- Du är här:
- Startsida Arvika
-
Leva & bo
-
Miljö & hälsa
-
Miljöfarlig verksamhet
- Köldmedier
Köldmedier
Bakgrund
Sedan 1950-talet har så kallade freoner använts bland annat som drivgas i sprayflaskor, vid tillverkning av skumplaster och som köldmedium i kyl-, och frys- och andra klimatanläggningar. De har även använts vid kemtvätt, som avfettningsmedel och i laboratoriearbete. De värsta freonerna påverkar både klimatet (eftersom de är växthusgaser) och bryter ned ozonskiktet om de läcker ut.
Livet på jorden skyddas från solens ultravioletta ljus av ett tunt skikt ozon, som ligger i stratosfären, 10-50 km över jordytan. Utsläpp av freoner - CFC (klorfluorkarboner), HCFC (ofullständigt halogenerade klorfluorkarboner) och haloner gör att ozonskiktet tunnas ut.
Solens UV-ljus når jorden och orsakar bland annat ökad frekvens av hudcancer, grå starr och minskat immunförsvar hos människan. Det kan också skada grödor och ekosystem och det bryter ned vissa material till exempel plast, färg och gummi. Uttunningen av ozonskiktet är störst vid polerna.
Avveckling
För att hejda uttunningen av ozonskiktet har internationella överenskommelser träffats om att stoppa produktionen av ozonnedbrytande ämnen. Samtidigt har Sveriges riksdag beslutat att avveckla samtliga sådana ämnen. Åtgärderna har gett resultat. Sedan slutet av 1980-talet har de ozonnedbrytande ämnena minskat markant.
När CFC förbjöds ersattes de delvis av HCFC, klorerade fluorkolväten. I dag får HCFC endast användas som köldmedium i befintliga kyl-, frys- och andra klimatanläggningar och får inte fyllas på. Köldmedierna HFC (till exempel R134a, R404a och 407 C) är inte ozonnedbrytande, men klimatpåverkande.
Gällande krav
Den lagstiftning som reglerar köldmedieanvändningen är främst förordningen om flourerade växthusgaser och ozonnedbrytande ämnen (SFS 2007:846), Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 842/2006 om vissa fluorerade växthusgaser (F-gasförordningen) samt miljöbalken (SFS 1998:808).
Vid nyinstallation och ombyggnad ska köldmediemängden begränsas i möjligaste mån. Välj ett köldmedium med minsta möjliga effekt på jordens klimat (fråga ditt kylföretag). Exempel på naturliga köldmedier är kolväten och ammoniak, som varken bryter ned ozonskiktet eller påverkar klimatet.
Om det vid samma anläggning finns stationära enhetsaggregat med en köldmediefyllning över 10 kg ska detta anmälas till Miljöstaben. Detta gäller inte anläggningar i enskilt hushåll och inte heller enhetsaggregat med högst 3 kg köldmedium.
Ett ackrediterat kontrollorgan ska kontrollera utrustningen (aggregaten) en gång per tolv månader. Det vill säga att det får gå högst tolv månader mellan kontrollerna. För utrustning som överstiger 30 kg köldmedium gäller tätare kontroller.
Ägare/brukare (operatör) som har en sammanlagd köldmediemängd över 10 kg ska före den 31:e mars varje år skicka in köldmedierapport till Miljöstaben. Rapporten ska avse de senaste tolv månaderna. Aggregat som innehåller mindre än 3 kg köldmedium behöver inte kontrolleras återkommande.
Uppgifter om vilka entreprenörer som är ackrediterade kan du få av SWEDAC.
Miljösanktionsavgift
Miljösanktionsavgift är en administrativ avgift som ska betalas till staten, när en verksamhetsutövare brutit mot en föreskrift som har meddelats med stöd av miljöbalken.
Exempel på sanktionsavgifter som kan drabba dig som ägare/brukare till kyl- och värmepumpanläggningar om du;
- är försenad med att rapportera från den återkommande kontrollen: 1 000 kr
- inte uppfyller föreskrivna krav på kontroll för läckage: 5 000 kr
- 15. Miljöstaben
- 671 81 Arvika
- Besöksadress Östra Esplanaden 5
- Expedition
- Tfn 0570-817 46
- Ann-Christin Karlsson
- Miljöskyddsinspektör
- Tfn 0570-827 16
