Miljöstrategi

Miljöstrategi för Arvika kommun.

Antaget av Kommunfullmäktige den 27 april 2015, § 72.

Inledning

Miljöfrågan är både en global och en lokal fråga. För att uppnå en hållbar samhällsutveckling krävs
insatser på alla nivåer. FN arbetar med miljöfrågan. EU arbetar med miljöfrågan. Sverige och Värmland arbetar också med miljöfrågan på ett nationellt respektive regionalt plan.

Arvika kommun är en del av Värmland, en del av Sverige och, i det riktigt stora perspektivet, även
en del av EU och FN. Vi är alla en del av helheten och vi måste alla dra vårt strå till stacken.

På den lokala nivån är Arvika kommun en mycket viktig aktör. Arvika kommun bedriver många olika
verksamheter vilka påverkar miljön på olika sätt. Kommunen har även en mycket viktig roll som
samhällsutvecklare. Energiplanering och energimål är direkt kopplade till klimat- och miljöfrågan. Arvika kommuns energimål ingår därför som en del i miljöstrategin. Genom att inkludera energimålen i miljöstrategin istället för att fastställa energimålen i en separat energiplan får kommunen färre styrande dokument inom miljöområdet. På så vis blir det enklare att överblicka hur miljöarbetet ska utvecklas på ett övergripande plan.

Det är viktigt att den kommunala organisationens miljöarbete ständigt förbättras, att fokus läggs på de områden där organisationens miljöpåverkan är som störst och att organisationen arbetar förebyggande för att undvika uppkomst av miljöproblem. Syftet med miljöstrategin är att göra det tydligt inom vilka områden som kommunen i första hand ska arbeta och på vilket sätt det kan ske. Miljöstrategin ska revideras varje mandatperiod.

Genom att arbeta enligt miljöstrategin bidrar Arvika kommun till att de nationella miljömålen, såväl
som Värmlandsstrategins miljörelaterade mål, kan uppnås.

Det nationella miljömålssystemet

Det svenska miljömålssystemet består av ett generationsmål, ett antal etappmål och sexton miljökvalitetsmål. Enligt generationsmålet är det övergripande målet att till nästa generation lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta, utan att orsaka ökade miljö- och hälsoproblem utanför Sveriges gränser. Miljökvalitetsmålen beskriver det tillstånd i den svenska miljön som miljöarbetet ska leda till.

  1. Begränsad klimatpåverkan
  2. Frisk luft
  3. Bara naturlig försurning
  4. Giftfri miljö
  5. Skyddande ozonskikt
  6. Säker strålmiljö
  7. Ingen övergödning
  8. Levande sjöar och vattendrag
  9. Grundvatten av god kvalitet
  10. Hav i balans samt levande kust och skärgård
  11. Myllrande våtmarker
  12. Levande skogar
  13. Ett rikt odlingslandskap
  14. Storslagen fjällmiljö
  15. God bebyggd miljö
  16. Ett rikt växt- och djurliv

I bilaga 1 preciseras miljömålen.

Värmlandsstrategin

Värmland lägger stort fokus på energifrågan och ”Värmlandsstrategin 2014-2020” har som mål att:

  • Utsläppen av växthusgaser ska minska mer i Värmland än i riket som helhet.
  • Energieffektiviseringen i Värmland ska vara högre än för riket.
  • Förnybar energi som produceras i regionen ska öka.

I Värmlandsstrategin beskrivs även vad som behöver göras för att Värmland ska bli ett resurseffektivare samhälle:

  • Ta tillvara och förvalta de sociala, ekonomiska och ekologiska resurser som vi har tillgång till på ett smartare sätt än tidigare.
  • Påverka attityder och beteende så att människor och företag blir mer resurseffektiva i sin konsumtion och produktion.
  • Arbeta med tekniska förbättringar och utveckling inom områden som resurshushållning, förnybar energi, energieffektivisering, kollektivtrafik, hållbara transportsystem, klimatanpassning och livsmedelsproduktion.
  • Stimulera nya energilösningar och affärsdriven klimat- och miljöutveckling inom näringslivet, till exempel genom att visa upp de resurseffektiva lösningar och system som finns lokalt.
  • Uppmuntra offentlig sektor att gå före och ställa tydliga krav på resurseffektiva produkter och
    tjänster vid upphandling, vilket skapar en ökad marknad för näringslivet.

Miljöstrategi för Arvika kommun
(för hela den kommunala organisationen)

Miljöstrategin ger en övergripande vägledning till de olika verksamheterna i miljöarbetet genom
att visa vilka fokusområden som kommunen prioriterar samt genom att ge exempel på hur verksamheterna kan arbeta för att genomföra förbättringar inom respektive fokusområde.

Verksamheternas miljöarbete, inklusive arbetet med att uppnå målen för kommunens energiförbrukning, ska tydliggöras i planering och budget (verksamhetsplanerna). Verksamheterna ska arbeta med relevanta nyckeltal och uppföljningsbara mål. Resultatet av miljöarbetet ska följas upp i verksamhetsberättelse/årsredovisning. En sammanfattande bild av hur miljöarbetet har bedrivits och vad som har uppnåtts inom den kommunala koncernen ska ges i årsredovisningen för Arvika kommun.

Fokusområden

  • Vi ska öka vår kunskap och medvetenhet
  • Vi ska hushålla med material
  • Vi ska hushålla med energi samt ställa om till förnybara energikällor
  • Vi ska visa miljöhänsyn vid köp
  • Vi ska arbeta för en hållbar samhällsutveckling
  • Vi ska värna naturen

Vi ska öka vår kunskap och medvetenhet

Kunskap och medvetenhet har en central roll i arbetet för en bättre miljö. Vi behöver kunskap och
medvetenhet för att hela tiden utveckla och förbättra vårt miljöarbete.

Vi kan öka vår kunskap och vårt medvetande genom att:

  • Samarbeta med andra organisationer inom energi- och miljöområdet
  • Ansluta fler skolor och förskolor till ”Grön flagg”
  • Lära oss ecodriving/sparsam körning
  • Genomföra intern miljöutbildning

Vi ska hushålla med material

Att hushålla med material medför ett mindre slitage på vår planet. Vi ska i första hand undvika
att konsumera mer än vi behöver. I andra hand ska vi använda varje produkt många gånger och
kanske kan samma produkt användas av flera personer. I tredje hand källsorterar vi materialet och
lämnar det till återvinning.

  • Att hushålla med material medför ofta också ekonomiska fördelar.
  • Vi kan öka vår hushållning med material genom att:
  • Spara papper genom digitalisering, t ex öka andelen e-fakturor till kunder och leverantörer
  • Minimera användningen av kemikalier, t ex tvättmedel
  • Minska matavfallet
  • Återanvända material, t ex kontorsinredning
  • Införa källsortering av avfall inom varje del av organisationen för att möjliggöra återvinning

Vi ska hushålla med energi samt ställa om till förnybara energikällor

Förbränning av fossila bränslen medför bland annat utsläpp av växthusgasen koldioxid. Fossila
bränslen är dessutom en ändlig resurs. Idag är det främst transportsektorn som är beroende av
fossila bränslen.

Vi kan arbeta med energihushållning och förnybara energikällor genom att:

  • Energieffektivisera byggnader
  • Beräkna livscykelkostnaden vid investering/renovering där köp av elektriska produkter ingår
  • Öka andelen resfria möten
  • Välja cykel, buss eller tåg istället för bil
  • Reseplanera, exempelvis ruttoptimering och samåkning
  • Öka organisationens andel miljöbilar
  • Överväga installation av system för produktion av förnybar energi vid ny- och ombyggnation
    (till exempel solpaneler)

Vi ska visa miljöhänsyn vid köp

Kommunen köper stora mängder varor. Det medför att det verkligen gör skillnad när vi väljer att
köpa varor som producerats på ett miljövänligare sätt, som har lägre energiförbrukning eller på
något annat sätt är bättre ur miljösynpunkt.

  • Vi kan visa miljöhänsyn vid köp genom att:
  • Välja produkter som uppfyller kriterier för miljömärkning
  • Välja produkter som är energieffektiva
  • Välja ekologiska livsmedel
  • Undvika produkter som innehåller farliga kemikalier eller gifter

Vi ska arbeta för en hållbar samhällsutveckling

Kommunen har goda förutsättningar att styra samhällets utveckling genom fysisk planering av
mark och vatten. Kommunen har även möjlighet att påverka samhällsutvecklingen genom exempelvis informationsinsatser.

Vi kan bygga ett hållbart samhälle genom att:

  • Utveckla nätet av gång- och cykelvägar (se Gång- och cykelvägsplan, KF 2013-10-28 § 202)
  • Prioritera drift och underhåll av gång- och cykelvägar
  • Främja kollektivtrafiken
  • Stimulera samåkning, t.ex. genom pendelparkering
  • Stimulera överföring av gods från landsväg till järnväg
  • Stödja fiberutbyggnaden (sparar transporter, t.ex. då arbete kan ske hemifrån)
  • Erbjuda energirådgivning till privatpersoner och mindre företag
  • Genomföra anpassningar till den klimatförändring som inte längre kan undvikas

Vi ska värna naturen

Många förknippar Arvika med de naturvärden som finns i kommunen. Sjöarna och skogarna är av
stor betydelse för många invånare och besökare. Naturvärdena är en tillgång och ska brukas på ett
ansvarsfullt sätt.

Vi kan bruka våra naturvärden på ett ansvarsfullt sätt genom att:

  • Ta stor hänsyn till ekologiska och sociala värden i det skogsbruk som kommunen bedriver
  • Tillse att det finns naturområden som är tillgängliga för alla
  • Motverka försurningen av sjöar och vattendrag genom kalkning
  • Vidta åtgärder för att höja Kyrkvikens vattenkvalitet
  • Tillse att den biologiska mångfalden bevaras

Energi - beskrivning av nuläge

Produktion och distribution inom kommunens gränser

Inom kommunens gränser produceras årligen runt 130 GWh från vattenkraft. Därav producerar
Arvika Kraft AB cirka 30 GWh. Arvika Kraft äger även vattenkraftverk i andra kommuner. Inom
kommunens gränser produceras även solel.

Arvika Teknik AB sköter eldistributionen inom Arvika tätort samt i dess omedelbara närhet. I övriga
delar av kommunen är Fortum nätleverantör.

Arvika Fjärrvärme AB äger och driver anläggningar och distributionssystem för fjärrvärme inom
Arvika tätort. Den huvudsakliga värmekällan är biobränslen, främst bark, flis och grot, men även
spillvärme från lokala industrier ingår. Vintertid används även eldningsolja. Den årliga värmeförsäljningen uppgår till cirka 115-120 GWh. Det finns potential att ansluta betydligt fler fastigheter till fjärrvärmenätet.

I Glava och Gunnarskog finns två mindre fjärrvärmeenheter som drivs av privata aktörer.

Arvika Kraft, Arvika Teknik och Arvika Fjärrvärme ägs av Arvika kommun.

Kommunen, tillsammans med näringslivet, har även ett utvecklingscentrum inom förnybar energi
och energieffektivisering, Glava Energy Center. I anslutning till centrat ligger även Swemodule,
som tillverkar solpaneler.

Energiförbrukningen inom den kommunala organisationen

Elförbrukningen inom den kommunala organisationen uppgick till 18 800 000 kWh för 2013. All
el var förnyelsebar.

Utsläppen av växthusgaser från förbränning av bensin och diesel uppgick till 1 300 ton under
2013. Utsläppen av växthusgaser från förbränning av eldningsolja uppgick till 1 787 ton (normalårskorrigerat).

Kostnaden för värme, el och fordonsbränsle är enkel att mäta i kronor. Kostnaden för miljön är
däremot svårare att mäta. Förbränning av fossila bränslen såsom eldningsolja, diesel och bensin
ger bland annat upphov till växthusgasen koldioxid. Dessutom är fossila bränslen en ändlig resurs.
Även förnyelsebara energislag påverkar miljön på olika sätt, även om de inte bidrar till växthuseffekten. Att inte bara minimera användningen av fossila bränslen, utan att dessutom minimera konsumtionen av all energi, är därför ett bra sätt att minska miljöpåverkan.

Energimål för Arvika kommun 2015 – 2020
(för hela den kommunala organisationen)

  • Energiförbrukningen för uppvärmning (exklusive el) ska minska med 15 % från 2014 till 2020 för både verksamhetslokaler och bostäder (mätt i kWh/m2, Atemp1 och normalårskorrigerat)
  • Elförbrukningen ska minska med 15 % från 2014 till 2020 (mätt i kWh, exklusive nätförluster)
  • All el ska vara förnyelsebar
  • Utsläppen av växthusgaser från förbränning av bensin och diesel ska minska med 10 % från 2014 till 2020 (mätt som koldioxidekvivalenter)
  • Utsläppen av växthusgaser från förbränning av eldningsolja ska minska med 5 % från 2014 till 2020 (normalårskorrigerat och mätt som koldioxidekvivalenter)

Atemp = invändig area som värms till mer än 10°C

Hjälpte informationen på sidan dig?