen ska två gånger varje år redovisa de motioner som inte har beretts färdigt. Redovisningen ska göras på fullmäktiges ordinarie sammanträden i april och oktober.
Interpellationer (5 kap. 49-53 §§)
§ 32
En interpellation ska vara skriftlig och egenhändigt undertecknad av en ledamot. Den bör ges in till Kommunstyrelsens kansli arbetsdagen före det sammanträde vid vilket ledamoten avser att ställa den.
En ersättare får lämna in en interpellation under ett sammanträde, om ersättaren tjänstgör som ledamot vid sammanträdet.
En interpellation bör besvaras senast under det sammanträde som följer närmast efter det då interpellationen ställdes.
Ett svar på en interpellation ska vara skriftligt. Uppgift om att interpellationssvar kommer att lämnas vid visst sammanträde bör tas in i kungörelsen. Den ledamot som har ställt interpellationen bör få del av svaret dagen före den sammanträdesdag, då svaret ska lämnas.
Om en interpellation avser förhållandena i ett sådant företag som avses i 3 kap. 17 eller 18 §§ kommunallagen, får den ordförande till vilken interpellationen har ställts överlämna till en av fullmäktige utsedd ledamot i företagets styrelse att besvara interpellationen.
En ersättare som har ställt en interpellation får delta i överläggningen då svaret på interpellationen behandlas bara om ersättaren tjänstgör som ledamot också vid det tillfället.
Interpellationen behandlas vid fullmäktigesammanträdet efter det att upprop genomförts.
Frågor (5 kap. 54-56 §§)
§ 33
Vill ledamot eller tjänstgörande ersättare framställa muntlig fråga, gäller utöver vad som stadgas i 5 kap. 54-56 §§ kommunallagen följande:
- Frågan ska kunna besvaras utan större omgång.
- Den tillfrågade ska vara närvarande vid sammanträdet.
- Fullmäktige ska utan föregående överläggning ha beslutat att frågan får framställas.
- Frågan bör besvaras vid sammanträdet.
- Frågan ställs efter det att upprop genomförts.
Vad som sägs i 32 § gäller, förutom att en fråga inte behöver vara skriftligt avfattad och kan väckas direkt vid sammanträdet, i tillämpliga delar också på fråga.
Medborgarförslag (5 kap 23,33 §§)
§ 34
Den som är folkbokförd i kommunen får väcka ärenden i fullmäktige genom medborgarförslag. Då fullmäktige remitterar medborgarförslaget fattar fullmäktige samtidigt beslut om vilken instans (fullmäktige eller styrelse/nämnd) som ska avgöra ärendet. En styrelse/nämnd som fått rätt att besluta i ett ärende som väckts genom medborgarförslag får inte delegera denna beslutanderätt. Ett ärende som väckts genom medborgarförslag ska om möjligt handläggas så att ärendet kan avgöras inom ett år från det att det väcktes i fullmäktige. En styrelse/nämnd som handlägger sådana ärenden ska minst en gång om året informera fullmäktige om de beslut som fattats i ärendena. Styrelsen/nämnden ska även informera om de ärenden som inte avgjorts inom ett år från det att ärendet väcktes i fullmäktige.
Allmänhetens frågestund (8 kap 20 §)
§ 35
Folkbokförd i kommunen får muntligen eller skriftligen ställa frågor om kommunens verksamhet vid sammanträde med fullmäktige. Frågan får inte avse ärenden som rör myndighetsutövning mot någon enskild.
Frågan ska ha ett bestämt innehåll, syfta till att inhämta faktiska upplysningar och kunna besvaras utan större omgång. Den får vara försedd med en kort inledning (max. tre minuter).
Frågan riktas till ordförande i nämnd, utskott eller en fullmäktigeberedning samt till de förtroendevalda i övrigt som fullmäktige bestämmer. Den tillfrågade ska vara närvarande vid sammanträdet.
Fullmäktige får besluta att ordförande i en nämnd eller utskott får överlåta besvarandet av en fråga till en av fullmäktige utsedd ledamot i styrelsen för ett kommunalt företag eller till ordförande i styrelsen eller annan nämnd i ett kommunalförbund som kommunen är medlem i.
När en fråga ställs, får bara den som ställer frågan och den som svarar delta i överläggningen. Frågan ska kunna besvaras utan större omgång och bör besvaras vid sammanträdet.
Beredning av ärenden (5 kap. 26-33 §§)
§ 36
Om fullmäktige inte beslutar något annat, avgör Kommunstyrelsen hur de ärenden som fullmäktige ska behandla ska remitteras.
Styrelsen får uppdra åt en förtroendevald eller åt någon anställd att besluta om remiss av sådana ärenden.
På varje ordinarie sammanträde med fullmäktige ska redovisas de fullmäktigeärenden som kommit in efter det närmast föregående ordinarie sammanträdet samt de beslut om beredning och remiss av sådana ärenden som har fattats.
Förklaring vid revisionsanmärkning
(9 kap. 16 §)
§ 37
Om fullmäktige inte beslutar något annat, bestämmer ordföranden i vilken ordning förklaringar över en anmärkning som revisorerna har framställt i revisionsberättelsen ska inhämtas från den nämnd eller fullmäktigeberedning mot vilken anmärkningen har riktats.
Valberedning och namnberedning
§ 38
På det första sammanträdet med nyvalda fullmäktige väljer fullmäktige en valberedning bestående av sju ledamöter och en namnberedning bestående av fem ledamöter med lika många ersättare.
Bland ledamöterna väljer fullmäktige vid samma tillfälle en ordförande och två vice ordförande i beredningarna för den tid som de har valts att vara ledamöter.
Vid ordförandens frånvaro ska vice ordförande som har samma partitillhörighet som ordföranden träda in i första hand. Den ordförande som utsetts att företräda ett annat parti än det ordföranden företräder träder in i andra hand.
Valberedningen ska lägga fram förslag i alla valärenden som fullmäktige ska behandla med undantag av valen av fullmäktiges presidium, valberedning, namnberedning eller fyllnadsval som inte är ordförandeval.
Fullmäktige kan dock besluta att förrätta även ett annat val utan föregående beredning.
Valberedningen bestämmer själv sina arbetsformer.
Namnberedningen har till uppgift:
- att upprätta och till fullmäktige inge förslag till namn eller till ändring av sådana på stadsdelar och kvarter, trafikleder, gator, vägar, broar, hamnar, parker, torg och andra öppna platser, samt belägenhetsadresser
- att biträda Kommunstyrelsen med råd och upplysningar vid upprättande av förslag till namn eller till ändring av sådana på kommunala institutioner och byggnader såsom servicehus, gruppboenden, skolor, idrotts- och friluftsanläggningar, förvaltningsbyggnader, vatten- och reningsverk, museer, teatrar, bibliotek, flygplatser, busshållplatser, bostads- och industriområden
- att till fullmäktige avge yttrande över förslag från Kommunstyrelsen enligt punkten ovan
- beredningen kan när behov bedöms föreligga, själv lägga fram namnförslag till fullmäktige.
- att i övrigt fullgöra de uppdrag, som av fullmäktige eller Kommunstyrelsen överlämnas till Namnberedningen.
Justering av protokollet (5 kap. 61 och 62 §§)
§ 39
Protokollet justeras av ordföranden och två ledamöter.
Om två eller flera ledamöter har fungerat som ordförande under ett sammanträde, justerar varje ordförande de paragrafer i protokollet som redovisar de delar av förhandlingarna som ordföranden har lett.
Fullmäktige får besluta att en paragraf i protokollet ska justeras omedelbart. Paragrafen ska redovisas skriftligt, innan fullmäktige justerar den.
Reservation (4 kap. 22 §)
§ 40
Om en ledamot har reserverat sig mot ett beslut och ledamoten vill motivera reservationen, ska ledamoten göra det skriftligt. Motiveringen ska lämnas till sekreteraren före den tidpunkt som har fastställts för justeringen av protokollet.
Expediering m.m.
§ 41
Utdrag ur protokollet ska tillställas de nämnder, andra organ och personer som berörs av besluten i protokollet.
Kommunstyrelsen och kommunens revisorer ska dock alltid tillställas hela protokollet.
Ordföranden undertecknar och sekreteraren kontrasignerar fullmäktiges skrivelser och de andra handlingar som upprättas i fullmäktiges namn, om inte fullmäktige beslutar annat.
- 9. Kansli
- 671 81 Arvika
- Besöksadress Östra Esplanaden 5
- Marika Olsson
- Utredningssekreterare
- Tfn 0570-816 20
