- Du är här:
- Startsida Arvika
-
Leva & bo
-
Miljö & hälsa
-
Boendemiljön
- Radon
Radon
Radon, som kan förekomma i mark, vatten och i byggnadsmaterialet blåbetong, är en luktfri och osynlig gas som bildas, då det radioaktiva grundämnet radium-226 sönderfaller till så kallade radondöttrar. Radondöttrarnas atomkärnor fastnar på rök och damm som man sedan andas in. Om man under lång tid utsätts för radon i inomhusluften finns risk att man utvecklar lungcancer. I Sverige räknar man med att cirka 500 personer varje år dör i lungcancer på grund av radon i bostäder. Om man bor i en bostad med för höga radonhalter och samtidigt är rökare, flerdubblas risken att drabbas. Man räknar med att rökare och passiva rökare utgör 90% av de radonrelaterade lungcancerfallen!
Radon förekommer normalt i berggrunden, men beroende på vilka mineral som ingår och hur marken är beskaffad, är radonhalten högre i vissa områden och lägre i andra. Generellt kan man säga att hus som är byggda i områden med lera, löper låg risk att drabbas av radon från marken, eftersom vattnet i leran hindrar radonet från att ta sig in i huset. Däremot kan man få in radon via dricksvattnet eller genom byggnadsmaterialet.
Under perioden 1929-1975 tillverkades ett byggnadsmaterial som kallas blåbetong. Materialet till blåbetongen hämtades från täkter som innehöll varierande grad av uranrikt material (alunskiffer), vilket också gör att blåbetongen avger en varierande grad av strålning. Antalet blåbetongväggar i ett hus kan också variera. Blåbetongen har använts till både inner- och ytterväggar samt bjälklag. För att få reda på radonhalten i luften i ett hus måste mätningar göras.
Det kommunala dricksvattnet i Arvika kommun har låga halter av radon. Det är framför allt vatten från borrade brunnar som kan ha problem med för höga halter. För att vattnet ska få en förhöjd radonhalt krävs nämligen att vattnet fått stå i kontakt med radiumrik berggrund. Olika bergmaterial innehåller olika mycket radium och man måste därför analysera vattnet för att få veta hur mycket radon det innehåller. Ett område som flygkarterats som lågriskmark innebär inte att man med säkerhet kan säga att risken för radon i dricksvattnet är låg.
Om du vill ha mätt radon i din bostad, kan du kontakta något branschföretag. Mätningen görs genom att du får hemskickat dosor med spårfilm att placera ut i din bostad. Mätningen ska alltid utföras under perioden 1 oktober till 30 april och ska pågå under minst två - helst tre - månader. Vid husköp går det att göra korttidsmätningar. Detta ger ett osäkrare resultat, men kan ändå fungera som fingervisning om radonsituationen.
I princip kan man säga att det bara är från borrade brunnar som man riskerar att få vatten med för hög radonhalt. Har du en grävd brunn kan du därmed känna dig ganska säker. Det finns dock brunnar som är både grävda och borrade och där gäller samma sak som för borrade brunnar. Kontakta Miljöstaben om du är orolig för att ditt vatten kan innehålla för höga halter av radon.
Det går inte att ge några generella beskrivningar av hur man åtgärdar radon i en byggnad. Varje hus och platsen det står på, är unikt. Miljöstaben gör inga radonutredningar, men det finns många konsulter att anlita. Det är viktigt att det görs en radonutredning, för att radonsaneringsföretaget som du anlitar, ska kunna vidta rätt åtgärder. Kräv att saneringsföretaget lämnar en garanti på att klara ett visst årsmedelvärde för det pris de föreslagit. Ett lämpligt krav är 200 Bq/m³. Kräv också att de lämnar en prisgaranti, så att kostnaderna inte skjuter i höjden.
Det går att få bort nästan all radon ur dricksvattnet, men filtren är ganska dyra. Kontakta Miljöstaben om du vill veta mer.
Bidrag till egnahem får lämnas för åtgärder som bedöms nödvändiga för att huset efter åtgärderna ska ha en radonhalt på högst 200 becquerel (Bq) per kubikmeter inomhusluft. Bidraget är på 50% av den godkända åtgärdskostnaden, dock högst 15 000 kronor. Bidrag under 1 000 kronor betalas inte ut. Det är bostadsenheten på länsstyrelsen som prövar ansökningar om bidrag.
Den största risken med radon i dricksvattnet är att radonet avgår till inomhusluften, till exempel då man duschar, men det finns också en ökad risk för cancer i mag- och tarmkanalen. Totalt räknar man med att radon i dricksvatten orsakar 30-40 cancerfall per år i Sverige och ungefär 70% av fallen är lungcancer.
Radongashalt i luft anges som Bq/m³ (bequerel per kubikmeter) och i vatten som Bq/l (bequerel per liter).
Radon i mark
Radon förekommer normalt i berggrunden, men beroende på vilka mineral som ingår och hur marken är beskaffad, är radonhalten högre i vissa områden och lägre i andra. Generellt kan man säga att hus som är byggda i områden med lera, löper låg risk att drabbas av radon från marken, eftersom vattnet i leran hindrar radonet från att ta sig in i huset. Däremot kan man få in radon via dricksvattnet eller genom byggnadsmaterialet.
Radon i byggnadsmaterial
Under perioden 1929-1975 tillverkades ett byggnadsmaterial som kallas blåbetong. Materialet till blåbetongen hämtades från täkter som innehöll varierande grad av uranrikt material (alunskiffer), vilket också gör att blåbetongen avger en varierande grad av strålning. Antalet blåbetongväggar i ett hus kan också variera. Blåbetongen har använts till både inner- och ytterväggar samt bjälklag. För att få reda på radonhalten i luften i ett hus måste mätningar göras.
Även om du inte har blåbetong som byggnadsmaterial kan radonhalterna vara höga, om jorden eller fyllnadsmaterialet under huset är radonrikt och radonet får möjlighet att ta sig in i huset genom sprickor eller hål i bottenplattan.
Radon i dricksvatten
Det kommunala dricksvattnet i Arvika kommun har låga halter av radon. Det är framför allt vatten från borrade brunnar som kan ha problem med för höga halter. För att vattnet ska få en förhöjd radonhalt krävs nämligen att vattnet fått stå i kontakt med radiumrik berggrund. Olika bergmaterial innehåller olika mycket radium och man måste därför analysera vattnet för att få veta hur mycket radon det innehåller. Ett område som flygkarterats som lågriskmark innebär inte att man med säkerhet kan säga att risken för radon i dricksvattnet är låg.
Eftersom barn dricker mer okokt vatten, är de känsligare för radon i dricksvatten än vuxna. Kokning av vatten innebär att allt radon avgår till luften.
Mätning av radon från mark och byggnadsmaterial
Om du vill ha mätt radon i din bostad, kan du kontakta något branschföretag. Mätningen görs genom att du får hemskickat dosor med spårfilm att placera ut i din bostad. Mätningen ska alltid utföras under perioden 1 oktober till 30 april och ska pågå under minst två - helst tre - månader. Vid husköp går det att göra korttidsmätningar. Detta ger ett osäkrare resultat, men kan ändå fungera som fingervisning om radonsituationen.
Mätning av radon i dricksvatten
I princip kan man säga att det bara är från borrade brunnar som man riskerar att få vatten med för hög radonhalt. Har du en grävd brunn kan du därmed känna dig ganska säker. Det finns dock brunnar som är både grävda och borrade och där gäller samma sak som för borrade brunnar. Kontakta Miljöstaben om du är orolig för att ditt vatten kan innehålla för höga halter av radon.
Sanering av radon i byggnad
Det går inte att ge några generella beskrivningar av hur man åtgärdar radon i en byggnad. Varje hus och platsen det står på, är unikt. Miljöstaben gör inga radonutredningar, men det finns många konsulter att anlita. Det är viktigt att det görs en radonutredning, för att radonsaneringsföretaget som du anlitar, ska kunna vidta rätt åtgärder. Kräv att saneringsföretaget lämnar en garanti på att klara ett visst årsmedelvärde för det pris de föreslagit. Ett lämpligt krav är 200 Bq/m³. Kräv också att de lämnar en prisgaranti, så att kostnaderna inte skjuter i höjden.
Sanering av radon i dricksvatten från egen brunn
Det går att få bort nästan all radon ur dricksvattnet, men filtren är ganska dyra. Kontakta Miljöstaben om du vill veta mer.
Bidrag för åtgärder
Bidrag till egnahem får lämnas för åtgärder som bedöms nödvändiga för att huset efter åtgärderna ska ha en radonhalt på högst 200 becquerel (Bq) per kubikmeter inomhusluft. Bidraget är på 50% av den godkända åtgärdskostnaden, dock högst 15 000 kronor. Bidrag under 1 000 kronor betalas inte ut. Det är bostadsenheten på länsstyrelsen som prövar ansökningar om bidrag.
Något bidrag för åtgärder mot radon i dricksvatten finns inte idag.
Sidansvarig:
Sidan uppdaterad: 2011-05-06
- 15. Miljöstaben
- 671 81 Arvika
- Besöksadress Östra Esplanaden 5
- Expedition
- Tfn 0570-817 46
- Kjell Karlsson
- Miljöskyddsinspektör
- Tfn 0570-817 51
© Arvika kommun, 671 81 Arvika | Telefon 0570-816 00 vx | E-post arvika.kommun@arvika.se | Org nummer 212000-1892
