Arvika Elnäts historia

I samband med uppstarten arrenderades ett vattenfall vid Sälboda och bolaget byggde en kraftstation på platsen. Samtidigt byggdes en cirka 13 km lång luftledning söder ut till Arvika tätort. Detta stora projekt gick mot ett färdigställande under senare delen av 1899 och den 14 december samma år tändes den elektriska belysningen i tätorten.

Under de första åren kunde bolaget möta den ökade efterfrågan med att utveckla kraftstationen samt bygga nya anläggningar bland annat en fotogenmotor med likströmsgenerator. Men redan 1904 skaffade man sig avtal med närbelägna Jössefors angående inköp av elkraft.

Bolaget distribuerade trefasig 500 V till sina industrikunder och 110 V likström för belysning. Under 1909 började Arvika Elektriska AB att införa elmätare hos sina kunder, för att ge kunderna större frihet att disponera kontrakterad ström. De större förbrukarna betalade därefter en avgift på mellan 23 och 27 öre/kWh.

Runt 1920 ändrades frekvensen från 45 Hz till det vi använder idag, 50 Hz. Samtidigt genomfördes en ombyggnation av belysningen i staden så att man nyttjde växelspänning i stället för likspänning. Eftersom konsumtionen ökade kraftigt planerade bolaget för flera nya kraftstationer, Järpforsen (i drift 1936), Lyred (1939), Gate (1941), Brududden (1953) och Perserud (inköpt 1971 från Arvika Verken). 1944 blev bolaget helägt av Arvika Stad. 1945 ändrades taxan och de separata mätarna för belysning, motorer och uppvärmning slopades och ersattes av en gemensam elmätare.

Efter de första 50 åren kunde man se tillbaka på en expansiv tid. Leveranserna av elektricitet hade ökat från 310 500 kWh till 13 412 945 kWh per år. Det hade varit svårt att få tag i material under och efter andra världskriget. Nu börjar dock en kraftig utbyggnad med planering för en ny mottagningsstation på Rosendal, nordväst om staden. Detta för att på ett bättre sätt förse tätorten med elektricitet. Samtidigt början man ta bort de luftledningar som fanns i tätorten och ersätta dessa med jordkabel. En spänningshöjning från 220/127 V till 380/220 V påbörjades också. På landsbygden genomfördes förstärkningsarbeten genom att man ökade antalet transformatorstationer i nätet.

1967 införde bolaget nya tariffer som innehöll en fast avgift vars storlek var beroende på
huvudsäkringens storlek. Den strukturen med fast och rörlig avgift är den som dagens kunder känner igen. Bolaget hade från starten bedrivit sin verksamhet från tomt nr 105, sedermera omdöpt till nr 1 i kv. Muraren.

Under senare delen av 70-talet påbörjades byggnationen av lokalerna på Rosendal, där bolaget återfinns idag. Dessa lokaler kompletterades 1985 med en kontorsbyggnad och hela verksamheten samlades på Rosendal. 1989 bytte bolaget namn till Arvika Energi AB.

1 januari 1996, i och med avregleringen, genomgick elbranschen i Sverige en kraftig förändring. Samma bolag får inte efter detta datum bedriva både eldistribution och elhandel. Arvika Elnät AB blev, i och med avregleringen, det bolag som tog hand om eldistributionen och därmed elnätet inom koncernen. Vid samma tidpunkt var det Arvika Energi AB som fortsatte med elhandel och elproduktionen i kraftstationerna. I och med den ökade konkurrensen inom svenska elmarknaden beslöt Arvika kommun att avyttra elhandel-s och produktionsbolaget. Detta genomfördes 1 april 2000, Arvika Energi AB ingår sedan dess i Fortumkoncernen.

Arvika Elnät AB är ett bolag som har Arvika kommun som ägare och är, trots dess långa historia, ett ungt bolag.