Vattenkvalitet Kyrkviken

Arvika tätort ligger vid Kyrkviken, som genom ett smalt sund är sammankopplad med sjön Glafsfjorden. Kyrkvikens vatten har tidvis så höga bakteriehalter att Miljöstaben avråder från bad. Dessutom är det problem med algblomning och syrebrist.

Arvika kommun arbetar långsiktigt med att förbättra Kyrkvikens vattenkvalitet. Kommunen har systematiskt gjort utredningar kring orsaker samt möjliga lösningar till kvalitetsproblemen.

Målet är att vattenkvaliteten ska förbättras så att livsbetingelserna förbättras för vattenlevande organismer, samtidigt som möjligheter till rekreation och välbefinnande ökas. Förhoppningen är att invånare och besökare ska uppfatta Kyrkviken som en stadsnära sjö med god vattenkvalitet, vilket i sin tur bidrar till att Arvika uppfattas som en attraktiv stad.

På den här sidan kan du lära dig mer om Kyrkviken. Om du vill veta mera kan du hämta rapporterna kring de utredningar som gjorts. De finns som pdf-filer längst ner på sidan.

Hur mår Kyrkviken?

Kyrkvikens problem är främst kopplade till algblomning och syrebrist. Den största orsaken till algblomning är tillskott av fosfor från vattendrag som mynnar ut i sjön. Enskilda avlopp, gödselhantering och jordbruksmark bidrar med fosfor till Sävsjöbäcken, Viksälven och Mötterudsbäcken, som transporterar fosforn vidare till Kyrkviken. Problemen ökar när det finns mycket vatten i vattendragen.

I samband med skyfall kan även bräddning av avloppsvatten från det kommunala ledningsnätet bidra till problemen. Bräddning betyder att orenat avloppsvatten leds ut direkt i Kyrkviken när ledningsnätet inte klarar av att ta emot allt vatten. Kommunens utredningar visar att avloppsreningsverkets utsläpp i Kyrkviken inte är orsak till algblomning.

För att minska tillförseln av fosfor till Kyrkviken och därmed minska algblomningen, har kommunen identifierat en rad möjliga punktinsatser. Till exempel skulle man kunna rena tillflödenas vatten vid deras utlopp. Minskad tillförsel av fosfor kommer också att minska produktionen av lättnedbrytbart organiskt material i sjön - vilket i sin tur minskar syrebristen i bottenvattnet.

Sedan år 2010 renas avloppsvattnet med ett extra steg på reningsverket, där UV-ljus tar bort bakterier. Men fortfarande kommer en hel del bakterier till sjön, från till exempel fåglar, och Miljöstaben avråder från bad i Kyrkviken.

Kyrkvikens status

Enligt EU:s ramdirektiv för vatten ska alla vatten uppnå "god status" år 2015 eller senast år 2027. (Mer om ramdirektivet kan du läsa på Vattenmyndigheternas webbplats.)  I klassningen ingår Kyrkviken i samma vattenförekomst som Glafsfjorden och har "god ekologisk" och "god kemisk status".

Kyrkviken kommer troligtvis att klassas som en egen vattenförekomst i framtiden. Med nuvarande förhållanden skulle Kyrkviken troligen ha "måttlig ekologisk status".

Genomförda utredningar

År 2006 sammanställde kommunen den kunskap som fanns tillgänglig om Kyrkviken. Syftet var att beskriva miljökvaliteten i sjön från 60-talet fram till och med år 2005, för att få underlag för eventuellt fortsatta åtgärder. Resultatet som redovisades ledde till att en fördjupad studie av åtgärdsalternativ genomfördes.

För att förstå förhållandena i Kyrkviken bättre gjorde kommunen utökade provtagningar år 2008-2010. Provtagningarna visade att fosforbelastningen från Kyrkvikens tillflöden har större betydelse än reningsverkets utsläpp. Både då det gäller totalbelastning och orsak till algblomning. Dessutom visades att dagvatten och bräddningar kan ha betydelse för algblomningar.

Provtagningarna visade också att sett till längre tidsperioder så har sedimentet (avlagringarna på botten) störst betydelse för syrebristen i sjön. Den näst största källan till syrebrist är troligtvis organiska ämnen från tillflödena eller från algproduktionen i sjön. När alger och växter sjunker till botten, bryts ned och bildar sediment, förbrukas syre. Eftersom tillgång på fosfor styr mängden alger och växter kommer åtgärder som minskar tillförseln av fosfor till Kyrkviken också att minska syrebristen i sjön.

Parallellt med provtagningarna genomfördes även en undersökning av fosforhalter i Kyrkvikens sediment. Resultaten visar att sedimenten inte är en betydande fosforkälla för Kyrkviken.

År 2010 gjorde kommunen en inventering av enskilda avlopp i Kyrkvikens tillrinningsområde och vattenprover från Kyrkvikens tillflöden analyserades.

Samma år genomfördes också provfiske i Kyrkviken, i samarbete med Ingesunds folkhögskola. Sjöns fiskfauna domineras av vitfisk såsom mört, braxen och björkna som betar zooplankton. Zooplankton lever i sin tur på växtplankton. När det finns mycket vitfisk finns det därför också mycket växtplankton. Vitfisken rör även runt på botten av sjön, vilket gör att fosfor frigörs från sedimenten.

Resultaten från provfisket sammanfattades i en rapport tillsammans med resultat från en fördjupad undersökning av dagvattnets och tillflödenas påverkan på Kyrkviken. Resultaten från 2008-2010 bekräftas i stort och åtgärdsförslag har tagits fram.

Vad händer nu?

Kommunen har nu ett antal föreslagna åtgärder som ska utvärderas och utredas mer i detalj. Sedan följer ett politiskt beslut om vilka åtgärder som ska genomföras. En viktig aspekt att ta hänsyn till, är att reningsanläggningarna ska smälta in i miljön längs Kyrkvikens strand och att de ska utformas med omsorg.

Kommunen arbetar också med att minska risken för bräddning av orenat avloppsvatten till Kyrkviken. I en inventering har drygt hundra fastigheter identifierats, där takvatten har kopplats till spillvattennätet. När takvatten är kopplat till spillvattennätet fylls detta snabbt vid nederbörd, vilket kan leda till bräddning.

Under 2012 kommer kommunen att  driva en informationskampanj för att få fastighetsägarna att koppla bort takvattnet från spillvattennätet. På så vis kommer risken för bräddning att minska.

Utredningar och rapporter